Detta examensarbete syftar till att undersöka om funktionsnedsättningen stamning orsakar psykiska problem och om dessa har samband med undvikande beteende, som kan påverka delaktigheten i samhället och därmed individens hela tillvaro. Det finns empiriskt stöd för att stamning orsakar problem av psykologisk karaktär i form av internaliserad skam, vilket har uppmäts med ISS. Det undvikande beteende som följer av skam, eller behovet att undvika att stamma, ökar risken för minskad delaktighet, vilket, i sig, kan orsaka ohälsa. Ett ökat talflyt skulle därmed kunna minska skam och undvikande beteende och på så sätt möjliggöra ökad delaktighet. Därför bör personer med stamning erbjudas både talterapi och tekniska hjälpmedel i syfte att öka tillgängligheten för personer som stammar.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lärares bemötandeav elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien pålärarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta på elevens beteende,men i bakgrunden belyser vi ändå vad som definierar begreppetutagerande beteende. Vidare beskrivs framgångsrika strategier attbemöta dessa elever. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetoddär vi har gjort observationer och intervjuer av fem läraresbemötande.

Inom vården kan sjuksköterskan möta patienter med suicidalt beteende, vilket kan upplevas påfrestande och väcka starka känslor hos sjuksköterskan. Det kan även finnas en rädsla och en osäkerhet hos sjuksköterskan till patienter med suicidalt beteende, detta kan leda till att sjuksköterskan nonchalerar de suicidala patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans attityd till patienter med suicidalt beteende. Litteraturstudien genomfördes genom att 5 kvalitativa och 10 kvantitativa artiklar granskades. Det framkom två kategorier, den fördömande attityden samt den tillåtande attityden.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

Föreliggande uppsats avser att undersöka om lärarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivågruppering stämmer överens med läroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen är en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den består av en diskursanalys av lärarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill säga läroplanen. Analyserna utarbetas med hjälp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jämföras och därmed utröna om det finns någon kamp mellan de två diskurserna. Detta tillvägagångssätt används för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgångspunkterna, vilka är tagna från Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lärarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla.

Titel: Företagens sociala ansvarstagande och inverkan på kunders beteende- En kvantitativ studie på sparbankskunderNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Axel Svensson och Robin StoltHandledare: Agneta SundströmExaminator: Jens Eklinder FrickDatum: 2015 ? juni Syfte: Syftet med studien är att förklara och testa om det finns ett positivt samband mellan kunders beteende och sparbankernas arbete med filantropi, strategisk filantropi och Corporate Citizenship. Ett delsyfte är att beskriva vilka specifika aspekter av dessa CSR-perspektiv som påverkar kundernas beteende i störst utsträckning.Metod: Studien utgår från en deduktiv hypotetisk forskningsansats och kvantitativ forskningsmetod. Data har samlats in genom enkäter vilka delats ut på tre olika sparbankskontor. Analys av data sker i programmet SPSS för att kunna undersöka sambandet mellan sparbankernas sociala ansvarstagande och dess inverkan på kundernas beteende.Resultat & slutsats: Resultatet visar att positiv korrelation på en statistiskt säkerställd nivå föreligger mellan samtliga av våra testade CSR-perspektiv och kundernas beteende.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Syftet med min undersökning är, att med utgångspunkt från pedagogers och specialpedagogers uppfattningar, problematisera begreppet utagerande barn och kartlägga pedagogers förhållningssätt och bemötande till de utagerade barnen i skolan. Arbetet beskriver också olika orsaker till utagerande beteende. Undersökningen har gjorts med hjälp av sex intervjuer. Jag har intervjuat tre stycken pedagoger i skolan, en speciallärare och två stycken specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningar på att pedagogerna anser att ett utagerande beteende kan bero på olika orsaker. Det framkom i resultatet och i litteraturundersökningen att orsaken till utagerande beteende är ofta komplexa och att det är svårt att definiera orsaken.

This literature study investigates the natural behaviour of the cat and handling of cats in the clinic. A presentation of tactile, olfactory, visual and acoustic communication is given. The reproductive behaviour of the cat is explained and the development of kittens is described. The study highlights hunting behaviour, territory structures and social life of cats. The report also includes practical instructions to how the environment and handling of cats in clinics can be improved..

BakgrundForskning har visat att personer med autism har svårigheter med "theory of mind", förmågan att sätta sig in i andra personers tankar och känslor. Det leder till en annorlunda förståelse av sociala sammanhang. Tankestilen påverkar samspelet med pedagoger och kräver ett anpassat bemötande.MetodSju halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i särskolan och undervisar elever med autism. Flertalet pedagoger undervisar i grundsärskolan. Deltagarna uppmuntrades bland annat att beskriva elever med utmanande beteende och berätta om vad de anser är ett bra bemötande.

Grav språkstörning hos barn kan orsaka beteendeproblem. För barn med primärt grava språksvårigheter finns specialskola att tillgå, så kallad språkskola. Syftet med föreliggande studie var att mäta beteende hos barn på språkskola med hjälp av föräldraenkäten Child Behavior Checklist, CBCL, samt Child Health Questionnaire, CHQ, för att utesluta hälsopåverkan på svarsresultaten.En specifik språkskola valdes ut och målsmännen till barnen kontaktades. Elva av dessa godkände deltagande i studien. Barnen var i åldrarna 6:11 till 15:5 år.

Detta arbete undersöker skillnader i tidseffektivitet mellan beteendeträd ochHierarchical Task Network. En enklare spelprototyp av typen top-down 2D shoot-emup implementerades. Spelprototypen använder två typer av autonom motspelare så kallade botar. En bot för beteendeträd och en bot för Hierarchical Task Network. Spelprototypen mäter körtiden för varje typ av bot i sex olika situationer.

Det är viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbättra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste året har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet. Detta fångade vårt intresse varför det blev syftet med vår uppsats. Med hjälp av intervjuer av individer och grupper vid två av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen på säkerhet inte är tillräcklig. Kommunikationen gällande vikten av säkerhet skulle kunna förbättras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan påverka individernas beteende på ett sätt det inte borde.

I mitt examensarbete har jag undersökt om lärare anser att det finns skillnader i flickors och pojkars beteende och om de, om så är fallet, upplever att de bemöter elever olika på grund av detta. Jag ville också veta om de har sett sig föranledda att utverka strategier för att utjämna eventuella skillnader och om de anser att flickor och pojkar är jämställda i undervisningssituationen. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex lärare som undervisar i år 3-6. I litteraturgenomgången redovisar jag en del av de tidigare rön som finns i ämnet. De beskriver i stora drag att pojkar åtnjuter mer av lärarens uppmärksamhet i undervisningssituationen på flickornas bekostnad, att flickors och pojkars beteende skiljer sig åt, att de blir bemötta på olika sätt beroende av könstillhörighet och att de för det mesta inte är jämställda i undervisningssituationen.