Sökresultat:
569 Uppsatser om Omvćrdnad och Temperatur - Sida 28 av 38
Effekten av vÀrmebehandlat silan pÄ bindningsstyrkan mellan en litiumdisilikatbaserad glaskeram och ett adhesivt cement
Vid adhesiv cementering, sÄ kallad bonding, rekommenderar fabrikanter att glaskeramers cementeringsyta etsas innan applicering av silan. Att vÀrmebehandla silan med respektive utan etsning, har i tidigare studier visat en höjning av bindningsstyrkan mellan olika material.
Den litiumdisilikatbaserade glaskeramen IPS e.maxŸ Press har funnits pÄ marknaden sedan 2005 och fÄ studier har gjorts pÄ ytbehandlingar och dess effekter pÄ materialet och bindningen till olika material.
Syftet: att undersöka om ytbehandling med vÀrmebehandlat silan ger en högre bindningsstyrka till adhesivt cement hos en litiumdisilikatbaserad glaskeram, jÀmfört med kombinationen etsning och silanisering.
Material och metod: 12 litiumdisilikatbaserade keramiska block pressades. Blocken delades parvis in i sex grupper och ytbehandlades med etsmedel och/eller silan med eventuell pÄföljande vÀrmebehandling.
Blocken cementerades samman varpÄ mikrostavar sektionerades fram, som sedan termocyklades. 10 provkroppar ur varje grupp valdes ut för ett microtensile bond strength test. Frakturytorna bedömdes i mikroskop.
Will Love Tear Us Apart? : En studie av intrÀdesprocessen till goth-kulturen
Inledning Wallenbergare var frÄn början en elegant restaurangmatrÀtt bestÄende av en panerad kalvfÀrsbiff serverad med potatispuré, Àrtor, lingon och skirat smör. RÀtten torde vara uppkallad efter hÀradshövdingen Marcus Wallenberg nÄgon gÄng under 1930- talet. Det finns mÄnga historier om Wallenbergarens uppkomst men ingen tycks veta med sÀkerhet vem som serverade den för alldra första gÄngen.Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur val av styckningsdetalj, kryddning, temperatur och mixning pÄverkar den sensoriska kvaliteten i en Wallenbergare.Metod/material De tre metoder som anvÀndes under denna studie var en provmatlagning med en större mÀngd av variabler, en enkÀtundersökning gÀllande tidigare erfarenheter och uppfattningar om Wallenbergare samt en sensorisk bedömning av biffens sensoriska kvalitet.Resultat För att Wallenbergaren ska uppnÄ en konsistens av hög sensorisk kvalitet bör denna bestÄ av 75 % malt kalvinnanlÄr, 25 % kalvbrÀss, Àggula, grÀdde och salt. En Wallenbergare bör endast smaksÀttas med salt och nymald vitpeppar.Provernas samtliga ingredienser skall vara vÀl kylda för att uppnÄ högsta sensoriska kvalitet. De prover som blandades med handkraft erhöll en lÀgre sensorisk kvalitet Àn de prover som blandades mekaniskt.
Materialval vid nyutveckling av mixerkanna till Ankarsrums assistent
Syftet med studien var, att pÄ uppdrag av Ankarsrum Assistent AB, dels vÀlja ett nytt material som ersÀttning till Polykarbonat i deras mixerkanna, dels undersöka om det gÄr att minska lÀngden pÄ mixerknivens blad för att förebygga överbelastning av köksassistenten. De tvÄ frÄgestÀllningar som projektet bygger pÄ var: Vilket material Àr bÀst lÀmpat att eftertrÀda Polykarbonat i Ankarsrum Assistents mixerkanna? Den andra frÄgan var: Kommer en minskning av mixerknivens blad kunna minska tiden, innan överbelastningsskyddet stÀnger av maskinen, utan att försÀmra resultatet?För att fÄ en grundförstÄelse för mixerkannor och vad de förvÀntas klara skapades en omrÄdesanalys som senare anvÀndes för att sÀtta upp material- och knivtester. OmrÄdesanalysen anvÀndes Àven som grund till en kravspecifikation. Aktuella plaster och dess egenskaper sammanstÀlldes i en materialöversikt.
