Rapporten behandlar digital kommunikation med fokus pÄ sociala medier. Syftet var att utreda informationsflödet pÄ sociala medier samt att konstruera en matematisk modell över det. Resultatet blev en modell som inbegriper centrala strukturer vad gÀller informationens spridning och mottagarnas uppfattning av den. Modellen behöver validerasoch eventuellt vidareutvecklas. Slutsatsen Àr att vissa sociala medier sprider information bÀttre Àn andra och att det Àr viktigt att identifiera dessa för en optimerad informationsspridning.

Dagligvaruhandeln Àr en bransch med hÄrd konkurrens. Detta sÀtter en press pÄ företagen att paketera sina produkter pÄ ett sÀtt som differentierar dem frÄn övriga marknadens produkter. Vi har sett problematiken i detta och tagit fram en modell som ger produkten en differentiering i form av upplevelser som berikar kunden med ett mervÀrde.Rapporten utgÄr frÄn metoder och teorier som skapar en förutsÀttningen för att kunder ska intresseras, involveras och engageras i en produktupplevelse vilket ska resultera i köplust. Detta gör vi frÀmst genom att behandla Àmnen och teorier sÄ som konsumtionsupplevelse, konsumentens beteende samt upplevelseekonomin och teorier dÀr inom sÄ som; the progression of economic value, the experience realms, tre generationer upplevelse, sinnen, tematisering, storytelling samt Kano-modellen. I rapporten diskuterar vi Àven Àmnen som dagligvaruhandel, individanpassning och varumÀrke.Uppsatsens syfte ?att ta fram en generell modell för kommersiell differentiering av snabbrörliga produkter inom dagligvaruhandeln utifrÄn upplevelseekonomin? undersöks utifrÄn ett positivistiskt förhÄllningssÀtt med en deduktiv ansats och Àr grundad pÄ en forskningsöversikt.

Idag upplever nÀstan av alla kvinnor och mÀn i Sverige sitt arbete som psykiskt pÄfrestande enligt Arbetsmiljöverkets undersökning om den svenska arbetsmiljön, frÀmst individer i tjÀnstemannasektorn. Denna kvalitativa studie avser att undersöka juristers psykosociala arbetsmiljö i relation till krav, kontroll och stöd, för att slutligen se om det finns könsskillnader i hur arbetsreateradstress upplevs och hanteras. För att nÄ förstÄelse för individens subjektiva upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö sÄ anvÀnds en fenomenologisk ansats dÀr empirin samlades in genom teoretiskt öppna intervjuer. Informanterna bestod av Ätta jurister, fyra kvinnor och fyra mÀn, verksamma i bÄde privat och offentlig sektor. Intervjuerna analyserades deduktivt utifrÄn teorin Krav-kontroll-stödmodellen och modellen coping, men Àven induktivt för att fÄ en fullstÀndig förstÄelse.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ personalens relation till brukarna pÄ ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men ocksÄ utifrÄn ett sjÀlvetnografiskt förhÄllningssÀtt. Analysmetoden som anvÀnts Àr Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vÄrdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivÄ av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna pÄ korttidshemmet. Den relationella tryggheten pÄverkas i sin tur av vÄrdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vÄrdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

De senaste Ă„ren har den globala konkurrensen ökat och i och med detta har Ă€venfokuseringen pĂ„ kundnöjdhet tilltagit. Detta har tydliggjort behovet av en ökadkundservicenivĂ„ samtidigt som kostnaderna associerade med att ha varor i lager har ökat.För mĂ„nga företag har dĂ€rför en viktig frĂ„ga blivit vart i distributionssystemen lagren börplaceras. Detta Ă€r en komplicerad frĂ„ga och distributionschefer hamnar ofta i klĂ€m mellanmarknadskraven och de höga kostnaderna som kan förknippas med att ha varor i lager.Åsikterna rörande detta Ă€mne Ă€r mĂ„nga. MĂ„nga Ă€r Ă€ven de faktorer som pĂ„verkar valet aven lĂ€mplig lagerstruktur. Uppenbart Ă€r dock att det inte finns nĂ„got rĂ€tt eller fel i dennafrĂ„ga.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.