När kommuner köper varor och tjänster skall det enligt lag ske en offentlig upphandling. Enligt praxis från EU-domstolen behöver inte kommuner genomföra en upphandling då de köper varor eller tjänster från kommunala bolag som de själva äger helt eller delvis tillsammans med en eller flera andra kommuner, under förutsättning att de så kallade Teckal-kriterierna är uppfyllda. I denna uppsats har vi tittat närmare på det kommunalägda bolaget Renova AB för att utreda hur ägarkontrollen ser ut enligt de dokument och handlingar som finns att tillgå, för att sedan försöka utreda huruvida dessa riktlinjer följs i praktiken. I vårt fall har syftet varit att granska de styrdokument som upprättats vad gäller det kommunalägda bolaget Renova AB mot bakgrund av Teckal-kriterierna..

Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå den viljeinriktning som präglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrån olika utsa-gor från handledare och deltagare. Vi har i vår studie utgått från två olika sätt att tänka angå-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjära och det cirkulära tänkandet. Resultatet analyseras utifrån Bradleys modell i svensk översättning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav två män och fyra kvinnor.

Förvärv kan göras utifrån en rad olika motiv, där möjligheten till ökad lönsamhet genom synergieffekter är ett av de vanligaste. Synergieffekter ger fördelar, vilka genererar större kassaflöden och således högre avkastning för företagets ägare. Medan budgivande bolag främst handlar utifrån incitament såsom möjlighet till ökad konkurrenskraft, marknadsandel och lönsamhet, attraheras målbolagets aktieägare snarare av budpremien. Detta eftersom de oftast erhåller en premie på mellan 15 till 50 procent utöver bolagets aktuella marknadsvärde. Empiriska undersökningar som gjorts kring uppköpssituationer i fastighetsbranschen, inklusive denna, visar att uppköp i regel gynnar det uppköpta företagets aktieägare på bekostnad av aktieägarna i det förvärvande bolaget.

SammanfattningBehovet av kapital är väldigt stort för ett företag vid uppstarten av verksamheten. Svårigheten att få externt kapital uppstår oftast vid denna fas, då kan nämligen en affärsängel bidra med kapital och vara till stor hjälp för företaget. Affärsängel är en privatperson eller en samling av privatpersoner som investerar finansiellt kapital. Dessa änglar tillför också affärsmässig kunskap till onoterade företag, där de finner tillväxtpotential. För att ett företag skall kunna använda riskkapital som en finansieringskälla på bästa sätt, måste de först uppfatta vad en affärsängel har för egenskaper samt hur de agerar.Syftet med denna uppsats, är att studera hur aktiva affärsänglar resonerar rörande sina investeringar i livscykelns?hypotes.

Bakgrund och problem: till följd av att delårsrapporter har blivit mer centrala som beslutsunderlag för analytiker och aktiemarknaden i stort, är delårsrapporternas tillförlitlighet av vikt. I praktiken är det en svårighet att veta hur tillförlitligheten i delårsrapporterna kan skapas. Revisorers översiktliga granskning av delårsrapporterna är inte ett krav och granskningen är heller inte lika omfattande som vid en revision. Det är därför viktigt att reda ut hur företag kan säkerställa delårsrapporters tillförlitlighet, samt vad olika aktörer som revisorer och analytiker anser om delårsrapporters tillförlitlighet.Syfte: Studiens syfte är att ur ett explorativt angreppssätt undersöka och finns mönster om hur tillförlitligheten i svenska börsbolags delårsrapporter säkerställs samt huruvida revisorer och analytiker anser att delårsrapporter är tillförlitliga. I ett vidare perspektiv är ambitionen att bidra med en kunskap om hur tillförlitlighet kan skapas för att få en mer effektiv marknad.

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden.

Syftet med denna uppsats är att förklara Övervakningspanelens legitimitet genom att studera effektiviteten i Panelens verksamhet. Övervakningspanelen primära uppgift är att granska bolags, noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. finansiella rapporter i syftet att uppnå en enhetlig och regelrätt redovisning. Vid brister i de finansiella rapporterna publiceras ett uttalande på Redovisningsrådets hemsida. Vi har bedrivit en dokumentstudie av de kritiserade bolagens finansiella rapporter efter ett uttalande för att på det viset få fram information av Panelens effektivitet.