NÀrklimat vid avvÀnjning av smÄgrisar :
SUMMARY
Several studies have shown that weaning pigs are in great need of heat. The reason for this is
mainly because the pigs are given very little feed just after weaning. Some of the pig producers
of today have tried to get along with these problems by building some kind of hut for the
pigs. Some of these pig houses have been included in this study.The study has shown shortcoming
functions for the pig cottage. The expected heat increase has not occurred.
Passivhus - Ett alternativ för Àldre
Den ökning som sker av jordens temperatur beror enligt allt fler forskare pÄ mÀnskliga utslÀpp av vÀxthusgaser. För att minska dessa utslÀpp mÄste mÀnniskan utveckla nya lösningar för att bo och leva. I byggbranschen diskuteras hur anvÀndning av energi till uppvÀrmning och varmvatten kan minskas. Detta stÀller stora krav pÄ konstruktion, installationer samt utförande. Ett hus som anvÀnder mindre energi Àr bÄde en tillgÄng för den enskilde individen och för ett miljövÀnligare samhÀlle.
En teoretisk och laborativ studie av tjÀles inverkan pÄ en
kalkstabiliserad terrass av lermorÀn
I examensarbetet undersöks kalkstabiliserings potential som metod i skÄnsk lermorÀn. Detta utförs dels genom att laborativt undersöka och utvÀrdera frostbestÀndigheten hos ostabiliserad och med kalk stabiliserad lermorÀn och dels genom att teoretiskt studera en terrasstabiliserad vÀgkonstruktions tjÀlegenskaper i jÀmförelse med en vÀgkonstruktion med ostabiliserad lermorÀn. I bedömningen beaktas Àven dimensioneringsförutsÀttningarna för en terrasstabiliserad vÀgkonstruktion och dessa jÀmförs med dimensioneringsförutsÀttningar för ett terrassmaterial av ostabiliserad lermorÀn. Examensarbetet Àr uppdelat i fyra steg. I det första steget genomförs en litteraturundersökning för att ge en överblick över kalkstabilisering som metod samt i vilka jordar metoden Àr tillÀmpbar.
Riskanalys och Katastrofplan LĂ€nsservice
En situation som gör att LÀnsservice inte kan sköta sitt arbete med att leverera varor drabbar inte företaget i form av minskad vinst utan den drabbar lÀnets sjukhus, vÄrdcentraler och Àldreomsorgen, alltsÄ de som Àr i behov av vÄrd. För att vara förberedd pÄ en sÄdan situation behövs en katastrofplan, vilket LÀnsservice saknar. Syftet med examensarbetet var att hjÀlpa LÀnsservice i Norrbottens lÀn att skapa en fungerande katastrofplan.För att fÄ en bakgrund till vilka hÀndelser som kan orsaka ett katastroflÀge och hur arbetsklimatet sÄg ut gjordes först en psykosocial arbetsmiljöundersökning. Arbetsklimatet pÄ företaget granskades för att reda ut hur det stÄr till med personalen. En missnöjd arbetare Àr troligen mer benÀgen att utsÀtta sig sjÀlv och andra för risker.
Stabil RuL samt LTB: en multivariat processanalys i Svappavaara kulsinterverk
LKAB Àr ett jÀrnförÀdlingsföretag som Àr helÀgt av svenska staten. Produkter som tillverkas Àr fines och pellets, dessa innehÄller jÀrnmineralen hematit och magnetit. EfterfrÄgan av jÀrnmalmsprodukter Àr dagslÀget mycket god och LKAB arbetar stÀndigt för att öka produktionen och samtidigt bevara en god kvalitet pÄ produkterna. LKAB bryter malmen i sina gruvor i Malmberget och Kiruna, malmen avskilja frÄn grÄberg i sovrings- och anrikningsverk dÀrefter sker addering av tillsatsmedel i anriknings- och kulsinterverk. I kulsinterverket tillverkas slutligen pellets genom att rÄkulor rullas i rulltrummor och dÀrefter torkas pÄ graten (galler rostern).
