Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet.

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. Från ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan går i linje med hans resonemang. Motståndaren är inte längre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte uppträder på ett militärt traditionellt sätt. Numera är andra entiteter än plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur.

Vilken grundläggande idé utgår vi ifrån när vi talar om förnuft och rationalitet och vilka konsekvenser får detta för synen på individen, individen i samhället samt individen i datasystemet? Uppsaten belyser problematik rörande den icke-situerade individen, vilken inte är en individ utan snarare en skenbar produkt utav homogena värderingar. .

This paper discusses if Margin of Appreciation is compatible with the idea of universal human rights. Through the case of Negative freedom of association in Sweden, it studies the phenomenon that Giorgio Agamben has called the State of exception.The questions that are discussed and answered are 1) How does the rights theories of Jack Donnelly and Ronald Dworkin relate to Margin of appreciation, and 2) How has Margin of appreciation been applied in cases concerning the negative freedom of association in Sweden, in the European court for human rights. These questions and answers are then used in the discussion on how Margin of appreciation affects the concept of universal human rights. .

I denna uppsats utforskas det narrativa perspektivet som ett möjligt analytiskt grepp för att komma åt maktstrukturer, där erkännandet av identiteter analyseras som en upplevd domän av dominans. Uppsatsen inleds med en utveckling av begreppet diskursiv makt, vilket görs genom användande av Steven Lukes teori om maktens tredje ansikte. Följande därpå diskuteras hur man med hjälp av det narrativa greppet kan förstå makten som reglerar berättandet av jaget. Denna makt ses som påvisad då teman i metanarrativ och framträder som reproducerade i konkreta narrativ. Resonemanget klargörs genom en diskussion om republikanismen som ett metanarrativ, vilket relateras till hur maktutövning genom erkännandet kan ta sig uttryck..

Denna essä är en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hållning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hållning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.

Abstract I fokus för detta arbete står frågan om förhållandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i relation till diskussionen om den allmänna förklaringen 1948 och världskonferensen om de mänskliga rättigheterna i Wien 1993. Både de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhållande uppmärksammas, till exempel med avseende på definition av rättigheter, deras funktion och så vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmänna förklaringen och Wienkonferensen. Särskild vikt läggs vid att förstå dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-Väst konflikten samt Nord-Syd konflikten..

Den föreliggande texten är en utifrån ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förståelse av det sociala och framvisar ett antal framträdande problem med realismens Weltanschauung. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk  syn på sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhällsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk läsning av en tidsskriftsartikel, en läsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och självframträdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen autonom verklighet?konstruerad verklighet samt utstaka riktningen för en motsättningarnas sociologi..

What drove me to write this paper is the will to  examine if there is a philosophically and scientifically viable  alternative foundation for an objective morality other than what we like to refer to as "God". The  American philosopher and neuroscientist Sam Harris presents in his book The Moral Landscape a thesis for an objective morality based on science in which he states that  science can determine human values. The purpose of this paper is to perform a theoretical trial of The Moral Landscape, examining Harris' thesis and it's relations to the philosophical obstacles that stands in its way, these being mainly the famous philosophical principle "Hume's Law" and G.E. Moore's "Naturalistic Fallacy and Open Question Argument" and thus will serve as my main theoretical foundation. The results of my study was not conclusive since Harris in fact doesn't succeed in bridging the gap between facts and values on a scientific ground.

Critique regarding religious practices has become more and more apparent in today's society.Sans magazine has become a voice in the Swedish debate regarding religions undertakings and have received opposition from various directions. As Sans magazine, issue no.1, is accused of being islamophobic, the critique is focused on the internal discourse within the atheist and agnostic society. As Sans issue no.2 came out, it did not focus on Islam or any of the abrahamic religions but instead it discussed New age and the nature of pseudoscience.I sought to evolve the didactic discource regarding ?truth? and ?reality? by finding if thediscourse within Sans is apparent and if so, what it is based upon. The analysis also focuses onthe terms used to describe new age and pseudoscience.

Hedersproblematik är ett omdebatterat ämne i media och de senaste åren har en stor del av debatten rört diskussionen kring kulturrelativism. Uppsatsens syfte är dels att förklara kollektivets betydelse i hederskulturen samt lyfta fram hur denna kommer till uttryck, men även att förklara vilka brister kulturrelativismen har haft på myndigheters arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck samt vilka konsekvenser dessa brister har bidragit till. Vi har tillämpat en kvalitativ metod och samlat in vår empiri i form av semistrukturerade intervjuer med ett narrativt förhållningssätt. I vårt teoriavsnitt har vi använt begrepp så som kultur, panoptikon, patriarkatet och etisk relativism. Dessa begrepp har utgjort en grund för analysen av vår empiri som vi har delat upp i olika kategorier utifrån dessa.

Syftet med föreliggande studie är att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) och på vilket sätt dessa upplevelser påverkar deras syn på hälsa och fysisk aktivitet.För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna består av tre kvinnor och tre män i åldrarna 57 till 73 år, som alla har eller har haft FaR.Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier är: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt språk och kunskap i vardagslivet.Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) är positiv. Det visar även att denna upplevelse har påverkat synen på fysisk aktivitet och hälsa på ett positivt sätt. Den förändrade synen innebär ett bredare tänk när det gäller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet när det gäller hälsa.

Under de senaste 200 åren har försvarsmakten varit ständigt närvarande i Karlsborg. Med utgångspunkt i begreppet makt har jag undersökt hur kommunen och företagarna i Karlsborg upplever denna militära närvaro samt hur de hanterar den. Genom att utgå från maktens tre ansikten har jag redogjort för hur Karlsborgsborna uppfattar makten. Jag har visat hur de anpassat och assimilerat sig efter de rådande förutsättningarna samt hur den otrygga situation de befinner sig i har påverkat kommunens företagande. Jag har även redogjort för de möjligheter och begränsningar som försvarsmaktens verksamhet medför till kommunen. Information har samlats in med intervjuer som metodverktyg.

The purpose of the essay is to examine how issues concerning gender equality are perceived and to show what areas are defined as problematic in different discourses. It also raises the question of who is defined as responsible for dealing with issues concerning gender equality in these different contexts. Theories used are the gender system and intersectionality. The study builds on a mapping of a company that is active nationally and internationally, with emphasis on the problems that can arise when these two social contexts meet, with a special focus on cathegories such as gender and ?Swedishness?.

Our purpose was to investigate which readiness, different sectors in a minor city has to meet honour-related problems. We wanted to investigate how they manage honour-related problems and how the co-operation in these cases is between different authorities. Our questions at issue were: Which knowledge's, experiences there are about the culture of honour, which resources has the authorities and how is the co-operation between different organisations work?We have collected present documentation and research about the subject. We made eight quality interviews with different persons within professions, as we understood, came in contact with cultures of honour.