Omgivningens ökade krav på ansvarstagande och transparens leder till att företag i allt större utsträckning väljer att visa hur de arbetar med samhällsansvar och hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling syftar till att bedriva en verksamhet som inte äventyrar kommande generationers behov, och kan sägas utgöra kärnan i arbetet och redovisningen av ansvarsfrågor. Att hållbarhetsredovisa innebär att företag, utöver den ekonomiska aspekten, även redogör för dess sociala och miljömässiga påverkan på samhället. Ett av de mest accepterade ramverken för detta är Global Reporting Initiative (GRI), vars grundsyfte är att redovisningen ska bidra till utvecklat hållbarhetsarbete.Syftet med studien fokuserar till hur GRI:s riktlinjer kan förbättra arbetet för en hållbar utveckling. Vi avser att undersöka fallföretaget Umeå Energis hållbarhetsarbete för att se vilka förutsättningar som finns för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning.Uppsatsen genomfördes med fallstudien som forskningsstrategi och datainsamlingen bestod av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med delar av Umeå Energis ledning.

Hur ska SFI-eleverna snabbast möjligast kunna lära sig svenska? Det ärmånga intresserade av att få veta. Det debatteras frekvent i media och ett flertalforskare studerar svenska som andraspråk i termer av investment (uttryckerelevernas satsning i form av språkinlärning och satsningen påverkas såväl avderas egen insats som av det omgivande samhällets), integration, segregationoch social identitet nu.Studiens syfte är att beskriva tre SFI-lärares uppfattningar om vilka faktorersom påverkar SFI-studerandes svenskinlärning. Frågeställningen är följande:Hur ser lärare på språkinlärning, social identitet, investment och integration,samt eventuella samband däremellan? En kvalitativ intervjustudie genomfördes.Tre SFI-lärare anställda på komvux i en medelstor svensk stad har intervjuats.Det teoretiska ramverket för tolkning av materialet är ett försök tillhermeneutisk ansats inspirerad av kritisk teori, som möjliggör en interaktivprocess mellan intervjumaterial och teori.

I dagens föränderliga värld sker omstruktureringar av företag relativt ofta, många gånger strävarföretagsledningen efter att nivån på effektivisering ska öka. Det är mycket vanligt att olikamoderna koncept införs beroende på vad som ligger i tiden. Varje ledare har sitt egna recept påvad de tror är lösningen på organisationens problem, och går då in och ?sopar? lite för att snyggatill företagets ?siffror?. Företaget som har studerats befinner sig i läkemedelsbranschen och därmarknadens och omgivningens krav ständigt ökar.

Syftet med denna uppsats är att problematisera tvåsamhetsnormen genom att undersöka hur personer som kallar sig polyamorösa, relationsanarkister eller medvetet icke-monogama förhåller sig till normer för kärlek, vänskap och relationer, med fokus på normen om tvåsamhet. Vi undersöker hur det kan upplevas att bryta mot denna norm och vilka reaktioner dessa personer möter från omgivningen. Vi har använt oss av feministiskt poststrukturalistiskt och queerteoretiskt perspektiv som förståelseram. Våra frågeställningar är:? Hur beskriver intervjupersonerna sina tankar och erfarenheter av att leva icke-monogamt?? Hur resonerar intervjupersonerna kring och förhåller sig till normer för kärlek och relationer?? Hur upplever de omgivningens reaktioner på- och bemötande av uttryckta icke-monogama tankar, känslor och praktiker?Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sju personer som har olika sätt att tänka kring och utforma nära relationer.

SAMMANFATTNINGOrganisationer befinner sig i en konkurrenskraftig omgivning vilket medför påtryckningar och krav på förändring för att kunna följa med. Omvärldens krav blir allt hårdare och samhället förändras allt snabbare. Förändringar kan vara svåra och därför kan organisationer söka råd, tips och hjälp från olika håll. Under de senaste 20-30 åren har det skett ett uppsving av managementkoncept. Genom managementkoncepten kan omvärlden bli begripligare, prestationsglapp bli mindre och omgivningens krav bemötas.

På senare år har kraven på företagens handlingar och värderingar ökat runt om i världen. För att kunna tillgodose omgivningens krav väljer allt fler företag att ge ut frivilliga upplysningar om sin organisation. Dessa frivilliga upplysningar omnämns i en hållbarhetsredovisning som innehåller företagets miljö, ekonomiska och etiska aspekter. Företagens främsta skäl till varför de börjar hållbarhetsredovisa är att de vill legitimera sig med sina intressenter och på så vis skapa goda relationer till sin omgivning. Här anser vi att det finns en problematik kring hur företag ser på hållbarhetsredovisning, är det ett sätt att värva investerare och marknadsföra bolaget eller är det en styrfunktion för att förbättra företaget och dess omgivning? I studien poängteras problematiken kring hur ett företag uttrycker sig i sin hållbarhetsredovisning jämfört med de praktiska handlingar som rapporteras av externa källor.

Begreppet värdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för de flesta värdefrågor. Värde-grundens begrepp kan skapa förvirring av de grundläggande och bestämda värdering-arna vilket kan uppfattas som oklara och skapa problem i organisationen. En gemensam värdegrund får människor att känna delaktighet och skapa en gemenskap. En gemen-skap och blandning av både kvinnor och män förespråkas av räddningstjänsten men har mötts av protest av vissa som uttryck; "Kvinnor är inte lika bra brandmän som män" (Vikström, 2013). Syftet är att undersöka hur räddningsförbund integrerar, uppfattar och arbetar med värdegrund i organisationen.