Simulering av vÀrmeförluster för kopparrör : En studie av vÀrme- och strömningsparametrar för rörströmning
Att anvÀnda fjÀrrvÀrme till lÄgenergihus kan vara olÀmpligt pga. höga kulvertförluster jÀmfört med kulvertförluster för traditionella hus. Detta beror pÄ att det lÄga vÀrmebehovet i lÄgenergihusen ger en hög returtemperatur i ledningarna. Ett steg för att öka vÀrmebehovet och göra fjÀrrvÀrme mer attraktivt för lÄgenergihus Àr att börja vÀrma upp vitvaror (tvÀtt-, diskmaskin och torktumlare) med fjÀrrvÀrme istÀllet för att anvÀnda traditionella eluppvÀrma vitvaror. Vid installation av dessa vitvaror tillkommer en rördragning vars vÀrmeförluster Àr önskvÀrda att hÄlla nere för att dels sÀkerstÀlla önskad temperatur till vitvarorna men Àven för att hÄlla nere internvÀrmen i huset.I studien har olika rördimensioner och isoleringstjocklek analyserats för att se hur vÀrmeförlusterna beror pÄ strömningsparametrar.
Arbetsro i skolan ? NÀr? Var? Hur? : En kvalitativ undersökning av nÀr arbetsron Àr som bÀst samt dess förutsÀttningar
Bakgrund: Hur man skapar den bÀsta arbetsron i klassrummet verkar stÀndigt vara ett Äterkommande problem ute pÄ skolorna. Vissa lektioner Àr bÀttre Àn andra och detta kanske inte alltid gÄr att styra över. NÀr anser lÀrare och elever att arbetsron Àr som bÀst? Arbetsro Àr ett svÄrdefinierat begrepp och kan innebÀra olika saker i olika sammanhang, men kanske gÄr det att förbÀttra förutsÀttningarna om vi vet hur vi ska försöka lÀgga vÄra scheman och anpassa lektionerna.Syfte: Att belysa och undersöka nÄgra olika faktorer som kan pÄverka den av elever respektive lÀrare upplevde arbetsron i ett klassrum, oavsett klassammansÀttningen. Faktorerna som har valts Àr av sÄdan karaktÀr att de Àr svÄra att styra över: lektionens tid pÄ dagen, veckodag, hur lektionen ligger i förhÄllande till andra aktiviteter samt hur klassrummet ser ut.
Utfodringens betydelse för hÀstens hÀlsa
HÀstÀgaren Àr den som har det yttersta ansvaret för hÀstens vÀlbefinnande. En viktig uppgift Àr att se till att hÀsten fÄr ett vÀl anpassat foder för att undvika foderrelaterade sjukdomar. Det finns stora skillnader mellan den domesticerade och den vilda hÀstens foderstat. Den största och mest markanta skillnaden Àr att den domesticerade hÀstens foderstat till stor del bestÄr av stÀrkelse frÄn spannmÄl dÄ detta ingÄr i kraftfoder.
FÄng Àr ocksÄ en foderrelaterad sjukdom dÀr de mest framtrÀdande symtomen Àr smÀrta i hovarna.
Ăvertemperatur i lĂ„genergihus
MiljöpÄverkan idag Àr ett faktum och stÀndigt kommer energieffektivare produkter, Àven hus. Idag byggs hus med fokus pÄ snÄl energianvÀndning för att minska pÄfrestningen ur ett globalt miljöperspektiv. För att minska energianvÀndningen har byggsektorn tagit ansvar och producerar energieffektiva hus. LÄgenergihusen Àr en klassning som görs för de energieffektiva hus som byggs idag. Olika typer av lÄgenergihus Àr passivhus, nollenergihus, minienergihus och plusenergihus.
Studie över vÀrme-, kyl- och kondenseringsförmÄgan pÄ ett externt vÀrme- och kylpaket kopplat till en torktumlare
KBAB har som önskemÄl att minska energianvÀndningen i deras fastigheter genom att minska pÄ energiÄtgÄngen i deras tvÀttstugor. Genom att integrera kondenseringsvÀrmet i fastighetens vÀrmesystem samt att minska fukthalten i tvÀttstugorna kan det Ästadkommas.Torkning av klÀder har tidigare skett med tvÄ typer av torktumlare, avluftare och kondensortumlare. I avluftaren vÀrms rumsluft upp i torktumlaren, efter den torkat klÀder evakueras luften ut. I kondensortumlaren recirkuleras luften dÀr frÄnluften avfuktas i en kondensor för att sedan föras tillbaka till torktrumman.Metoden som anvÀndes i denna rapport var att koppla ett externt kyl- och vÀrmepaket till en torktumlare frÄn Asko Cylinda AB. Den fuktiga luften frÄn torktumlaren kyls och kondenseras i kylbatteriet och vÀrms upp av vÀrmebatteriet för att sedan föras tillbaka till torktumlaren.
Optimal tomatkvalitet : effekter av lagringsförhÄllanden pÄ tomat (Solanum lycopersicum)
Kvalitetsfaktorer som pÄverkar tomater Àr smak, utseende (fÀrg, storlek, form), fasthet och nÀringsinnehÄll. Smaken bestÀms av den kemiska sammansÀttningen i tomaten, dÄ frÀmst av totalt lösliga Àmnen, titrerbar syra, pH samt förhÄllandet mellan socker och syra.
Tomat skördas under hela mognadsfasen men för att fĂ„ fram en sĂ„ optimal kvalitet som möjligt bör de skördas mogna men fortfarande gröna, tomater Ă€r mogna redan innan de fĂ„tt en röd fĂ€rg, för att sedan lĂ„ta mognas fram till den röda fĂ€rgen i 20 ÂșC.
Ju senare de skördas desto högre blir förhÄllandet mellan socker och syra i frukten vilket ger upphov till en mer aromatisk tomat och dÀrigenom fÄ en bÀttre smakkvalitet. Oftast skördas tomater och mognas fram med hjÀlp av etylen, ett naturligt hormon som pÄskyndar mognadsprocessen. Ifall man mognar fram tomaten direkt, utan att först lagra den i lÀgre temperaturer, pÄverkas smakkvaliteten genom att tomaten blir mer aromatisk. Oavsett ifall det sker med eller utan etylen.
Postharvest hantering av tomat Àr en svÄr men betydelsefull uppgift, för att fÄ fram en sÄ bra tomatkvalitet som möjligt.
Arbetet mot hemlöshetsproblematiken i Stockholms stad - Narrativa utsagor av yrkesverksamma personer inom socialförvaltningar och ideella organisationer
Bakgrund: Hur man skapar den bÀsta arbetsron i klassrummet verkar stÀndigt vara ett Äterkommande problem ute pÄ skolorna. Vissa lektioner Àr bÀttre Àn andra och detta kanske inte alltid gÄr att styra över. NÀr anser lÀrare och elever att arbetsron Àr som bÀst? Arbetsro Àr ett svÄrdefinierat begrepp och kan innebÀra olika saker i olika sammanhang, men kanske gÄr det att förbÀttra förutsÀttningarna om vi vet hur vi ska försöka lÀgga vÄra scheman och anpassa lektionerna.Syfte: Att belysa och undersöka nÄgra olika faktorer som kan pÄverka den av elever respektive lÀrare upplevde arbetsron i ett klassrum, oavsett klassammansÀttningen. Faktorerna som har valts Àr av sÄdan karaktÀr att de Àr svÄra att styra över: lektionens tid pÄ dagen, veckodag, hur lektionen ligger i förhÄllande till andra aktiviteter samt hur klassrummet ser ut.