Elever i Eskilstuna kommuns förmÄga att prestera i grundskolan Àr pÄverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppvÀxt i en miljö som hedrar samma vÀrden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstÀmmer med skolans och ökar dÀrför elevens möjligheter. Ett motsatt förhÄllande kan ses hos elevgrupper med ett lÄgt symboliskt kapital. Elevers förmÄga att prestera Àr Àven pÄverkad av hur elevsammansÀttningen ser ut. Denna effekt kan verka bÄde i positiv och i negativ riktning.

Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och spontant visualiseringsanvÀndande hos styrketrÀnande mÀn utifrÄn faktorerna; var/nÀr visualiseringen sker, vad visualiseringen innehÄller, varför visualisering anvÀnds, hur visualiseringen anvÀnds och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketrÀnande mÀn som var 19-26 Är gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och anvÀndes för att besvara studiens syfte.  Det fanns bÄde skillnader och likheter i nÀr, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och anvÀndes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvÀndandet var störst innan trÀning, den frivilliga visualiseringen Äterfanns Àven i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den spontana visualiseringen var svÄr för deltagarna att medvetenhetsgöra och dÀrför svÄrt att dra slutsatser ifrÄn.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera tre utvalda reformer i arbetslöshetsförsÀkringen som genomförts under vÄren 2007. De tre reformer som avses Àr; sÀnkningen av taket i försÀkringen, införandet av en nedtrappning i ersÀttningsnivÄn och borttagandet av möjligheten till förlÀngd ersÀttningsperiod. Med hjÀlp av en teoretisk modell uppskattar vi effekterna pÄ individernas beteende. VÄr huvudslutsats Àr att de utvalda reformerna har minskat nyttan av att vara arbetslös. Det ger en positiv effekt pÄ utflödet ur arbetslöshet till arbete.

Teblad innehÄller en mÀngd substanser som pÄ olika sÀtt kan pÄverka biologiska processer i mÀnniskan. I föreliggande arbete har en sammanstÀllning gjorts utifrÄn vetenskapliga artiklar över teets antagna effekter pÄ mÀnniskans immunsystem .FrÀmst har den mest studerade komponenten i te, epigallocatechin gallate, EGCG, undersökts. De variabler som studerats i immunförsvaret Àr neutrofiler, tumörnekrosfaktor-?, interferon-?, interleukin-1?, interleukin-2, interleukin-5, interleukin-6, interleukin-8, interleukin-10 ,interleukin-12, interleukin-13, eikosanoidmetabolismen, lymfocyter, makrofager, dendritiskaceller och T-cellsdifferentiering. Sammafattningsvis föreföll te hÀmma följande: Neutrofilaktiviteten, TNF-?-bildningen, IFN-?-aktiviteten, stimuli-inducerad IL-?-bildning, IL-8-aktivering och IL-10-bildning.

För att förbÀttra elleveransen till kund genomför Vattenfall Eldistribution AB en successiv kablifiering av mellanspÀnningsnÀtet. En effekt av denna kablifiering Àr att nÀten fÄr förÀndrade systemegenskaper. FörÀndringen innebÀr att det vid ett jordfel skapas en oönskad resistiv strömkomponent (Ir) frÄn ledningssystemet, vilket ger problem med de elsÀkerhetskrav som stÀlls. En förutsÀttning för att hantera jordfelsströmmar i stora kabelnÀt Àr att Ir reduceras, för detta ÀndamÄl saknas idag vÀl fungerande tekniska lösningar. Detta arbete syftar till att genomföra en analys av systemegenskaper vid kablifiering.

SammanfattningRapporten innehÄller en utredning om, hur och pÄ vilket sÀtt, det Àr möjligt att minska det reaktiva effektuttaget vid MetsÀ Boards fabrik i Husum. Detta Àr inget problem i normalfallet, men om nÄgon av fabrikens tre turbiner pÄ grund av till exempel service inte Àr i drift sÄ kan det reaktiva effektuttaget bli för stort enligt avtal med elnÀtsÀgaren. Om elnÀtsÀgarens grÀns överskrids mÄste en straffavgift betalas per varje överskridet kVAr, vilket MetsÀ vill undvika. Fokus för arbetet ligger pÄ fabrikens papperbruk eftersom detta Àr problemomrÄdet.Efter genomgÄng av enlinjescheman och olika mÀtutrustningar som finns belÀgna i fabriken inses att det Àr mest lÀmpligt att kompensera i anslutning till bestrykningsmaskinen (BM1). Bestrykaren Àr den enda linjen pÄ pappersbruket som inte har faskompenseringsutrustning.För att hÄlla sig inom nÀtÀgarens grÀns berÀknades att faskompensering med en kapacitet pÄ 15 MVAr rÀcker.

Diabetes mellitus Àr en sjukdom som förekommer som typ-1 och typ-2. Den sistnÀmnda Àr vanligast och förekomsten ökar. Sjukdomen pÄverkar patientens livsstil och det krÀvs mycket egenvÄrd med glykemisk kontroll som mÄl. Den orsakar oftast allvarliga komplikationer pÄ bÄde mikro- och makrovaskulÀr nivÄ. Behandlingen av diabetes mellitus typ-2 Àr i första hand Àndrade kostvanor, viktkontroll och mer motion, men Àven farmakologisk behandling i form av perorala lÀkemedel kan komma ifrÄga.

