Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Studien belyser hur människor, som drabbades av stormen Gudrun i januari 2005, upplevde och handlade då de inte kunde nås av viktig kriskommunikation på grund av el- och teleavbrott. Syftet är att belysa dels de svårigheter som bristen på medier innebär för katastrofdrabbade människor i det svenska informationssamhället, dels hur deras kommunikationsmönster förändras för att tillfredställa det informationsbehov som finns.Arbetet är kvalitativt med intervjuer och observationer som huvudsakliga tekniker. Det empiriska underlaget består av intervjuer med åtta personer på den småländska glesbygden, som är ett område som drabbades av hårt av stormen. Olika kommunikationsmodeller, mediekategorier, begreppet informationssamhälle och användningsmodellen utgör mina metodologiska utgångspunkter.Materialet visar att utan fungerande medier, kände intervjupersonerna sig utsatta och avskärmade. Informationsbehovet efter stormen var stort och då medierna inte kunde fungera som kanal tog kriskommunikationen nya vägar och former.

Bakgrund F?r?ldrar till barn med autism i den tidiga barndomen och f?rskole?ldern upplever mer stress j?mf?rt med f?r?ldrar till ?ldre barn med autism. F?r?ldrarna har sv?rt att hantera stressen som tillkommer med barnet och den drastiska omst?llningen i vardagen. De upplever psykisk oh?lsa och har ?ven ett stort behov av professionell hj?lp i ett tidigt skede.

Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.

En olycka kan snabbt vara framme. För äldre personer kan ett fall vara tillräckligt för att skada sig rejält och inte ha möjlighet att komma åt ett kommunikationsmedel, till exempel en telefon. Detta är i dagens samhälle ett stort folkhälsoproblem som både orsakar lidande och stora kostnader. Infinner sig känslan av otrygghet kan det underlätta och framförallt hjälpa vid överfall att snabbt kunna tillkalla uppmärksamhet från Omgivningen men också familjemedlemmar eller vänner.För att lösa dessa problem har ett säkerhetslarm utvecklats till en Android-telefon. Detta larm har i uppgift att påkalla Omgivningens uppmärksamhet genom ljudsignaler men också kontakta anhöriga.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att genom ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv ta reda på vad elever i årskurs sex och åtta har för lunchvanor under skoltid och vad som kan påverka dessa. För att uppnå vårt syfte har vi valt följande frågeställningar:På vilket sätt skiljer sig elevernas lunchvanor åt i olika åldrar i studien?Hur skiljer sig elevernas lunchvanor åt på olika skolor i studien beroende på vilken tillgång de har till närliggande matalternativ?Hur upplever eleverna i studien att de olika skolornas policy angående lunchvanor ser ut?MetodStudien är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär och bygger på en enkät som undersökningsmetod.  Enkätundersökningen genomfördes i åtta klasser av totalt 177 elever i årskurs sex och åtta på två skolor i centrala Stockholm. Skolornas namn är fingerade till Ekorrens respektive Grävlingens skola.ResultatUr ett övergripande perspektiv var det inte så stor skillnad mellan de olika skolorna, däremot kunde en tydlig skillnad ses mellan de olika årskurserna. De yngre eleverna tenderade att ha sämre matvanor än vad de äldre eleverna hade.

Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ?folkkyrka?, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ?Aktör för välfärd? samt tidigare forskning på området.

Följande studie fokuserar på barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhållande till olika aspekter som kan skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling. Studiens frågeställning är: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat insamlad empiri med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat på att pedagogerna är dem som skapar förutsättningar för att utveckla barns läs och skrivförmåga.

Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena.

Bakgrund: Ambulanspersonal riskerar dagligen att exponeras för mänskligt lidande med risk för att utsättas för traumatisk stress. Mycket forskning finns om vad som är psykiskt påfrestande, men behov finns av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen påverkas psykologiskt av sitt arbete och vilka strategier personalen använder sig av.Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens strategier för att hantera psykiskt påfrestande situationer i sitt arbete.Metod: Deltagarna i studien valdes ut selektivt från två ambulansstationer i mellersta Sverige. Narrativa intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju män och tre kvinnor, mellan 33-56 år, medverkade i studien vilka representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor.Resultat: Ambulanspersonalen hanterade psykiskt påfrestande situationen genom skapa en handlingsplan och på detta sätt känna kontroll över situationen. Stöd från Omgivningen, från de närmaste kollegorna och familjen var viktigt för att kunna finna lugn, också att kunna reflektera på händelsen och prata om den under debriefing.

Sverige var det näst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförändring trädde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion på förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. Förändringen innebar att små aktiebolag som inte överskrider mer än ett av tre gränsvärden ställs inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket är om de ska anlita en revisor som granskar de årliga räkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie är att utreda vad småföretagarna anser att en revision bidrar med för värde till ett företag. Hur resonerar småföretagare när de gör detta val samt vilka skäl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har påverkat bemötandet från Omgivningen?Ett försök till att få en mer träffsäker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförändringen, då de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgå ifrån.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur några socialarbetare reflekterade kring begreppet etnicitet, med fokus på begreppets innebörd och dess eventuella inverkan på människors livsvillkor. Sex kvalitativa intervjuer och en gruppintervju med sammanlagt nio socialarbetare gjordes i en utvald stadsdel i Göteborg. Resultatet visade att samtliga socialarbetare hade en ambivalens inför betydelsen av etnicitet. De hade både ett essentialistiskt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på begreppets innebörd. Uppfattningarna om etnicitetens föränderlighet skiljde sig åt.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare år, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare vad gäller ovannämnda område. Studiens frågeställningar belyses med hjälp av teoretiska begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmärksamheten mot hur användandet av språkliga och fysiska artefakter i förhållande till lärprocessen upplevs och förstås i olika sociala praktiker.Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts på fyra olika skolor med fem medverkande skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas längd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjälp av ljudinspelningar.Resultatet visar att skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning är beroende av de förväntningar, eller brist på förväntningar som finns i Omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare påverkas av Omgivningens attityder till skolbibliotekets roll på skolan. Inställningen till skolbibliotekets roll påverkar också de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och på så vis även vilka förutsättningar som finns för undervisning i informationssökning.

Detta arbete bygger på intervjuer med åtta lärare som alla jobbar i år 4-9. Syftet med studien innebar att beskriva hur ett antal lärare uppfattar lärande i skolan. Uppsatsen beskriver olika teoretiska tankar i anknytning till just området lärande samt hur de kan knytas an till lärarnas uppfattningar. I de teoretiska utgångspunkterna finns ett stycke som allmänt behandlar begreppet lärande. Fyra lärteorier har också belysts, nämligen det behavioristiska, det kognitiva, det fenomenografiska samt det kontextuella synsättet.

Hedersmord är ett fenomen som fått mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhållande till mäns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan på våra uppfattningar och därför är intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestånde av fem kvinnor och fem män. Syftet med denna studie är alltså att beskriva fem kvinnors och fem mäns uppfattningar kring hedersmord. Metoden är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.