Dubbel intern aktieöverlåtelse genomförs för att ägaren ska undkomma beskattning enligt fåmansföretagsreglerna. Enligt fåmansföretagsreglerna ska kapitalvinst på kvalificerade andelar beskattas till viss del till 20 procent och resterande del till 57 procent. En andel är kvalificerad om delägaren har varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget under beskattningsåret eller under något av de fem föregående beskattningsåren. Genom att ägaren bildar minst två nya bolag är dennes andelar inte kvalificerade, varken i bolaget eller i ett direkt eller indirekt ägt bolag. Att delägarens aktier är okvalificerade innebär att kapitalvinsten ska tas upp till fem sjättedelar i inkomstslaget kapital, vilket innebär en beskattning om 25 procent.

En stor del av genomförandet vid ett förvärv handlar om tillvägagångssättet för att få igenom processen. Vi har i denna undersökning framför allt tittat på skillnader och likheter mellan förvärvsprocessen då det läggs ett offentligt bud och förvärvsprocessen för ett icke-publikt förvärv. Syftet med denna uppsats är således att konkretisera dessa skillnader och likheter med en analys utifrån teorin och anknyta den till empirin som vi har hämtat från marknaden. Detta i syfte att undersöka hur olika förvärvsprocesser kan se ut beroende på om ett bolag är noterat på Stockholmsbörsen eller inte. Vidare framställs de olika problem som kan uppkomma då den information som ges ut måste vara offentlig och de lagar, regler och rekommendationer som reglerar detta.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det går att förutse vilka företag som kommer att bli uppköpta. Anledningen till detta är att investerare då kan använda denna vetskap och investera i de företagen och därigenom maximera sin vinst. Vi har med hjälp av Datastream samlat finansiell data om 132 bolag på Stockholmsbörsen. Därefter har en multipel logistisk regression gjorts, som underlag för att bedöma prognostiserbarheten för uppköp. Utgångspunkt har främst tagits i liknande studier genomförda utomlands.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

Bakgrund: Idag är världsekonomin väldigt komplex och globaliserad. Det är näst intill omöjligt att beskriva en ekonomisk företeelse utan att redogöra för en serie av händelser som leder fram till fenomenet. Media är ett väldigt viktigt forum för hur aktiekursen skall utvecklas. Det är via den som spekulanter på marknaden får sin information och skapar sig en uppfattning om marknaden.. Ett företag kan förvärva ett annat med anledning av en rad olika motiv såsom ökad lönsamhet genom synergieffekter, ökad konkurrenskraft genom större marknadsandel.Problem: Företagen kan även räkna på vilka synergieffekter man uppnår genom ett uppköp, vilket kan vara ett tillräckligt köpmotiv.

En väl fungerande aktiemarknad har stor samhällsekonomisk betydelse. Revision kan ses som en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv och samhälle eftersom den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. För att förbättra förtroendet för företag efter ett antal redovisningsskandaler så som Enron WorldCom, Skandia m.m. har nya standarder utvecklats som bl.a. har inneburit att internrevisionen har blivit mer omfattande.

Uppsatsen behandlar miljöteknikbranschen och venture capital branschen. Vi undersöker vilka investeringsvariabler venture capital investerare intresserar sig för och hur de prioriteras vid investeringsbeslut. Resultaten används för att undersöka hur väl miljöteknikbolagen på den svenska marknaden motsvarar investeringskriterierna. Undersökningen har genomförts kvantitativt genom att enkäter har riktats till 83 venture capital bolag på den svenska marknaden och till 200 miljöteknikbolag. Frågorna har vi ställt i matchande par till respektive bransch för att tydliggöra skillnader och likheter och utan respondenternas vetskap om syftet att matcha branscherna för att undvika vinklade svar.

Företaget Dramatify tillhandahåller en tjänst för TV- och filmproduktions-bolag att hantera kommunikation och information kring sina produktioner med hjälp av mobiler och datorer oavsett var de befinner sig. De upplever långa responstider för sin webbapplikation och gav som förslag att studera lagring av produktionsdata i cache. För att lösa problemet har en under-sökning av tidigare arbeten inom området och lämpliga tillämpningar för att implementera, testa och analysera prototyper som lagrar data i cache.Resultatet blev en prototyp för klient respektive server med strategin att lagra varje produktion styckvis i cache. För att testa prototyperna skapades en implementation av automatiska tester som lagrade mätdata om relate-rad prestanda till cache för sidanrop från webbapplikationen i olika en-heter och webbläsare. En analys av mätdata gjordes och det visade sig att klientprototypen var 32 procent snabbare och serverprototypen 21 procent snabbare jämfört med Dramatifys implementation..