Bakgrund: Den 20:e april 2010 inträffade en explosion på BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. Explosionen uppstod på grund av metangas som under högt tryck expanderade på plattformen och sedan antändes. Detta ledde senare till att oljeplattformen sjönk och ett stort okontrollerat oljeläckage uppstod på cirka 1500 meters djup.          Att explosionen i den mexikanska golfen har påverkat BP negativt och varit mycket kostsamt för företaget är uppenbart, börskursen hade som mest sjunkit med cirka 60 procent. Det kan vara intressant att undersöka huruvida denna katastrof, utlöst av en enskild aktör, också har spridit sig över till andra aktörer i Olja & Gas sektorn.Syfte: Syftet med denna C-uppsats är att undersöka huruvida BP:s katastrof i den Mexikanska golfen har påverkat andra aktörer i samma sektor (Olja & Gas sektorn).Metod: Sekundärdata presenteras som en kvantitativ ansats i form av siffror och för att kunna dra slutsatserna använder vi oss av en deduktiv ansats.I denna studie tillämpas en metodikteknik i form av en eventstudie, där beräkningar av den abnorma och förväntade avkastningen baseras på marknadsmodellen. Vidare har två hypoteser testats, där syftet med Hypotes I är att pröva huruvida information om händelsen i den Mexikanska Golfen påverkar andra företag i samma sektor som BP.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Sockerbetsodlingen i Sverige står inför stora förändringar. Europeiska Unionen kommer i juli 2006 att införa en ny marknadsordning för socker som innebär sänkta betpriser på cirka 44 % i Sverige. Lönsamheten i odlingen kommer att minska drastiskt. För att bibehålla lönsamheten i odlingen krävs sänkta kostnader och ökade skördar. SBU startade 2003 ett projekt, Team 20/20 som syftar till att höja avkastningen i sockerbetsodlingen och sänka kostnaderna.

Bakgrund: Förutsättningar förändras snabbt i dagens samhälle där utvecklingenav tjänstesektorn minskat betydelsen av det industriella samhälle som tjänat oss allaväl genom decennier. Detta ställer stora krav på redovisningens aktualitet och ökarbetydelsen av immateriella tillgångar eftersom den nya tidens företag i mindre utsträckninghar fysiska tillgångar för att ta position på konkurrensutsatta marknaderoch skapa värde för sina intressenter.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det historiska sambandet mellan omsättningoch tillgångar fortfarande är giltigt för företag som verkar i dagens klimatsamt i vilken utsträckning företag kan välja att finansiera sin verksamhet via den egnabalansräkningen eller genom resultaträkningen. Krävs det kapital i dagens samhälleför att ett företag skall kunna öka omsättningen?Avgränsningar: Uppsatsen omfattar 84 företag som varit noterade på OMX NasdaqStockholm Large Cap och Mid Cap samtliga år mellan 2006 och 2013 där sambandetmellan omsättning, tillgångar och kostnader observeras.Metod: För att besvara uppsatsens frågeställning om sambandet mellan omsättning,tillgångar och kostnader används ett kvantitativt förhållningssätt. Resultatetbaseras på regressionsanalys där definierade statistiska modeller bygger på tidigareakademisk forskning och kunskap.

Det finns idag en trend i viljan att investera i samhällsfastigheter, det vill säga fastigheter där olika typer av samhällsservice bedrivs. Fördelen med denna typ av investeringar är att ägarna kan teckna långa hyresavtal med kommuner, landsting och staten som hyresgäst, vilket ger säkra kassaflöden i och med låg vakansrisk. Investeringsmarknaden för samhällsfastigheter är relativt ny för privata aktörer då dessa fastigheter tidigare ägdes i princip uteslutande av kommun och landsting, men som idag av olika anledningar valt att sälja och istället hyra tillbaka fastigheten av specialiserade fastighetsägare. Studien syftar till att identifiera de osäkerheter/risker som existerar vid investeringar i samt förvaltande av samhällsfastigheter och främst vårdfastigheter i Sverige. Genom att intervjua aktörer som deltagit i tre studerade transaktioner av vårdfastigheter från 2011 har en investeringskalkyl samt en känslighetsanalys utformats och legat till grund för de slutsatser som dragits.Att investera i samhällsfastigheter har visat sig vara en relativt stabil och säker investering, då de långa kontraktens driftnetton bidrar till att investeringen kan räknas hem redan under första kontraktstiden. Dock med antagande om att inga oväntade kostnader uppstår.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur kotrafiken är organiserad under betessäsongen i större besättningar med produktionsbete och automatisk mjölkning, samt i viss mån undersöka hur utmaningarna i organisationen av kotrafik skiljer sig över året. Tjugo gårdar som tillämpar produktionsbete, varav arton ekologiska, besöktes sommaren 2014, alla med minst två mjölkrobotar och minst 130 kor. Det visade sig att de flesta av gårdarna hade korna ute dygnet runt och utfodrade med grovfoder inomhus under hela betesperioden. Två tredjedelar av gårdarna hade kontrollerat utsläpp av något slag och av dessa var det två gårdar som använde sig av sortering av mjölkade och omjölkade kor på betet. Baserat på data från kokontrollen analyserades avkastningen under betesperioden (juni t.o.m.

