This study looked at two groups of adolescents aged 12-17 years who had participated in circus training. One group had some form of disability while the other had none. The study was carried out as a qualitative study with observations, interviews and a questionnaire used as methods of gathering data. A small part of the study was quantitative and an observation chart was used. The purpose was to examine the importance of teamwork, environmental factors and the necessary requirements during a learning situation.

Det finns mycket forskning kring hur individer med Parkinson har möjlighet att förbättra sina fysiologiska funktioner genom träning. Det finns dock få studier som beskriver upplevelser av träningen. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av sjukgymnastledd gruppträning hos individer med Parkinson och undersöka hur resultatet överensstämde med domänerna i Internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys tillämpades. Fem deltagare medverkade i studien.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den främst förekommande dödsorsaken i Sverige och hjärtinfarkt är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna. De senaste två decennierna har risken att dö i en hjärtinfarkt nära halverats, men insjuknandet i hjärtinfarkt har inte minskat i samma takt. En hjärtinfarkt är en stor omställning för individen och många behöver genomföra livsstilsförändringar för att undvika att drabbas av ytterligare hjärtinfarkter. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan underlätta eller försvåra individens livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning för innehållsanalys.

Denna uppsats utgår ifrån Grönroos modell över total upplevd kvalitet och syftar till att undersöka upplevd väntetid som en del av funktionell kvalitet. Detta görs genom att studera om den omgivning som kunder väntar i kan påverka den upplevda väntetiden. Genom den tidigare forskningen har tre Omgivningsfaktorer identifierats som kan tänkas påverka den upplevda väntetiden: tristess, osäkerhet och orättvisa. Fokus ligger på banktjänster och för att svara på syftet har en enkät delats ut till personer som precis genomfört ett bankärende. Svaren från denna har sedan använts i en regressionsanalys för att se om det finns några samband.

Syftet med studien var att studera effekterna av några miljöfaktorer och genetiskt predisponerande faktorer för reumatoid artrit (RA). RA är en inflammatorisk sjukdom där immunsystemet bryter ner kroppsegen vävnad. En signifikant ökad risk för RA påvisades vid exponering för spannmålsdamm och rökning. Generna som studerades var GSTM1, GSTT1 och Fc-gamma-RII. Generna i sig var ingen predisponerande faktor för RA, men rökning visade sig vara en signifikant högre riskfaktor för de som hade en deletion av GSTM1 eller Fc-gamma-RII genen samt för de som inte hade deletion av GSTT1 genen.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsättning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptäcktes under uppsatsens gång och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt Omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade på de olikariskerna som barn med funktionsnedsättning kunde utsättas för och i vilken utsträckning.Riskerna varierade från psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ämnesområdet söka, granska och sammanställa befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsättning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jämförelse till barn utan funktionsnedsättning.

Bakgrund: Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid sjukdom och bevarande av god hälsa. Många gånger skiljer sig vårdmiljön från patienternas normala omvärld och möjligheten för inlagda patienter att påverka sin sovsituation är ofta liten.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de faktorer som vuxna patienter upplever som störande för sömnen under sjukhusvistelsen.Metod: Litteraturstudien som genomfördes grundades på tolv utvalda vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: Studien visade att det fanns flera olika faktorer som patienterna upplevde som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Det visade sig även förekomma delade meningar kring hur mycket sömnen påverkats utav vistelsen på sjukhus. De faktorer som identifierades som störande för sömnen presenteras under följande kategorier: medicinska faktorer, omvårdnad & sjuksköterske faktorer, Omgivningsfaktorer och personliga faktorer.Slutsats: Denna studie visar att den verksamhet som bedrivs idag och de bestämmelser som styr vården bidrar till att patienter upplever svårigheter att sova under sjukhusvistelsen.

Sömn är ett fysiologiskt tillstånd som är nödvändigt för vår överlevnad ochvårt välbefinnande. När en person är inneliggande på sjukhus finns en radfaktorer som gör att en god sömn inte är en självklarhet. Konsekvensen avsömnbrist kan bli nedsatt kapacitet psykiskt och fysiskt och därmedförsämrad förmåga att klara av belastningen som sjukdomen innebär.Syftet med det här arbetet är att belysa svårigheter med sömn på sjukhushuvudakligen utifrån patientens perspektiv. Metoden är enlitteraturöversikt, där litteraturen (n=12) söktes i databaserna PubMed ochCinahl. Resultatet bekräftar att sömn är ett problem under sjukhusvistelse.De faktorer som främst påverkar sömnen negativt är Omgivningsfaktorer,där störande ljud och störningar beroende på personalensomvårdnadsaktiviteter är de mest framträdande, samt personrelateradefaktorer som obehag relaterade till sjukdomen och oro.

