KlimatförÀndringarna har en stor pÄverkan pÄ de arktiska valarna grönlandsval (Balaena mysticetus), vitval (Delphinapterus leucas) och narval (Monodon monoceros), mer Àn vad som tros vid en första tanke. I dagslÀget fÄr dessa valar utstÄ stora utmaningar som troligenkan komma att förvÀrras i framtiden om inte isens smÀltande kan bromsas. En del av utmaningarna innebÀr att valarna mÄste genomgÄ stora förÀndringar för att överleva, vilket innebÀr att deras förmÄga att anpassa sig spelar en stor roll. MÀnniskans jakt pÄ valen har alltid varit ett stort problem för de arktiska valarna, tack vare restriktioner om fÄngstkvoter och vem som fÄr jaga val ser framtiden ljusare ut i alla fall för grönlandsvalen och vitvalen. För narvalen ser det dock inte lika ljust ut eftersom det Àr en art som Àr kÀnsligare Àn mÄnga andra arktiska arter för effekterna som den globala uppvÀrmningen har pÄ den arktiska miljön.I dagslÀget har en del effekter pÄ valarna blivit synliga sÄsom Àndrade migrationsvanor och ökad predation.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om kvinnor och mÀn efter en hotad könsidentitet framstÀllde sig sjÀlva som mer könsstereotypt kvinnligt respektive manligt. Dessutom undersöktes skillnader av könsidentitetshot utifrÄn en tvÀrkulturell jÀmförelse mellan mÀn och kvinnor i Argentina och Sverige. De hypoteser som lÄg till grund för undersökningen var följande: (1) BÄde mÀn och kvinnor framstÀller sig mer könsstereotypt manligt respektive kvinnligt efter att deras könsidentitet blivit hotad (2) Det finns tvÀrkulturella skillnader betrÀffande sjÀlvstereotypering efter hotad könsidentitet mellan Argentina och Sverige. Data frÄn 242 studenter (121 kvinnor och 121 mÀn) samlades in med hjÀlp av dels ett paradigm för könsidentitetshot och dels av en skala som syftade till att mÀta graden av sjÀlvstereotypering. Deltagarna i Argentina och Sverige tillhörde samhÀllsinriktade utbildningar.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Magneter har anvÀnts lÄngt tillbaka i tiden för att behandla olika Äkommor. Det senaste Ärtiondet har de fÄtt ett uppsving som en alternativmedicinsk metod. De pÄstÄs ha olika medicinska effekter sÄ som att ge ökat blodföde och verka smÀrtlindande och avslappnande pÄ ömma muskler. Syftet med den hÀr studien var att studera huruvida hÀsttÀcken med 120 stycken insydda permanenta magneter (à 900 gauss) har nÄgon effekt pÄ beteenden hos hÀstarna vilka tyder pÄ en ökad avslappning. Sju normala, friska hÀstar inkluderades i en prospektiv, randomiserad, blindad, placebokontrollerad cross-over studie.

Motion Àr viktigt för vÄr hÀlsa, men mÄnga som börjar motionera slutar inom en snar framtid (Fallon, Hausenblas, & Nigg, 2005). Det Àr dÀrför viktigt att utveckla strategier som motiverar mÀnniskor till trÀning. Visualisering Àr en teknik som visats ha en motivationshöjande effekt hos motionÀrer. Kim och Giacobbi (2009) menar dock att det finns ett behov av att skilja pÄ innehÄll, syfte och effekter inom motionsvisualiseringen och att ett nytt mÀtinstrument dÀrför behövs. Syftena med studien var dÀrför att: (1) utveckla och testa mÀtinstrumentet the Individual Profile of Imagery Experiences in Exercise (IPIEE; Weibull & Johnsson 2010), samt att (2) studera motionÀrers frivilliga och spontana visualiseringsupplevelser.

Feedback Àr ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhÀlle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det Àr Àven ett kraftfullt verktyg för att Ästadkomma lÀrande. Feedback, ibland Àven kallat Äterkoppling och prestationsutvÀrdering, handlar om att utvÀrdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback Àr att möjliggöra förbÀttring av mottagarens prestation genom att förÀndra dennes beteende. Vilket sÀtt feedback ges pÄ, liksom av vem den ges, pÄverkar bÄde hur feedback uppfattas och vilka effekter den fÄr.

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med sprÄkutveckling och lÀsförstÄelse tillsammans med höglÀsning. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur beskriver och motiverar lÀrare sitt arbete med höglÀsning?Vilka arbetssÀtt anvÀnds för att förstÀrka höglÀsningens effekt pÄ elevernas sprÄkutveckling?Hur arbetar lÀrare sÄ att elevernas lÀsförstÄelse gynnas tillsammans med höglÀsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med höglÀsning Ät mellan Ärskurs 1 och Ärskurs 3 i just de hÀr skolorna? I sÄ fall hur?Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt som har besvarats av 50 lÀrare och intervjuer med fem lÀrare som arbetar i Ärskurs 1 och Ärskurs 3. Studien utgÄr fyra teorianknytningar och dessa Àr Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lÀsstrategier. Resultatet av studien visar att lÀrarna beskriver höglÀsning som ett positiv arbetssÀtt som utvecklar elevernas sprÄkkunskaper och lÀsförstÄelse.

