Antalet vuxna som lever med fetma har enligt WHO fördubblats sedan 1980. Kirurgiskt ingrepp såsom gastric bypass är den metod som leder till hållbar viktminskning. Syftet med studien var att undersöka hur patienter som genomgått viktminskningskirurgi kan uppleva stödet före, under och efter operation. Studien har en narrativ fenomenologisk ansats, berättelserna har analyserats genom meningskoncentrering, strukturering och tolkning. Studien innefattar berättelser från fem informanter som valdes genom handplockat urval.

Syfte och frågeställningar: Förlusten och sörjandet av en närstående är något som de flesta upplever under livets gång. Det finns människor som redan i en ung ålder förlorar ett syskon, men ändå har få vetenskapliga studier som belyser ett syskonperspektiv på sorg blivit genomförda. Syftet med denna studie är att försöka bidra med kunskap om vad förlusten av en syster eller bror kan innebära för kvarlevande syskon. Studiens frågeställningar lyder:1. Hur upplever och beskriver kvarlevande syskon förlusten av en syster eller bror? Hur tänker dessa personer kring förlusten och vilka känslor upplever de under sorgeprocessen?2. Kan sorgen leda till förändrade förhållanden i olika sociala sammanhang och i så fall på vilka sätt? Påverkas relationerna i familjen? Påverkas relationerna till vänner och andra närstående? 3. Hur påverkas den personliga och/eller den sociala identiteten av ett syskons bortgång? Kan kvarlevande syskon uppleva sig ha förändrats som ett resultat av sorgen? På vilka sätt kan syskonförlusten påverka kvarlevande syskons sociala identiteter och tillhörigheter? Skapas en ny typ av identitet som ett resultat av sorgen, vilken inbegriper ett nytt sätt för Omgivningen att bemöta den sörjande? Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi har jag använt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fånga nio kvarlevande syskons upplevelser av sorg.

Syftet med föreliggande studie är att utveckla förståelse om hur en grupp vuxna flyktingar från Bosnien-Hercegovina har motiverats till högskolestudier i Sverige och hur högskoleutbildningen har förändrat deras tillvaro. Studien fokuserar på en grupp flyktingar som kom till Sverige på 1990-talet och kort därefter bestämde sig för att investera i högskoleutbildning. Fem personer intervjuades och deras berättelser analyserades och tolkades utifrån en narrativ ansats. Studiens resultat visar att det finns ett antal faktorer som är viktiga för informanternas val att studera på högskola. Dessa är: bekräftelse från Omgivningen, tillräckliga språkkunskaper och trygg ekonomi.

Att bli förälder är en av de största händelserna i livet. Tidigt i gravditetenpåbörjas transitionen till förälder. Förväntningar och upplevelser påverkas avden blivande förälderns egna resurser samt stöd från Omgivningen ochprofessionen. Studier har visat att män upplever bristande stöd under dennaprocess. För att kunna ge blivande pappor stöd i övergången till föräldraskapbehöver barnmorskan kunskap om deras upplevelser av att bli pappa.

SammanfattningI detta examensarbete studeras barns genuskonstruktioner på ett frukostprogram i Bagamoyo, Tanzania. Syftet är att förstå hur barnen konstruerar genus. Genom att utforska vilka aktiviteter och platser som är genusifierade respektive könsneutrala samt hur barnen tänker om att vara flicka eller pojke nås ny kunskap om genus. Teoretiska utgångspunkter är genusteori och genusantropologi. Centrala begrepp är genusifiering, socialisation och plats.

Syftet med denna uppsats är att problematisera tvåsamhetsnormen genom att undersöka hur personer som kallar sig polyamorösa, relationsanarkister eller medvetet icke-monogama förhåller sig till normer för kärlek, vänskap och relationer, med fokus på normen om tvåsamhet. Vi undersöker hur det kan upplevas att bryta mot denna norm och vilka reaktioner dessa personer möter från Omgivningen. Vi har använt oss av feministiskt poststrukturalistiskt och queerteoretiskt perspektiv som förståelseram. Våra frågeställningar är:? Hur beskriver intervjupersonerna sina tankar och erfarenheter av att leva icke-monogamt?? Hur resonerar intervjupersonerna kring och förhåller sig till normer för kärlek och relationer?? Hur upplever de Omgivningens reaktioner på- och bemötande av uttryckta icke-monogama tankar, känslor och praktiker?Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sju personer som har olika sätt att tänka kring och utforma nära relationer.

Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar. För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en diagnos som ställs tidigt i ett barns liv. Kännetecknande för AST är stora svårigheter i det sociala samspelet samt i kommunikationen med Omgivningen. Ett av de tidigast märkbara symptomen är bristen på spontan och varierad symbolisk lek. Ericastiftelsens behandlingsverksamhet Trasten har utvecklat en egen metod för att behandla barn med AST. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur föräldrar till barn med AST beskriver sitt barns lek i hemmiljö, vilka svårigheter som märks i leken samt om någon förändring kan märkas under och/eller efter behandlingen.

Fibromyalgi är en "osynlig" och kronisk sjukdom med många och varierande symtom som t.ex. värk och trötthet. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och har en stor inverkan på livssituationen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Studien baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsykInfo.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med reumatoid artrit (RA). Studien grundar sig på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; att få diagnosen var kaosartat; att känna trötthet, smärta och få en förändrad kropp; att känna osäkerhet kring läkemedel; att vilja ha stöd och förståelse; att hitta nya vägar att leva vidare. Att få diagnosen gav många förändringar i livet och en oro för framtiden. Stöd från Omgivningen var viktigt.

Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från Omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen.

Uppsatsen handlar om normaliserande och meningsskapande praktiker bland statsanställda på olika myndigheter. Utifrån fem homosexuella tjänstemäns och tjänstekvinnors berättelser om sina arbetsliv och karriärer undersöks hur normalitet skapas och upprätthålls, hur homosexuell subjektivitet formas och hur normativa maktordningar kan utmanas. I uppsatsen visar vi att sexualitet inte kan förstås isolerat från andra maktordningar utan måste ses som intimt förknippat medföreställningar om kön, klass, etnicitet, ålder och yrkesposition. Ju närmare en normativ position den homosexuelle befinner sig desto mindre utmanande blir den homosexuella identiteten. Framför allt är kopplingen mellan sexualitet och kön viktig.

Studien syftade till att undersöka hur psykologer upplever skapandet av sin profession under den praktiska tjänstgöringsperioden. Vi använde oss av grundad teori som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 14 psykologer och fann ett antal centrala teman som var återkommande i intervjuberättelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med Omgivningen påverkade den egna processen i att bli psykolog. Datamaterialet genererade en teori som visar hur psykologen under PTP-året är en del i ett möte och interaktion med organisation, erfarenheter, utveckling och den egna individen.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers olika syn på språklig medvetenhet samt deras syn på högläsningens roll i förhållande till språklig medvetenhet och vilka olika arbetssätt som råder på fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och få en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. Vår studie bygger på kvalitativ forskning då den utgår från semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrågor för att få mer utvecklande svar.Resultatet av vår studie visar att högläsning förekommer i hög grad främst vid vilan och på barnets initiativ. Samtliga respondenter är överens om att det är viktigt och betydelsefullt att läsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad läsning. Vi kan även konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med språkutveckling då de exempelvis tänker på hur de pratar med Omgivningen samt vilka ord de använder..

Examensarbetet behandlar faktorer kring finskspråkiga elevers tvåspråkighetsutveckling och bygger på elevernas perspektiv och erfarenheter. Empiriska fakta har samlats in genom intervjuer av nio högstadieelever i Språkskolan i Haparanda. Enligt studien är den tvåspråkiga Omgivningen en starkt bidragande faktor till att eleven utvecklade sina språkkunskaper i flera avseenden. Språket som användes i naturliga situationer ansågs av eleverna som viktiga tillfällen för deras språkinlärning. Även om föräldrarnas och hemmets insatser hade en stor betydelse när det gällde elevernas språkinlärning och deras attityder till tvåspråkigheten spelade skolan en avgörande roll i det sammanhanget.