Uppsatsens titel: Operationell prestation och företagsförvärv- en logistic regressionsanalys av operationell prestation och dess förklaringsgrad till förvärv Seminariedatum: 2006-05-31 Ämne/kurs: Kandidatuppsats i finansiering, 10 akademiska poäng (15 ECTS-poäng) Författare: Andreas Lundmark, Johan Lundquist, Johan Lusth Handledare: Göran Anderson Nyckelord: Logistic regressionsanlays, förvärv, operationell prestation, vinstmaximering Syfte: Genom en logistic regressionsanalys testar vi till hur stor del det går att förklara förvärv genom bolags operationella prestation. Teoretiskt perspektiv: Då vi undersöker ett nytt fenomen har vi valt att presentera den tidigare forskning som tangerar våra ansatser. Denna forskning studerar företags finansiella profiler vid förvärv, där både förvärvare och icke förvärvare undersöks och jämförs med varandra och branschindex. Metod: Genom att jämföra förvärvande bolag med icke förvärvande bolag i en logistic regressionsanalys undersöker vi till hur stor del våra mått på operationella prestationer kan förklara förvärv. Resultat: Vi fann inga signifikanta resultat, ingen av de sex förklarande variablerna var signifikant till förvärv, samt vi fann ingen förklaringsgrad för operationell prestation till förvärv.

Problemdiskussion: Att vencap bolag använder sig av kriterier vid investeringar är välkänt, men hur går man tillväga för att utvärdera dessa kriterier? Vilka metoder använder man? Detta är vad vi kommer att studera i följande uppsats. Syfte: Det finns idag en del undersökningar som har tittat på vilka kriterier vencap bolagen använder sig av vid investeringar. Däremot inte så mycket om hur man går tillväga vid utvärderingen av dessa kriterier. I följande uppsats kommer vi att undersöka hur man gör och om det finns något mönster i våra fallföretags metoder.

Omfattningen av de obligatoriska upplysningar som noterade bolag, enligt internationell reglering, måste lämna i notsystemet i sina årsredovisningar har ökat och fortsätter att öka väsentligt. Det saknas dock en definition på vad dessa typer av upplysningar egentligen innebär, regleringen anger endast exempel på vad som kan innefattas. Vidare saknas det mer kunskap om hur olika användare ser på och använder sig av de obligatoriska upplysningarna.Syftet med den här studien är att få en inblick i hur analytiker använder de obligatoriska upplysningarna och om de kan anses vara tillräckliga, saknar betydelse eller om det krävs ytterligare information för att de skall vara användbara.Studien har avgränsats till att endast omfatta en användargrupp, det vill säga analytiker. Vidare består urvalet endast av analytiker som följer stora svenska bolag i industribranschen, vilka inte bedriver finansieringsverksamhet i någon större omfattning.Då syftet för studien endast är att få en inblick i hur analytiker använder sig av och ser på de obligatoriska upplysningarna, efterstävas inget generaliserbart resultat. Således tillämpas ett kvalitativt angreppssätt och för att undersöka de valda frågeställningarna genomfördes intervjuer.Av de intervjuer som gjorts har det framkommit att analytiker främst använder de obligatoriska upplysningarna som ett komplement till andra informationskällor som finns tillgängliga mer löpande under året.

För att finansiell rapportering ska ge läsaren en så klar bild som möjligt krävs en viss grad av harmonisering och upprättande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jämförbar och transparent. I december 2001 kom Redovisningsrådets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istället för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det problem som då uppstod var hur de företag som följde, och följer, Bokföringsnämnden skulle göra. Därför har Bokföringsnämnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag på hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas.

En öppen och transparent rekryteringsprocess borde vara självklar i den offentliga sektorn. Trots det har sju vd-tjänster tillsatts utan att ha annonserats ut under de senaste tio åren. Det visar vår kartläggning.Trots att Sverige är det tredje minst korrupta landet i världen, har det stormat kring Göteborgs kommun och de kommunala bolagen de senaste åren. Mutor, korruption och kvittoskandaler har gjort att flera kommunala bolagschefer blivit ifrågasatta och några av dem har fått gå på grund av det bristande förtroendet för dem.I vår kartläggning granskar vi hur bolagscheferna hamnade på högsta posten. Vi visar att nästan hälften av de vd:ar som tillsats under de senaste tio åren i Göteborgs största kommunala bolag har rekryterats inifrån kommunen.

Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft.Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun.

Riskkapitalbolagens verksamhet är mycket omdebatterad då förespråkare hävdar att riskkapitalbolagen bidrar till långsiktigt stabila företag och kritiker menar att de bryter ner värde hos sina portföljbolag. Denna debatt har föranlett många studier i ämnet men ytterst få har undersökt portföljbolagens syn på riskkapitalbolagens inblandning. Författarna har därför valt att bygga vidare på en tidigare studie som, genom att jämföra värdeutvecklingen för 13 portföljbolag under två år med utvecklingen hos en grupp jämförbara bolag, undersökt om riskkapitalbolagen skapar uthålligt värde hos sina portföljbolag. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida strategiska skillnader mellan portföljbolagen och jämförelsebolagen har påverkat värdeutvecklingen i den tidigare studien samt hur riskkapitalbolagens inblandning har bidragit till dessa skillnader. Detta gjordes genom en enkätundersökning där samtliga bolag i den tidigare studien tillfrågades att medverka, av dessa valde 13 företag, sju portföljbolag och sex jämförelsebolag, att delta.