Uppsatsens syfte var att undersöka kundlojalitetens beroende av lojalitetsprogrammet Hilton HHonors på tre Hiltonägda hotell i Stockholmsregionen. Författarna använde sig av metodtriangulering i form av informationssök, litteraturstudier samt ett flertal olika intervjuer med både personal och hotellgäster för att samla in data till studien.Informationen utmynnade till ett antal variabler som hade lojalitetsskapande förutsättningar inom lojalitetsprogram; klagomålshantering, ?service minded? personal, kundavhopp, kundinriktning, fortlöpande information, kommunikationskanaler, uppmuntran till köp, monetära förmåner samt värde förmåner. Därefter analyserades dessa, vilket resulterade till slutsatsen att samtliga valda variabler hade lojalitetsskapande egenskaper.Samtidigt studerades kundlojaliteten hos hotellgäster utifrån variabler ur teoriavsnittet som mäter kundlojalitet. Dessa var; besöksfrekvens, återköpsfrekvens, antal företag kunden växlar emellan, rekommenderar företaget, vana samt kunden köper där denne vet vad denne får.

Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste förekommande komplikationerna inom svensk sjukvård. Den drastiska ökningen av multiresistenta bakterier ökar sannolikheten för att insjukna i en multiresistent vårdrelaterad infektion och aktualiserar därmed problemet med den bristande följsamheten till handhygien. För att lyckas med att minska vårdrelaterade infektioner krävs en optimal följsamhet till handhygien, då handhygien anses vara det i särklass effektivaste sättet att förhindra smittspridning. Forskning pekar dock i motsatt riktning och visar en genomsnittlig följsamhet på 40 procent. En litteraturstudie utfördes med syfte att utifrån the Theory of Planned Behaviour belysa de faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till handhygien.

Döende patienter som vårdas på sjukhus har ibland minderåriga barn. Dessa barn är i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nuläget brister detta då många sjuksköterskor saknar kunskaper inom området. För att stödja barn till en döende förälder på ett optimalt sätt krävs kunskap om barns förståelse av döden, reaktioner på förlust av en förälder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och föräldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga när en förälder är döende.

WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa antogs 2001. ICF är framtaget för att skapa ett gemensamt språk genom olika ICF koder som anses vara användbara både kliniskt och inom forskningen. Genom att länka mätinstrument som redan används, exempelvis självskattningsskalor, till ICF underlättas kommunikation och jämförelser av olika resultat internationellt.Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken ämnesspecifik självskattningsskala inom hörselområdet som använts mest inom forskningen mellan åren 2000-2009 och länka den till ICF.Vi använde oss av en systematisk litteratur-studie i form av en totalundersökning för att hitta den mest använda självskattningsskalan inom forskningen. Vid länkningen av den mest använda självskattningsskalan till ICF utförde vi en kvalitativ latent innehållsanalys och länkade självskattningsskalans påståenden systematiskt med hjälp av ICF linking rules.Abbreviated Profile of Hearing Aid Benefit (APHAB) var den mest använda självskattningsskalan inom forskningen mellan år 2000-2009. Länkningsresultatet visade att APHAB utifrån ett ICF perspektiv mäter komponenterna aktivitet och delaktighet, kroppsfunktion och Omgivningsfaktorer.Det fortsatta arbetet med utveckling av ett Core Sets for Hearing Loss kommer underlätta användningen både kliniskt och inom forskningen.

Döende patienter som vårdas på sjukhus har ibland minderåriga barn. Dessa barn är i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nuläget brister detta då många sjuksköterskor saknar kunskaper inom området. För att stödja barn till en döende förälder på ett optimalt sätt krävs kunskap om barns förståelse av döden, reaktioner på förlust av en förälder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och föräldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga när en förälder är döende.

Sömn är ett individuellt behov som människan själv inte styr över. Sömnen förändras genom livet och sömnlängden minskar med åldern samtidigt som vakentid efter insomnande ökar. När människor blir äldre förändras dygnsrytmen, detta påvisas genom en sämre och osammanhängande nattsömn som kan leda till trötthet under dagen.Syfte: att beskriva faktorer som påverkar äldre patienters sömn samt omvårdnadsåtgärder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Metod: till denna studie användes Polit & Beck (2008) metodschema utifrån nio steg för redovisning av insamlad data. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar och även manuella sökningar gjordes.

ADHD är idag ett av de mest studerade medicinska tillstånden och den snabbast växande diagnosen. Medicin som behandling av ADHD har liksom diagnostiseringen de senaste åren ökat markant, trots att det inte finns studier gjorda som kan visa på medicinens långsiktiga beroendeframkallande effekt. Det finns en tydlig oenighet i hur ADHD uppkommer och hur kriterierna för att ställa diagnosen bör vara utformade. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka kunskapsläget kring fenomenet ADHD och dess behandling. För att begränsa vår studie har vi valt att fokusera på den del av kunskapsläget vars fokus ligger på behandling och utifrån relevanta studier undersöker vi sedan vilka ontologiska perspektiv på ADHD som går att urskilja.