Integrerad produktion (IP) är ett odlingssystem som EU beslutat om att samtliga producenter i medlemsstaterna ska följa från och med 1 jan 2014 (Europaparlamentet, 2009). Arbetet med införandet av detta är redan långt gånget i Sverige och Svenskt Sigill står för en produktmärkning som bland annat innebär att produkten är odlad enligt IP (Svenskt Sigill, 2011). En liknande global märkning finns, där tanken är att reglerna för IP-odling ska vara desamma världen över, för att underlätta internationell handel (GLOBAL G.A.P, 2011).Integrerad produktion (IP) syftar till att ge långvariga och hållbara lösningar i produktion och odling genom att ha det naturliga ekosystemet som kunskapsbas (Svenskt Sigill, 2011). Målet med odlingssystemet är att få hög avkastning och dessutom göra så låg påverkan på naturen och använda så lite energi, gödning- och bekämpningsmedel som möjligt.I detta arbete görs jämförelser av Svenskt Sigills märkning och GLOBAL G.A.P.s krav på vad som krävs för att bli certifierad odlare enligt deras regelverk. Jämförelsen av de olika märkningarna appliceras sedan på odlare i Sverige och i Etiopien.

As a result of increased energy prices more and more energy-efficient homes are coveted. An energy-efficient alternative is passive houses, which is characterized by an extremely well insulated building envelope that recovers the heat without the use of radiators or under floor heating. But a passive house requires a higher investment cost than a conventional building project, since it will require more construction materials, training of construction workers, greater land area, and long construction period. But the lower operating cost expects to pay back the higher cost of investment. We therefore question how profitable a passive house is in relation to houses built according to modern conventional building techniques.The aim of our study is to investigate the viability of passive houses compared to convent­ional houses.

Antalet börsintroduktioner på Stockholmsbörsen har varierat under de senaste åren. 37 bolag valde att börsnoteras på Stockholmsbörsens A- och O-lista mellan åren 2000 och 2005, men endast ett fåtal av dessa hade en positiv aktiekursutveckling under första året. Anledningen till att vissa företag blir framgångsrika medan andra lyckas mindre bra är dock inte självklar. Utmaningen är att finna vilka dessa faktorer är och i vilken riktning de påverkar aktiekursen. Tidigare forskning på utländska marknader har funnit troliga samband mellan framgångsrika nyintroducerade företag.

Kan man optimera en verksamhet genom planering? Den här uppsatsen tar avstamp i hypotesen att det finns skillnader i förvaltning av fastigheter och parker och att fastighetsförvaltningar generellt sett är bättre på att upprätta drift och underhållsplaner än parkförvaltningar. Vidare behandlas frågan om planering kan förbättra verksamhetsstyrning i en verksamhet.De grundfrågor som behandlas i arbetet är:- Behov och nytta- Problem och hinder- Kommunikation- Innehåll - Kan dessa planer användas som instrument för verksamhetsstyrning?- Skillnad mellan förvaltning av fastigheter och parker/utemiljöerI arbete sammanställs litteraturstudier i hur man kan förbättra sin verksamhetsstyrning genom god planering, samverkan och kommunikation. För att en verksamhet ska fungera är det viktigt att alla har en gemensam värdegrund.

Mellan åren 2001-2010 har 41 svenska aktiebolag valt att byta noteringsplats för sina aktier till NASDAQ OMX Stockholm (Stockholmsbörsen). Bytet har skett från de alternativa marknads- och handelsplatserna NASDAQ OMX First North (First North), Nordic Growth Market (NGM) eller Aktietorget. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett värde för företagets aktieägare att företaget byter noteringsplats till Stockholmsbörsen. Detta syfte uppnås genom att undersöka hur listbytet till Stockholmsbörsen påverkar företagets marknadsvärde samt hur handeln i aktien påverkas. Då tidigare svenska studier (på Stockholmsbörsen) inom området är få eller helt saknas så är förhoppningen att denna studie ska ligga till grund som ett första steg för framtida forskning inom området.   Tidigare forskning, främst utförd på de amerikanska marknaderna, visar överlag att företag som byter till en mera välkänd och prestigefylld börslista överavkastar marknadsindex tiden innan bytet för att tiden efter bytet underavkasta marknadsindex.

Idag ägs mer än tusen företag i Sverige av riskkapitalbolag. Vissa anser att riskkapitalbolagen är ute efter att göra snabba pengar, medan andra anser att de arbetar både strategiskt och långsiktigt med de ägda företagen. Ett företags finansiering kan ske på diverse sätt och de vanligaste sätten att anskaffa kapital är genom självfinansiering, krediter och tillskott från aktieägare. Thule och Kärhs är exempel på två riskkapitalbolagsägda företag som använt sig av främmande kapital på ett missgynnande sätt. Att använda sig av främmande kapital kan alltså innebära risker men även möjligheter om det används på rätt sätt.

Alla aktiebolag är i skrivande stund skyldiga att lämna en årsredovisning med revisionsberättelse. Revisionsberättelsen kan vara ren eller oren. Att den är oren innebär att den innehåller en eller flera anmärkningar från revisorn. Den här uppsatsen ämnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen påverkas av en oren revisionsberättelse. Vi är också intresserade av vilken typ av anmärkningar som förekommer i branschen.

Fastighetsfonder som ägarform och investeringalternativ är väletablerat internationellt sett, men är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna är onoterade fastighetsbolag där investerarna blir delägare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM år 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt är det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar på den svenska marknaden, och är den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie.Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen går till inom de svenska fastighetsfonderna, något som tidigare inte har studerats närmre. Studien fokuserar primärt på tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, långsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgäster.För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer.

Bakgrund: Åren 86-97 kännetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nådde sin botten med tre år i följd av negativ BNP-tillväxt. Påtagligt var även reaktionen från Stockholmsbörsen som i samband med lågkonjunkturen upplevde en kraftig nedgång. Vad drev då denna avkastningsutveckling, vinsterna eller värderingarna av dessa? Hur såg sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvärderingar och börsutveckling för perioden?Syfte: Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E-multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen.I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E-tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA- och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation.Genomförande: Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgår från Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker med början 1986 och slut 1997.