ABSTRACTThe aim of this quantitative study was to investigate if stress, self-efficacy and life satisfaction varied with gender and age. The sample was selectively chosen in the municipality, country council, private sector and in the trade business. 237 participants were included in the study, of which 94 were men and 143 were women. Age was split in two categories: younger adults (18-40 years) and older adults (41-65 years). The results showed that there were correlations between the dependent variables: stress, self-efficacy and life satisfaction.

Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten Phytophthora infestans rankas som den mest destruktiva skadegöraren inom jordbruket vĂ€rlden över. Den mest effektiva metoden för att bekĂ€mpa potatisbladmögel med idag Ă€r en frekvent anvĂ€ndning av fungicider. Det kan dels vara skadligt för miljön och mĂ€nniskors hĂ€lsa men Ă€ven innebĂ€ra stora ekonomiska kostnader.Aktivering av vĂ€xtens egna försvar, sĂ„ kallad inducerad resistens, kan vara ett miljövĂ€nligare och mer hĂ„llbart alternativ att bekĂ€mpa potatisbladmögel med. ß-aminobutansyra (BABA) , en aminosyra, inducerar vĂ€xtens försvar och har visat sig effektiv i mĂ„nga vĂ€xtslag dĂ€ribland i potatis mot P. infestans.I det hĂ€r försöket har BABAs effekt i kombination med tvĂ„ olika fungicider, Ranman och Revus testats.

Denna studie grundar sig i ett uppdrag frÄn Trafikverket med avsikten att undersöka hur enmÄngfaldsstrategi kan fÄ ökad effekt i organisationen. UtgÄngspunkten för denna studie Àr attdet tycks krÀvas mer forskning kring hur HR strategiskt kan arbeta med mÄngfaldsfrÄgor ochintegrera dem i organisationens alla delar. Syftet med denna studie Àr sÄledes att identifiera hurHR strategiskt kan arbeta med mÄngfaldsfrÄgor. Vidare Àr syftet att visa hur ett strategiskamÄngfaldsarbete kan bli mer effektivt.Teorier som belyser begreppet mÄngfald, effekterna av mÄngfald, strategi, Human ResourceManagement och Strategic Human Resource management kan ses ligga till grund för ettframgÄngsrikt HRM-arbete med mÄngfald. Ledarskap, kommunikation, kunskap och att se tillorganisationskulturen belyser teorin som viktiga komponenter för att ett strategiskt arbete skabli mer effektivt och ge effekt i organisationen.Studien bygger pÄ en deduktiv ansats och en kvalitativ metod har genomförts utifrÄn treindividuella intervjuer och tvÄ fokusgrupper.

År 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att anvĂ€nda sig av revision. Lagen infördes dĂ„ regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. År 2006 inleddes en utredning för att se över de rĂ„dande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning Ă„r 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstĂ„ revision.Syften med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om kreditinstitutens kreditbedömning har pĂ„verkats efter avskaffandet av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag, cirka tre Ă„r efter avskaffandet och hur pĂ„verkas ett företags kreditvĂ€rdighet och riskbedömning med hĂ€nsyn till om smĂ„ aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex kreditinstitut intervjuats för att ta reda pĂ„ vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har fĂ„tt.

Inledning: Syftet med denna studie Àr att, utifrÄn ett insamlat material vid S:t Lukas mottagningar i StockholmsomrÄdet, undersöka symptomförÀndring frÄn start till avslutning i psykodynamiskt inriktade psykoterapier.FrÄgestÀllningar: Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om patienter och terapeuter bedömer att terapierna haft nÄgon effekt och i sÄ fall vilken. Vidare om bakgrundsfaktorer och sjÀlvbild pÄverkat symptombelastningen.Metod: Studien har genomförts med hjÀlp av sjÀlvskattningsformulÀr som fyllts i före och efter behandling. Patienterna har fyllt i Symptom Checklist (SCL-90) och terapeuterna ett frÄgeformulÀr dÀr de skattat patienternas besvÀr. Efter inomgruppsjÀmförelser har jÀmförelser gjorts med ett normerings-material.Resultat: Det sker en signifikant symptomlindring under terapierna. Störst Àr förÀndringen nÀr det gÀller depression, Ängest och interpersonell sensitivitet samt i det sammantagna genomsnittsvÀrdet.

Det moderna arbetslivet innebÀr högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sÀtt att hantera detta Àr att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende dÀr arbetstagaren pÄ eget initiativ agerar med framhÀrdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens sjÀlvtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkÀt som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, dÀr 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos Àldre inom vÄrdhem, beskriva preventionsÄtgÀrder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna anvÀnde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegrÀnsning mellan Är 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i tvÄ huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och tvÄ behandlade preventionsÄtgÀrder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer sÄsom Älder, ostabil gÄng samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos Àldre boende pÄ vÄrdhem. 2) Fysisk vÄrdmiljö; mÄnga aspekter av vÄrdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos Àldre boende pÄ vÄrdhem, exempel pÄ dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) HjÀlpmedel; ett samband pÄvisades mellan fallolyckor och hjÀlpmedlet rullstol dÀr antalet fallolyckor ökade vid anvÀndandet av rullstolar.