Det primära syftet med denna mindre offerstudie är att undersöka erfarenheter och upplevelser av utsatthet för hatbrott bland personer med afrikansk bakgrund. En del av syftet är även att undersöka deras erfarenheter och upplevelser av polisens bemötande samt få en inblick i hur polisen arbetar med och hanterar hatbrott och mångfald. Centralt i studien är också vilka konsekvenser utsattheten och bemötandet kan medföra för individer men även större grupper och gemenskaper. Frågeställningarna som kommer att undersökas är därför: Vilka upplevelser och erfarenheter av utsatthet för hatbrott berättar personer med afrikansk bakgrund om? Vilka upplevelser och erfarenheter av polisens bemötande berättar personer med afrikansk bakgrund om? och Vilka arbetsinsatser mot hatbrott och mångfald berättar poliser om?Kvalitativa intervjuer har utförts med fem personer som har afrikansk bakgrund och där syftet med intervjuerna var att låta dem berätta om sina upplevelser och erfarenheter av hatbrott.

Många företag upplever en stor ambivalens mellan att se snabba ekonomiska resultat och att bygga upp ett hållbart kvalitetsarbete. Samhället kräver de senaste högteknologiska lösningarna och företag som inte följer med i utvecklingen riskerar att förlora sin ställning på marknaden. För att säkerställa högsta kvalitet på produkter och tjänster har man utifrån den japanska företagskulturen utvecklat diverse förbättringskoncept exempelvis Kaizen, TQM och Lean Production. Den avgörande faktorn för hur framgångsrikt dessa koncept implementeras i västvärlden har visat sig bero på en engagerad ledning vad gäller kvalitetsarbete. De japanska ledningsfilosofierna bygger på en långsam uppbyggnad av ledarskapet, något som den västerländska omgivningens krav ofta inte ger utrymme för. En annan bidragande faktor till att japanska företag lyckats med förbättringsarbete är att de ständigt frågar efter och lyssnar till medarbetares idéer.

Barn sätt att läsa av landskapet skiljer sig från vuxnas. Medan vuxna läser det som former tolkar barn det istället utifrån dess funktioner och möjligheter. Till exempel kan en stor sten fungera som ett rymdskepp och ett buskage kan betyda kojbygge. När vi planerar för barns utemiljöer tänker vi ofta på motorik och fysisk rörelse, men det är även viktigt att ta hänsyn till estetiska och sinnliga värden. Inom den nya barndomsforskningen talas det om att fånga barnens egna perspektiv. Från att de tidigare setts som objekt med särskilda behov innebär ett barnperspektiv att se dem mer subjektivt, som sociala och kulturella aktörer i ett samhälle.

Syftet med detta examensarbete var i huvudsak att undersöka möjliga energieffektiviseringsåtgärder för de av Trafikverkets teknikhus som har till uppgift att säkerställa järnvägsdriften i Sverige. Störst fokus låg på framtida nybyggnationer av teknikhus men även nuvarande teknikhus undersöktes i viss mån. I arbetet analyserades även mätdata från fyra olika teknikhus runt om i landet i syfte att undersöka omgivningens påverkan på inomhusklimatet, hur bra den önskade inomhustemperaturen uppehålls i teknikhusen samt hur väl installerade värme- och kylsystem fungerar. Trafikverket är en svensk myndighet som bland annat har ansvar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket jobbar aktivt med att minska energianvändningen och miljöpåverkan i sin verksamhet.

I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran.Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843.

Examensarbetets omfattning är 20 universitetspoäng och utgör sista kursen på civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion vid Luleå tekniska universitet. I rapporten undersöks två olika förvaltningars förutsättningar för att tillgodogöra sig av ett aktuellt utbildningsprojekt. Fokus ligger på organisationskulturens betydelse för inlärning men även andra faktorer som påverkar inlärning kommer att undersökas. Lidköpings kommun påbörjade under hösten 2003 ett samarbete med konsultfirman Kontura International, där avsikten var att med hjälp av konsulterna ordna ett utvecklingsprogram för dem som arbetar i ledarpositioner inom kommunen. Utvecklingsprogrammets syfte är att tydliggöra deltagarnas roll som en av ledarena i koncernen Lidköpings kommun.

Trots upprepade varningar om globala konsekvenser till följd av utsläpp av växthusgaser fortsätter dessa att öka i världen. Huvudsakligen kommer växthusgasutsläpp från förbränning av fossila bränslen, något som enbart i Europa är källan till över hälften av all elproduktion. Att endast byta ut de fossila bränslena mot miljövänliga alternativ skulle ta lång tid, därför ligger mycket fokus även på energibesparingar. Hushållens elanvändning är en viktig sektor där mycket forskning utförts, här ingår bland annat elanvändningen för diskmaskiner där flertalet alternativa tekniker för minskad elanvändning tagits fram. Diskmaskiner med ångtillförsel i fördiskstadiet är en sådan teknik som finns ute på marknaden i dagsläget.

Trots upprepade varningar om globala konsekvenser till följd av utsläpp av växthusgaser fortsätter dessa att öka i världen. Huvudsakligen kommer växthusgasutsläpp från förbränning av fossila bränslen, något som enbart i Europa är källan till över hälften av all elproduktion. Att endast byta ut de fossila bränslena mot miljövänliga alternativ skulle ta lång tid, därför ligger mycket fokus även på energibesparingar. Hushållens elanvändning är en viktig sektor där mycket forskning utförts, här ingår bland annat elanvändningen för diskmaskiner där flertalet alternativa tekniker för minskad elanvändning tagits fram. Diskmaskiner med ångtillförsel i fördiskstadiet är en sådan teknik som finns ute på marknaden i dagsläget.