Problemet i den här uppsatsen handlar om det börsnoterade bolaget Fenix Outdoors finansiella kommunikation på internet. Genom att på en övergripande nivå utgå ifrån redovisningsteoretiska resonemang, Stockholmsbörsens regelverk och rekommendationer samt genom att utföra en kvalitativ studie, borde det vara möjligt att på ett rationellt sätt konstruera en normativ modell för utformning av finansiell kommunikation på internet. Denna modell ska alltså fungera som ett vägledande instrument till hur Fenix Outdoor bör utforma sin hemsida. Modellen i sig ska vara av generaliserande karaktär, vilket innebär att börsnoterade bolag generellt ska kunna använda sig av modellen för att utforma sin finansiella kommunikation på internet. Den här uppsatsen bygger på en form av kvalitativ fallstudie av företaget Fenix Outdoor.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.

Bakgrund och problem: I och med införandet av IAS 40 har svenska bolag fått möjlighet attvärdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Denna redovisningsteknik innebär viden första anblick en bättre värderelevans. Hur bra denna värderelevans är i praktiken äremellertid intressant att studera.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur redovisningens värderelevans, dvs. kopplingenmellan redovisningen och aktiekursen, påverkas av att förvaltningsfastigheter numeravärderas till verkligt värde i enlighet med IAS 40.Avgränsningar: Vår undersökning omfattar endast bolag som varit börsnoterade sedan år2005 (då IAS 40 blev tillämplig)Metod: Vi har genomfört en kvantitativ studie, där vi med hjälp av en enkel regressionsanalyshar undersökt sambandet mellan det egna kapitalet och aktiemarknadens värdering avfastighetsbolag.Resultat och slutsatser: Uppsatsen visar att det råder ett värderelevant samband mellanaktiekursutvecklingen och förändringar i eget kapital då värdering av förvaltningsfastighetersker till verkligt värde. Vidare visar uppsatsen att värderelevansen är bättre då värdering skertill verkligt värde än när värdering sker till anskaffningsvärde om sambandet studeras under12 och 24 månader samt att värderelevansen ökar över tiden.

Bakgrund       Tillväxtviljan bland de svenska småföretagen är stor, men avsaknad av kapital begränsar många entreprenörer och småföretag. Den höga risknivån minskar möjligheterna att erhålla exempelvis bankfinansiering, och för många tillväxtbolag i tidiga faser kan Venture Capital därför vara det enda finansieringsalternativet.Syfte               Syftet med studien är att skapa förståelse för de investeringskriterier som svenska Venture Capital-bolag använder vid sin utvärdering av potentiella investeringsobjekt samt jämföra dessa med vad entreprenörer anser påverkar utvecklingen av ett företag.Metod             Studien är av kvalitativ karaktär och empirin består av data från 20 genomförda intervjuer samt skriftliga frågeformulär, där respondenterna utgörs av venture-kapitalister samt entreprenörer som har erhållit Venture Capital-finansiering.Resultat         De kriterier som är centrala vid Venture Capital-bolags utvärdering av potentiella investeringsobjekt är entreprenörsteamet, marknads-förutsättningar samt produkterbjudande. Av dessa kriterier anser både venture-kapitalister och entreprenörer att det är entreprenörsteamet som i störst utsträckning påverkar ett företags utveckling. Att entreprenörsteamet tillskrivs så stor betydelse förklaras av att förutsättningarna för företagets fortsatta utveckling ständigt förändras, vilket ställer krav på att entreprenörsteamet har förmåga att hantera denna dynamiska process och anpassa företagets utveckling efter oförutsedda förändringar..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utvalda bolags aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförändringar.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den effektiva marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation på det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium består av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsättning samt företag med en koppling till svenskt näringsliv med högst omsättning.Empiri: Empirin presenteras utifrån diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförändringarna.Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen.

Bakgrund och problem: Sedan 2005 ska noterade fastighetsföretag i EU som innehar förvaltningsfastigheter redovisa enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter. Vid värdering till verkligt värde redovisas orealiserade värdeförändringar över resultaträkningen. Då bankfinansiering är vanligt förekommande i både Sverige och Storbritannien borde positiva värdeförändringar vara fördelaktigt för fastighetsföretag eftersom orealiserade värdeförändringar medför att värdet på fastighetsbeståndet, uttryckt som säkerhetsmassa vid upptagande av lån, ökar. Ökad säkerhetsmassa i sin tur medför att fastighetsföretagen få mer fördelaktiga lånevillkor.

Bakgrund: Ansvarstagande inom miljö och sociala frågor är ett ämne som på senare tid har blivit mer och mer uppmärksammat. I samband med att Brundtlandrapporten publicerades 1987 fick hållbarhetsredovisningen sitt stora uppsving, vilket kom att ge en ökad medvetenhet kring ämnet. Även trycket från omgivningen ökade mot företagen och deras ansvar i att redovisa miljömässiga och sociala frågor.Problem: De problem som finns i samband med hållbarhetsredovisningar är att det dels är frivilligt att redovisa, dels att de riktlinjer som ges ut av GRI inte är tvingande utan snarare flexibla, vilket i sin tur innebär svårigheter vid jämförelser av presenterad data. Det faktum att det enbart är hälften av alla hållbarhetsredovisande företag som granskar sin rapport externt är också ett problem. Det är av intresse att få veta varför företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, och vilka påverkande faktorer som finns, särskilt då upprättandet är en frivillig handling.Syfte: Att visa varför svenska bolag hållbarhetsredovisar med hjälp av legitimitetsteori, institutionell teori eller intressentteori.

Bakgrund: Skandaler vilka härrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsområdet växt fram och som en följd av detta upprättades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvärdera att bolaget har god intern kontroll samt årligen avge rapporter över hur den interna kontrollen är organiserad. Med den knapphändiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansåg vi det av vikt att ta reda på hur bolag kan gå tillväga för att beskriva och utvärdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgå de krav som ställs inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Uppsatsens syfte är att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende på de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvägagångssätt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagsläget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter från fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet.