AbstractLitteraturstudien är en kvalitativ ansats att beskriva mänsklig Ondska genom aktuella teoretiker; Philip Zimbardo och Ervin Staub. Syftet var att beskriva Ondska i beteenden genom att slutligen pröva teorier om ondskefulla beteenden mot en fallstudie av Josef Fritzl. Analysens utgångspunkt är person v.s. situation där uppväxtvillkor, sociala beteenden, miljö/situation och de grundläggande basala behoven hos oss som individer är i fokus. Resultaten påvisar vikten av att ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv beskriva Ondskan i inre och yttre beteenden för att konkretisera och beskriva dess beteendekomponenter.

Syftet med den här uppsatsen var att jämföra hur gymnasieelever kan tänka kring Ondska i förhållande till några välkända filosofernas sätt att tänka kring Ondska. För att kunna ta reda på detta så gjorde vi en undersökningen på två gymnasieskolor, i två olika klasser i årskurs 3. Metoden som används var en kvalitativ undersökningsmetod, där eleverna fick skriva små uppsatser utifrån ett frågeformulär med öppna frågor. Resultaten nåddes genom analyser av dessa uppsatser, och som analysverktyg användes olika filosofiska tänkares syn på Ondska. Resultaten visade att flertalet av eleverna inte hade varit med om något som de skulle vilja kalla för Ondska.

Ondskans problem är ett gammalt (religions)filosofiskt problem som, i grova drag, frågar om existensen av en allsmäktig, allvetande och allgod Gud är förenlig med Ondskan i världen, samt varför en sådan Gud tillåter Ondska. Filosofer (som svarar jakande på frågan om) har utvecklat ett svar på frågan varför Gud tillåter Ondska. Syftet med denna uppsats är följaktligen att redogöra för Richard Swinburnes svar på frågan varför Gud tillåter Ondska, samt granska svaret i ljuset av Eleonore Stumps tankegångar..

Syfte:Syftet är att undersöka hur barn resonerar kring begreppen Ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstås.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet från upplysningstiden där världen delas upp i dikotomier, det vill säga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma föreställning av världen återspeglas även inom populärkulturen och barnkulturen där Ondska och godhet är en ständigt återkommande tematik. Undersökningen bygger även på små barns förmåga att tänka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om världen genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket används som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fält samt hur habitus präglar barnens sätt att förhålla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen är kvalitativ, hermeneutisk och jag har använt mig av intervju som metod där en illustrationsdel ingår. Totalt intervjuas sex barn i åldrarna 4,2 till 6,2 år.

Ett svårlöst filosofiskt problem inom Kristendomen är att Gud ges attributen allgod och allsmäktig samtidigt som det finns Ondska i världen. Detta filosofiska problem benämns teodicéproblemet.Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur fem företrädare inom Kristendomen i Sverige ser på Ondska och lidande i världen utifrån deras reflektion över teodicéproblemets natur som ett filosofiskt dilemma. Studien har en kvalitativ metod bestående av intervjuer.Respondenternas svar jämförs med aktuell religionsfilosofiskt diskussion där likheter och skillnader sammanställs. Resultatet visade att den vanligaste förklaringen till teodicéproblemet var att företrädarna hävdade att det onda är en avsaknad av det goda samt att tolkningar av Gamla testamentet speglar de olikheter som företrädarna har. Lösningsansatser som företrädarna använde sig av till teodicéproblemet analyserades och försågs med vidareutvecklade filosofiska resonemang och infallsvinklar och visade att teodicéproblemet är ett svårlöst problem..

Den populära bokserien om den föräldralöse pojken och trollkarlen Harry Potter har väckt stor uppmärksamhet i medier och inom diverse forskningsfält. De religiösa budskap som serien sänder ut till läsare har bland annat blivit kritiserade av diverse kristna samfund i Sverige och det är denna kritik som ligger till grund för denna studie. Det övergripande syftet i denna studie är att, utifrån de motstridiga uppfattningarna angående Harry Potter bokserien, undersöka vilka symboliska uttryck för Ondska och godhet som skildras i samband med de två karaktärerna Harry Potter och Lord Voldemort. Den textanalys som sedan utförs bygger på olika symbolteorier inom. Vidare är olika symboliska uttryck för begreppen Ondska och godhet centrala för denna studies analys.

Syftet med uppsatsen är undersöka hur Ondskan framställs i Harry Potterfilmerna och att förbereda ett material som kan användas i religionsundervisning på grundskolans senare del och gymnasiet för att få till stånd en diskussion om Ondska med elever.För att uppfylla mitt syfte tänker jag svara på följande frågor:1. Hur vet man som tittare vilka som är onda? Vad finns det för ondskemarkörer i filmerna? Vilka gärningar, dialoger, miljöer och färger visar vem som är ond?2. Hur kan man använda Harry Potterfilmerna i religionsundervisning på grundskolans senare del och på gymnasiet?I Harry Potterfilmerna har Voldemort valt den onda sidan för att få makt.

Enligt Sven G. Hartman har varje människa en personlig livsåskådning som bygger på uppfattningar om tillvarons egenskaper (ontologi), uppfattningar om hurdan människan är (antropologi), uppfattningar om samhället (politik) och uppfattningar om en eller flera makter/gudar (teologi). Hartman betonar livsfrågors vikt för utvecklandet av den personliga livsåskådningen. Även läroplanen betonar vikten av att eleverna utvecklar förmågan till egna ställningstaganden. Jag har genom att undersöka gymnasieelevers gudsbilder och reflektioner kring en bild föreställande Ondska försökt få en bild av hur de utvecklar egna ställningstaganden och därigenom också utvecklar sin personliga livsåskådning. För min undersökning har jag använt mig av en gymnasieklass på en gymnasieskola i Malmö som läser kursen Religion A.

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med Ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Detta arbete handlar om hur jag har tagit fram koncept och färdiga modeller på fyra karaktärer, två manliga och två kvinnliga. Under arbetets gång har jag försökt ta reda på om jag kan förmedla livsåskådningarna god och ond genom subtilare formelement. Jag valde att använda mig av både ett västerländskt och österländskt perspektiv i min karaktärsdesign. Det västerländska perspektivet på de goda och det österländska på de onda karaktärerna.Jag har studerat bland annat hur vi uppfattar varandra, kroppsspråk, stereotyper och färger. Jag har dessutom jämfört västerländskt tecknade filmer, Walt Disney, med japanskt tecknad animeserier.

Min uppsats Gud vs. Ondskan är en studie av vilken gudsuppfattning präster har, samt hur deargumenterar kring teodicéproblemet. Efter en halv termins studier i religionsfilosofi valdejag att skriva detta arbete där jag intervjuade fem olika präster och lät de svara öppet påovanstående frågor. Mitt arbete är en kombination av litteraturstudier och en empiriskundersökning och jag gav mig in i detta arbete utan att försöka försvara någon tes. Dennauppsats är att betrakta som ett underlag för att ge kunskap om vilken gudsuppfattning prästerhar och hur de får ihop problemet med en allgod Gud och en existerande Ondska.Efter en inledande bakgrunds- och metoddel kommer en litteraturdel som innefattar enförklarande del om teodicéproblemet.

The purpose of this essay is to study uses of history in a complementary teaching material in the subject of history. The material in question is a 170 page book titled Hitler och Stalin- En bok om Ondska. In English, ?Hitler and Stalin- A book on evil?. Essential to the study is that it is expressed within the material that it might be used as the basis for a discussion of the threats against an open democratic society.

Den här uppsatsen handlar om modern gnosticism, tolkat utifrån fyra nygnostiska rörelser jag fann på Internet. Efter att ha läst dessa valda rörelsers texter slog det mig att en fundamental förändring hade skett, med tanke på texter om antik gnosticism. Framför allt hade den mörka synen på materian förändrats, och därmed synen på de feminina och maskulina aspekterna samt Ondskan också. Om man går på linjen att de var materia- och kvinnofientliga samt ville undfly reinkarnation. De här aspekterna, materian, människan och Ondska, reflekteras dock fortfarande i ljuset av de antika gnostiska myterna.

Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för Ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa Ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen Ondska utan vill gärna behålla bilden av Ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva.

Människan är en social varelse och socialisering är ett el­e­mentärt och komplex mellan­mäns­k­ligt sam­spel, som först och främst formas i den fa­mil­jära sfären. Då syftet med denna studie har varit att vidga förståelsen kring det sociala fenomenet Ondska ? började vi vår resa med att distan­sera oss från fenomenet för att istället fokusera på vad som händer i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna är att människor numera är mer asocialt responslösa än socialt respon­si­va vilket innebär att män­nisk­or mer än någonsin finns för att fungera i härskande sam­­hälle­liga sys­tem än att finnas till för varandra. Och följden, den nutida människan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förträngd medvetenhet som förs vidare från generation till generation, något som i bäs­ta fall leder till ytterligheter.