Vattenavvisning och smutsavvisning Àr tvÄ egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En Àmnesgrupp som Àr direkt relaterad till ovan nÀmnda egenskaper Àr fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner pÄ en redan fÀrdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller belÀggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, anvÀnds inom textil belÀggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler frÄn vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om nÄgon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

I denna uppsats försöker jag faststÀlla om immersion har nÄgon effekt pÄ lÀrande i serious games och i sÄ fall vilken effekt det har. MÄnga spelutvecklare och forskare sÀger att immersion hjÀlper lÀrande i spel. I min genomgÄng av fakta har jag inte kunnat hitta nÄgot som stödjer denna Äsikt. MÄnga artiklar hÀnvisar till ?tidigare forskning? men saknar sedan referenser till denna forskning.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken effekt sÀllskapsdjur har pÄ Àldre personers upplevelse av hÀlsa och livskvalitet i sÀrskilt boende Metod: En systematisk litteraturöversikt av 11 artiklar med induktiva eller deduktiva ansatser. Artiklarna kvalitetsgranskades och kategoriserades mot bakgrund av de fyra nivÄer av behov som Aggernaess beskriver i sin definition av begreppet livskvalitet. Huvudresultat: Djuren har effekt pÄ samtliga av de behov som Aggernaess tar upp i sin definition av begreppet livskvalitet. De behov Aggernaess tar upp Àr följande; de elementÀra behoven, behovet av varma mÀnskliga kontakter, behovet av meningsfull sysselsÀttning, behovet av ett omvÀxlande, spÀnnande och engagerande handlings- och upplevelseliv. Djurterapin gav fysiska effekter i form av blodtryckssÀnkning, minskad risk att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och minskad trötthet.

Mikrokredit har fÄtt en stor utbredning bland vÀrldens utvecklingslÀnder. Huvudsyftet med mikrokredit Àr att mÀnniskor som lever i fattigdomen ska fÄ ta ett lÄn, lÄntagarna ska sedan investera pengarna i en verksamhet som ska ge lÄngsiktig inkomst. PÄ detta sÀtt ska lÄntagarna kunna försörja sig sjÀlva och fÄ en förbÀttrat levnadsstandard. Men resultatet för mikrokrediten har varit olika i olika lÀnder. Effekten av mikrokredit har inte varit lika framgÄngsrik i Bangladesh som Nigeria, detta beror pÄ institutionella skillnader som pÄverkat mikrokredits effekt.I uppsatsen jÀmförs sex olika institutionerna i Bangladesh och Nigeria.

AbstraktSpasticitet Àr det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsÀttningar, som kan orsak smÀrta och felstÀllning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gÀller livskvalitet och förmÄga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra mÀn, och tvÄ kvinnor) med anvÀndare av elektrodress/fria elektroder, i Äldrar 5-42 Är. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fÄtt nÄgon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbÀttrad gÄngfunktion, mindre obehagskÀnsla i hand/underarm samt bÀttre rörelseekonomi.

För att förbÀttra elleveransen till kund genomför Vattenfall Eldistribution AB en successiv kablifiering av mellanspÀnningsnÀtet. En effekt av denna kablifiering Àr att nÀten fÄr förÀndrade systemegenskaper. FörÀndringen innebÀr att det vid ett jordfel skapas en oönskad resistiv strömkomponent (Ir) frÄn ledningssystemet, vilket ger problem med de elsÀkerhetskrav som stÀlls. En förutsÀttning för att hantera jordfelsströmmar i stora kabelnÀt Àr att Ir reduceras, för detta ÀndamÄl saknas idag vÀl fungerande tekniska lösningar. Detta arbete syftar till att genomföra en analys av systemegenskaper vid kablifiering.

Studiens syfte var att undersöka om det sker en social desirability effekt vid sjÀlvskatting av egenskaper som beskriver manliga och kvinnliga stereotyper nÀr dessa egenskaper framhÀvs positivt. Studien Àmnade ytterligare undersöka om mÀn och kvinnor skiljer sig Ät i social desirability. Ett experiment utfördes dÀr försökspersonerna slumpvis fördelades över en kontrollbetingelse och tvÄ experimentbetingelser. Den ena experimentbetingelsen tilldelades en kvinnlig manipulation dÀr kvinnliga stereotyper framhÀvdes positivt medan den andra experimentbetingelsen tilldelades en manlig manipulation dÀr manliga stereotyper framhÀvdes positivt. Kontrollbetingelsen tilldelades ingen manipulation.

De eventuella orsakssambanden bakom en ofta observerad sÀsongsvariation i en populations sjÀlvmordsfrekvens Àr ett debatterat Àmne inom mÄnga vetenskapliga discipliner. Sociologiska och psykologiska förklaringsmodeller omfattar variabler som tjÀnar till att mÀta graden av social integrering medan variabler som konjunkturcykel och arbetslöshetsnivÄ Àr förhÀrskande nÀr ett ekonomiskt perspektiv anlÀggs.Denna studie tillÀmpar en paneldataanalys för att utröna huruvida det föreligger ett samband mellan svenska sjÀlvmordsfrekvenser och tre strikt exogena variabler: sol, nederbörd och temperatur. Data Àr insamlat mellan 1987 och 2004. En sÀsongsbundenhet i sjÀlvmordfrekvensen pÄtrÀffas med olika utseende för norra, södra respektive mellansverige. Vidare visar sig lokala skillnader i vÀdrets effekt pÄ sjÀlvmordfrekvensen.