Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en Omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller.

Detta arbete rör sig inom det organisationsteoretiska området. Ämnet som behandlas är kontrollspann och vad som påverkar och påverkas av detta. Vi har funnit att det finns en stor mängd olika faktorer som kan sägas påverka hur en organisation väljer eller bör välja att strukturera sig. I uppsatsens första del har vi försökt identifiera vilka effekter olika breda kontrollspann kan tänkas ha för en verksamhet samt vilka rekommendationer som finns i den existerande forskningen kring kontrollspann.I andra delen av uppsatsen undersöker vi Lunds universitetssjukhus akutmottagning, där man nyligen (2006) genomfört en Omorganisation som bla innebar avsmalnande av första linjens chefers kontrollspann. Vi har funnit att många av de effekter som man kunnat förvänta sig inte har inträffat i vårt exempelfall..

Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den Omorganisation som har skett.För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete..

SammanfattningBorås stad är indelat i tio kommundelar där varje del ansvarar för sin egen verksamhet och sina tjänster. Under 2010 har man fattat beslut om en Omorganisation av kommunen. De tio kommundelarna ska övergå till tre stora stadsdelar, och där verksamheterna ska drivas av respektive stadsdelsnämnd. Anledningen till den stora förändringen motiveras utifrån en utökad ?rättvisa, effektivitet och kvalitet? i den kommunala verksamheten (http://bit.ly/fNNFVR).

The main question of this study is about how reorganizations influence on the mental social working environment for chiefs in municipal care. We want to find out how chiefs experience their mental social working environment in a reorganization. The method we used was a qualitative method. We interviewed eight chiefs in municipal care. The interview was done in two different municipalities, where we interviewed four in each municipality.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en Omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller.

Den berörda organisationen hade implementerat ett nytt arbetssätt, "Medarbetarskap och Ledarskap". Studien är en utvärdering på individnivå av hur arbetssättet påverkat undersökningspersonerna. Nitton personer med olika befattningar deltog i undersökningen som utgjordes av enskilda intervjuer och fokusgrupper. Samtliga intervjuer spelades in med diktafon och transkriberades därefter ordagrant. Resultatet visade att medarbetarna var negativa till arbetssättet, delvis på grund av hur pengarna satsades, men det framfördes även kritik beträffande innehållet.

Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den Omorganisation som har skett.För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Denna studie är genomförd på uppdrag av Sony Ericsson Mobile Communications med syftet att identifiera faktorer som påverkar effektiviteten i utvecklingsarbetet och förklara dem ur ett effektivitetsperspektiv. Dessutom skall det undersökas hur det är möjligt att bibehålla eller rent utav öka produkternas och processernas kvalitet. Studien är avgränsad till mekanikorganisationen inom företagets FoU-del och hänsyn till finansiella data har ej tagits. Under hösten 2002 genomfördes en Omorganisation med syfte att öka kunskapsnivån och förbättra effektiviteten och det är med denna Omorganisation i tankarna som studien genomfördes. Under denna period genomförde även författaren sitt examensarbete inom civilingenjörsutbildningen på just en mekaniksektion som produktutvecklare.

Detta examensarbete utfördes våren 2007 på industriverkstaden Ducorail i Luleå. Målet med examensarbetet är att få in tre nya arbetsstationer i den nuvarande produktionskedjan, dessa tre stationer är en demontering/monterings station för cylindriska lager, och en liknande station för TBU lager samt att en tvättanläggning ska nyinstalleras. Den befintliga kedjan ska ses över eftersom en del stationer kan hamna i vägen om man låter dem vara kvar. Utan Omorganisation skulle det leda till onödigt truckanvändande eftersom hjulen måste lyftas över stationer som ligger felaktigt. Några alternativa lösningar togs fram, efter utvärdering av dessa valdes en idé att arbeta vidare på.

Arbetet har utförts på Scania CV AB i Oskarshamn, där deras hyttillverkning sker för deras europamarknad. Scania vill höja sin produktionstakt med 70 %, för att möjliggöra denna produktionsökning krävs bl.a. mindre ombyggnationer på de 9 olika monteringslinorna. Ett förslag är att lina 3 ska flyttas så den kommer efter lina 1 och före lina 2. Syftet med arbetet var att ta fram en flödesanalys över vilka montage som krockar flödesmässigt vid en förflyttning av lina 3. En undersökning av olika möjligheter att tilta/vrida hytten gjordes för att hitta en bra arbetsergonomi åt montören.

Det här examensarbetet är en internrapport för Lantmäteriet med fokus på framtida supportverksamhet med anledning av resultaten från projekten Svensk geoprocess och HMK. Rapporten klarlägger och visar på områden och frågeställningar att beakta för att vidareutveckla den befintliga supportverksamheten att vara en del av den support som svarar upp mot nya krav och förändringar.Rapporten ger en kort beskrivning om hur Support och rådgivning ges idag, bl.a. BAL-supporten. Samverkansprojektet Svensk geoprocess och HMK förklaras och hur de kan komma att påverka dagens Support och Rådgivning.En Omorganisation inom Lantmäteriets division Informationsförsörjning måste beaktas samt även att knyta ytterligare kunniga i geodata och IT till supporten för att kunna ge god service åt användare och producenter. Eftersom supporten kommer att handlägga många nya delar behöver personalen ha god kunskap om de förändringar som införs och anammas inom kommunerna och Lantmäteriet med anledning av projekten Svensk geoprocess och HMK.

I en tid då en organisation förändras samtidigt som företaget går en stormig framtid tillmötes är det lätt hänt att oklarheter uppstår. Denna fallstudie har genomförts på Saab Aerosystems i Linköping, i syfte att tydligöra hur verksamheten fungerar efter den omfattande Omorganisation som genomförts i företaget. Studien omfattar fyra avdelningar som alla är inblandade tidigt i utvecklingsarbetet; Affärsutveckling och Marknad, Programledningar, Produktledning samt Systemutveckling. Information och åsikter har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med personal från de olika avdelningarna och varierande hierarkinivåer. Framför allt har personalens uppfattning om de organisatoriska förändringarna samt deras upplevelser av roll- och ansvarsfördelning mellan avdelningarna studerats.

Förändring är ett tillstånd som vi befinner oss i under hela livet, i arbete och i privatliv. Vissa faser i livet är lugna, andra häftiga och kaotiska. Uppsatsen har utgått från en fallstudie i syfte att redogöra för förändringsprocessen som sedan början av 2000-talet pågått på fallföretaget Sjölanders Mekaniska. Utifrån undersökningsresultat presenteras huruvida ledarskap, kommunikation och delaktighet samspelar samt hur förändringarna har upplevts och varför de har lett till en positiv utveckling. Följande frågor har ställts: På vilket sätt har förändringsarbetet kommunicerats från ledningens sida? Hur har förändringarna uppfattats/tagits emot av medarbetarna? Vilka är de bakomliggande drivkrafterna? Lever småföretagsmentaliteten kvar i företaget? Resultat har visat att den positiva utvecklingen på Sjölanders Mekaniska beror i stora drag på god insikt om att förändringar behövde ske och att förändringsvisionen sedan, efter bästa förmåga förmedlats.