Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

MarkanvĂ€ndningen pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för en ytas energibalans och dĂ€rmed lokalklimatet. Med kunskap om olika ytors klimatpĂ„verkan kan Ă„tgĂ€rder vidtas redan i stadsplaneringen, dock saknas tillgĂ€ngliga verktyg anpassade till stadsplanerare. Den hĂ€r studien syftar till: (1) att genom en lĂ€mplig fallstudie, skapa en grund för ett verktyg som uppskattar klimatpĂ„verkan vid transformering av naturmark till urban mark, (2) att undersöka klimatpĂ„verkan för den planerade markanvĂ€ndningsförĂ€ndringen i fallstudien och (3) att undersöka takvegetationens effekt pĂ„ den planerade markanvĂ€ndnings-förĂ€ndringen i fallstudien.Första steget i metoden var att definiera systemgrĂ€nserna och avgrĂ€nsa omfattningen av rapporten. ÅrstafĂ€ltet (Stockholm) valdes som fallstudieomrĂ„de dĂ€r det planeras en markanvĂ€ndningsförĂ€ndring frĂ„n naturmark till urban mark. Rapportens innehĂ„ll avgrĂ€nsas till: (1) den klimatpĂ„verkan som har direkt koppling till ytans förĂ€ndrade egenskaper p.g.a.

MĂ„let med försöken har varit att ta reda pĂ„ om det finns en skillnad mellan olika fibervĂ€var och deras effekt pĂ„ temperatur, luftfuktighet och klimatet under fibervĂ€varna. Försöken Ă€r tĂ€nkt att utgĂ„ frĂ„n de förhĂ„llanden som finns i kulturodlingar av fĂ€rskpotatis och jordgubbar för att se vilken effekt fibervĂ€varna har pĂ„ dessa kulturer. Försöket har varit av stort intresse pĂ„ de tvĂ„ gĂ„rdar dĂ€r de lagts ut, dels för att det inte finns nĂ„got material som tar upp fibervĂ€varnas effekt pĂ„ temperatur och luftfuktighet pĂ„ det sĂ€ttet som vĂ„ra försök har varit tĂ€nkta att pĂ„visa. Resultaten har visat pĂ„ olika effekter frĂ„n de olika vĂ€varna. UtlĂ€ggning av fĂ€ltförsken har gjorts pĂ„ tvĂ„ gĂ„rdar i SkĂ„ne. Det ena försöket lades ut pĂ„ HumlegĂ„rden i Vadensjö i vĂ€stra SkĂ„ne. Det andra försöket placerades i Öllöv utanför Grevie pĂ„ BjĂ€rehalvön i NordvĂ€stra SkĂ„ne. PĂ„ humlegĂ„rden i Vadensjö finns en lĂ€tt mullhaltig morĂ€nlĂ€ttlera som hĂ„ller pH-vĂ€rdet 7,9 och i Öllöv utanför Grevie Ă€r jordtypen en mullfattig lerig sandgrovmo med ett pH-vĂ€rde pĂ„ 6,8. Försöken kom att behandla fem försöksled dĂ€r fibervĂ€var av samma fabrikat lades ut i samma miljö med temperaturloggrar placerade i centrum av varje försök för att göra mĂ€tningar en gĂ„ng i halvtimmen pĂ„ temperatur och luftfuktighet.

Sverige har, liksom mÄnga andra lÀnder, en koldioxidskatt pÄ bensin. Beskattningen av bensin Àr ett stÀndigt aktuellt debattÀmne och bensinprisets effekt pÄ koldioxidutslÀpp har ifrÄgasatts. Regeringen har som utslÀppsmÄl för transportsektorn att stabilisera koldioxidutslÀppen pÄ 1990 Ärs nivÄ till Är 2010. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att uppskatta vilken effekt bensinpriset har pÄ koldioxidutslÀpp, för att sedan kunna uppskatta vilket bensinpris som krÀvs för att uppnÄ en minskning av personbilstrafikens koldioxidutslÀpp till 1990 Ärs nivÄ Är 2010. Den metod som anvÀnds för detta Àr en ekonometrisk studie.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma dÄ de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bÀttre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshÀlsovÄrd och arbetsmiljö för att stimulera och behÄlla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjÀlper företag att verka konkurrenskraftiga i en förÀnderlig miljö. Dock har det pÄvisats svÄrigheter i att mÀta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen fÄ en bÀttre uppfattning kring investeringens effekt.

