Syftet med denna uppsats är att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rättssäkerheten för den enskilde. Rättssäkerhetsbegreppet är centralt i en lag som denna då tvångsvård är ytterst ingripande i den enskildes integritet samt är obligatorisk att tillämpa. Rättssäkerhetsbegreppet är tvetydigt och svårt att ge en klar definition, i detta fall är dock förutsebarheten samt den rättsliga likheten av vikt för den enskilde. Det är även viktigt att handläggarens utrymme för skönsmässiga bedömningar samt godtycke är så liten som möjligt för att öka den rättsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillämpning av LVM.Socialtjänstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem är ytterst långtgående och är en viktig del av tvångsvården. Detta då socialtjänsten har till ansvar att starta en utredning då det anses påkallat samt en skyldighet att ansöka om tvångsvård hos länsrätten då kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.

Syftet med denna uppsats är att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rättssäkerheten för den enskilde. Rättssäkerhetsbegreppet är centralt i en lag som denna då tvångsvård är ytterst ingripande i den enskildes integritet samt är obligatorisk att tillämpa. Rättssäkerhetsbegreppet är tvetydigt och svårt att ge en klar definition, i detta fall är dock förutsebarheten samt den rättsliga likheten av vikt för den enskilde. Det är även viktigt att handläggarens utrymme för skönsmässiga bedömningar samt godtycke är så liten som möjligt för att öka den rättsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillämpning av LVM.Socialtjänstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem är ytterst långtgående och är en viktig del av tvångsvården. Detta då socialtjänsten har till ansvar att starta en utredning då det anses påkallat samt en skyldighet att ansöka om tvångsvård hos länsrätten då kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.

Andelen gravida kvinnor med fetma som skrivs in i mödrahälsovården i Sverige har de sen-aste 20 åren mer än fördubblats. Fetma är förknippat med ökade risker för komplikationer både för kvinnan och barnet under graviditet och förlossning och om viktuppgången hos kvinnor med fetma kan begränsas under graviditeten kan dessa risker minskas. Det finns få studier som har beskrivit barnmorskornas erfarenheter av att arbeta med gravida kvinnor med fetma och hur de upplever att kunna erbjuda extra stöd till dessa kvinnor. I Göteborg finns det sedan 2011 på vissa barnmorskemottagningar möjlighet att inom projektet VIKTiga mammor erbjuda gravida kvinnor med fetma extra stöd. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att arbeta med gravida kvinnor med fetma, dels generellt och dels inom projektet VIKTiga mammors interventionsdel.

I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättspsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar.Syftet med denna framställning har varit undersöka rättspsykiatrisk vård som påföljd för brott och dess straffrättsliga betydelse ur ett straffmätningsperspektiv, samt att uppmärksamma den problematik som finns kring den rättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare. Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag.All tvångsvård är som namnet visar ? en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.

I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättspsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar.Syftet med denna framställning har varit undersöka rättspsykiatrisk vård som påföljd för brott och dess straffrättsliga betydelse ur ett straffmätningsperspektiv, samt att uppmärksamma den problematik som finns kring den rättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare. Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag.All tvångsvård är som namnet visar ? en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.

Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker. Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck. Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar. Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.

Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.