I organisationers begynnelse fanns en annan typ av verklighet mot den vi idag kan se. Dagens organisationssamhälle är starkt förändrat med en större globalisering och ett fragmenterat samhällsliv. Tillsammans med organisationers jakt på effektivisering och vinstmaximering skapas nya strukturer och former av organisering. Med dessa förändringar i organiseringen och organisationssamhället skapas även en ny verklighet för individer i VD-roller att verka i.Mer aktuellt än någonsin verkar också de många avhoppen och avskedanden av individer i denna roll vara. I min studie undersökte jag därför huruvida ansvar och krav på en VD är anpassade till dagens organisationssamhälle för att möjliggöra uppfyllandet av rollen.

Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.

Tidigare forskning och debatten i media rymmer skilda åsikter om professionell hjälp vid sorg. Å ena sidan beskrivs sorgeterapi vara potentiellt skadlig, ineffektiv och vänner sägs vara bättre stöd än professionella. Å andra sidan påstås att professionella insatser vid sorg främjar bearbetning och att de forskningsrön som hävdar att sorgeterapi kan vara skadligt saknar grund. Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva personers (anhörigas) upplevelser av kuratorskontakt i samband med att de förlorat sin livskamrat. Studiens frågeställningar är: Vad har den anhöriges kontakt med kuratorn innehållit? Hur har den anhörige upplevt att kuratorskontakten har inverkat på sorgearbetet? Skulle den anhörige kunnat ha haft dessa samtal med någon annan i Omgivningen? Uppsatsens metod är kvalitativ och hermeneutisk fenomenologisk.

I denna uppsats studeras fyra individers väg ut ur olika problematiska livssituationer. Syftet är att belysa vändpunkter och uppbrottsprocesser. Möjlighetsperspektivet, vad det är som fungerar, fokuserades snarare än problembilder. Metoden var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer kring två teman: vändpunkter och vägen ut, i ett livshistoriskt perspektiv. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från en uppbrottsmodell och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv.

Oftast är rasterna de bästa ögonblicken i en naturupplevelse.Oavsett om man vandrar, paddlar kajak, är ute med båten, uteoch fiskar eller jagar eller bara tar en skogspromenad är matrastenofta en stund att sätta sig ner och betrakta Omgivningen, ta av sigskorna och se ut över landskapet.Och maten smakar ju alltid mycket bättre ute. En kortskogspromenad kan förvandla en ostmacka till en njutning. Att sittapå en hård sten i ett lätt duggregn verkar inte förta matupplevelsen,snarare förhöja den på ett sätt som ingen restaurangmiljö klarar.Några av de bästa upplevelserna har vi också när vi är tillsammansmed andra. Och det är oftast när man är en grupp som viljan attlägga mer energi på maten blir större. Rasterna och måltiderna blirju oftast längre ju fler man är.Det är något speciellt med att samlas kring en öppen eld.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare relaterar barns utforskande till barns lärande. Studien utgick ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med sex förskollärare verksamma i förskolan. Resultatet visade att barns intresse enligt förskollärarna är betydelsefullt för barns utforskande och lärande. Barn utforskar genom att prova och att fråga. I detta utforskande lär de sig att göra saker själv, att bli självständiga och de får kunskaper om olika företeelser i Omgivningen.

Anknytningsbegreppet är aktuellt inom flertalet barn? och familjerelaterade områden. Mitt syfte med den här studien har varit att se hur föräldrar till internationellt adopterade barn har upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen i förhållande till sitt/sina barn. Mina frågeställningar har varit: Hur har man som adoptivförälder upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen mellan sig och barnet? Hur har man upplevt att barnet knutit an? Hur har man som adoptivförälder gått tillväga för att utforma en förälder?barn relation mellan sig och barnet? I vilken utsträckning upplever man att man har fått det stöd och den handledning man har behövt från myndigheter och andra aktörer? Hur mottog Omgivningen beskedet att man skulle bli förälder genom internationell adoption? Har dessa eventuella reaktioner påverkat föräldrarna? Jag har intervjuat sex föräldrar som genom internationell adoption har fått barn under 1970?, 80?, 90? och/eller 2000?talet.

Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att undersöka verksamma förskollärares syn på barns självkänsla. De frågeställningar som behandlats är; hur anser förskollärare att självkänslan inverkar på barnets beteende, vad anser förskollärare har betydelse för hur barnens självkänsla utvecklas samt hur arbetar förskollärare med att utveckla barns självkänsla. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fem förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärare anser att dålig självkänsla ofta leder till inbundenhet eller självhävdande beteende. Förskollärarna anser att självkänslan grundläggs i hemmet och att negativ kritik från Omgivningen sänker självkänslan.

Syftet med arbetet är att skapa en bättre förståelse för vad kreativitet och kreativa produkter är. I arbetet utvärderas även en metod för bedömning av kreativiteten i en produkt. Den metod som utvärderas är Creative Product Semantic Scale (CPSS). Det finns många olika definitioner på kreativitet och några tas upp i det här arbetet. För att kreativitet skall uppstå är även Omgivningen och kontexten viktig.

Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått suicid.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården syftar begreppet livskvalitet till att leva ett gott liv. Vårdandets syfte är att lindra lidande och finna vägar till att möjliggöra välbefinnande, vilket kan upplevas trots närvaro av till exempel sjukdom och lidande. I Sverige drabbas årligen mellan 1800 och 4000 människor av frakturer i kotpelaren till följd av trauma, där omkring 120 människor får en ryggmärgsskada som följd. Beroende på skadans lokalisation och utbredning kan det resultera i fysiska konsekvenser som förlamning och ett liv i rullstol. Traumat i sig kan dessutom innebära psykologiska följder som exempelvis depression.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att beskriva livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada.Metod: Systematisk litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed.

Syftet med den här studien var att synliggöra förskollärarens föreställningar om språk-stimulering och få djupare kunskap om hur förskollärare stimulerar och bemöter barnen för att främja språkutvecklingen. Studiens utgångspunkt var Vygotskijs sociokulturella perspektiv som framställer att lärande sker i samspel med Omgivningen. I undersök-ningen använde jag observation och intervju som metoder där jag tog reda på hur för-skollärarna förhåller sig till barns språkutveckling i sitt arbete och hur de resonerar om språkstimulering. Resultaten visade att förskollärarna hade ett medvetet och engagerat förhållningssätt i hur de kan hjälpa barnen för att stimulera deras språk. Språkstimuleringen för dem var allt som händer i vardagen, det vill säga inte bara de planerande aktiviteterna utan också de vardagliga.

Bakgrund: Downs syndrom är den vanligaste formen av kromosomförändring hos människan. En person med Downs syndrom har totalt 47 kromosomer istället för människans vanliga 46 och bär på en extra kromosom 21. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning.Syfte: Att få större kunskap om hur föräldrar upplevde och reagerade, när de blev informerade om att deras barn har Downs syndrom eller ADHD. Med större kunskap ökar vår och andras förståelse och därmed möjlighet till förbättrade relationer till både föräldrar och barn.Metod: Examensskrivarna har intervjuat tre föräldrapar vars barn har fått diagnosen ADHD och två föräldrapar som fått barn med Downs syndrom. Genom intervjuerna och dess svar har vi jämfört föräldrarnas eventuellt olika sätt att bearbeta sin sorgResultat och analys: En mamma hade bara negativa tankar kring dotterns diagnos ? Downs syndrom.

Denna studie undersöker hur skolan och föräldrar kan hjälpa och förbättra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgång. Undersökningen har gjorts medhjälp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och därefter jämförts medvarandra, utifrån de fyra huvudkraven i det etiska förhållningssättet. Resultatet visaratt det finns många olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. Dettaär faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjälp, hur föräldrarna kanhjälpa eleven, om elevens syn på sig själv men även om det överhuvudtaget kan sättaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjälp till dessa elever,med utgångspunk från de faktorer som tas upp i resultatet..

Ett omdebatterat ämne är att kvalitén på tjänster inom hemvården behöver förbättras. Litteraturen visar att för att kunna förbättra kvalitén på en tjänst måste organisationen definiera hur tjänstekvalitén uppfattas av kunden. Kundfokusering är ett viktigt verktyg för att kunna styra en organisations strävan efter kvalitetsförbättring. Denna studie behandlar hur ett nytt ersättningssystem inom hemvården kan inverka på kundens uppfattning av tjänstekvalitén. Studien visar att ett nytt ersättningssystem som bidrar till att förändra vårdbolagens förutsättningar och därmed tjänsteprocessen får effekt på tjänstekvalitén.