Lining techniques such as nap bonding and mist lining were developed in the late 20th century and have gained popularity alongside with the increased use of acrylic emulsions as adhesives. The ability of the adhesive to create a nap bond to the canvases without penetrating the fibers has shown advantages regarding reversibility. In addition, the use of moisture, heat and pressure is reduced, which can be advantageous for more sensitive paintings. These lining techniques have been included in several studies where reversibility, minimal intervention and respect for the individual requirements and problems of each object have been the focus. The adaptability of the methods has been confirmed and to further explore the adaptability, this study consists of three simpler application techniques with the adhesive Lascaux 303 HV on mockups.

Bakgrund: Artros Àr en ?folksjukdom? som drabbar mÄnga, framförallt Àldre. SjukdomeninnebÀr en broskförÀndring pÄ en led som i sin tur ger upphov till smÀrta, stelhet och minskadrörlighet. Det finns ingen behandling förutom kirurgi som botar sjukdomen. De lÀkemedelsom anvÀnds Àr smÀrtstillande och inflammationshÀmmande lÀkemedel som ger olika grad avbiverkningar.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Bakgrund: Afasi och dysfagi Àr tillstÄnd som kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser varav depression och aspirationspneumoni Àr nÄgra exempel. Det Àr dÀrför viktigt att vÄrdgivare har en tillrÀcklig kunskap om afasi och dysfagi och vilka svÄrigheter diagnoserna innebÀr. Dock har vÄrdgivare inte alltid den kunskap som krÀvs för att hantera svÄrigheterna och ge en god och individuellt anpassad vÄrd. Det har visats att informationsinsatser har en positiv effekt pÄ vÄrdgivares kunskap kring diagnoserna, och med möjlighet till handledning och praktiska övningar ses Àven effekt pÄ vÄrdgivares instÀllning och arbetssÀtt. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur kunskap om afasi och dysfagi kan öka av en kort informationsinsats specifikt till vÄrdgivare pÄ Àldreboenden.Metod: Denna studie var en enkÀtstudie med en informationsinsats i form av ett kort informationstillfÀlle innehÄllande faktainformation och workshop. Deltagarna bestod av 29 undersköterskor och vÄrdbitrÀden pÄ Ätta Àldreboenden uppdelade i kontroll- och experimentgrupp.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Bakgrund. Daglig rökning Àr förknippad med en ökad risk för postoperativa komplikationer. Risken kan minskas genom att vara rökfri minst en mÄnad innan en operation. RökavvÀnjning Àr ett preventivt arbete, dÀr sjuksköterskan förebygger komplikationer samt uppmuntrar till livsstilförÀndringar. Syfte.

Denna litteraturstudie undersöker affÀrssystemens effekt pÄ ekonomers Àndrade roller. Syftet Àr att skapa en översikt över vad som tidigare skrivits om effekterna för ekonomer vid implementering av ett affÀrssystem. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för vad tidigare forskning bidragit med och dÀrmed fÄ en bÀttre bild om vad det skulle kunna forskas mer om. För att fÄ en översikt över tidigare forskning samlades artiklar inom detta Àmne frÄn vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna delades in efter val av metod och huvudgrupperingen var ?studier med case? och ?studier utan case?.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka om intag av m?ttat och flerom?ttat fett har olika effekt p? postprandiell inflammation, hos friska vuxna i ?ldrarna 18-70 ?r. Metod: F?r att genomf?ra denna systematiska ?versiktsartikel utf?rdes litteraturs?kningar i databaserna PubMed och Scopus. Specifika s?kblock skapades f?r varje databas f?r att identifiera vetenskapliga artiklar g?llande postprandiell inflammation efter intag av m?ttat eller flerom?ttat fett. Nyckelord som anv?ndes i s?kningen inkluderade ?fatty acid?, ?inflammation? och "postprandial". Titlar och abstrakt av de h?mtade artiklarna granskades f?r att bed?ma deras relevans f?r studiens syfte.

Ungdomsarbetslösheten har ökat pÄ mÄnga hÄll i Europa som en konsekvens av lÄgkonjunkturen och i januari 2010 lÄg den i Sverige pÄ 29,1 procent. I Schweiz har ungdomsarbetslösheten, generellt sett, varit jÀmförelsevis lÄg och Är 2009 lÄg siffran pÄ 8,2 procent. Examensarbetets syfte var att undersöka vilken psykologisk inverkan arbetslöshet har pÄ arbetslösa ungdomar. En enkÀtundersökning genomfördes med 74 arbetslösa ungdomar i Äldrarna 15 till 24 Är i Sverige och Schweiz. EnkÀten baserades pÄ locus of control, self-efficacy och lycka/psykologiskt vÀlbefinnande och ungdomarnas syn pÄ framtiden och pÄ livet som helhet utvÀrderades ocksÄ.

Denna studie Àr en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, sociala normer och punken som subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom subkulturen punk pÄverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag anvÀnt mig av en narrativ metod, dÀr jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt pÄ individernas sjÀlvkÀnsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism.