Bakgrund: Genom tusentals år har människor och sällskapsdjur levt sida vid sida. Tidigare studier har fokuserat på de fysiska, psykiska och sociala effekterna djur har på människor.Syfte: Syftet med denna litteratur studie är att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har i omvårdnaden av den äldre människan.Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databasernaCinahl och Swemed. I studien användes metodprocessens åtta steg enligt Polit och Beck (2004). Tre kategorier framkom ur analysen. Dessa tre kategorier var: sällskapsdjurs betydelse för den äldre människan, sällskapsdjur som terapi och problem som kan uppstå för den äldre människan som vill umgås med djur.Resultat: Resultaten visar att sällskapsdjur har en viktig roll för många äldre människor.

Barn som växer upp med en förälder med psykisk ohälsa löper större risk att själva drabbas av psykisk ohälsa. Det finns ett stort mörkertal kring hur många barn i Sverige som växer upp under dessa förhållanden. Det är dock många som trots stora påfrestningar klarar sig bra i livet. Anledningarna till att barnen klarar sig bra är skyddsfaktorer som finns inom barnet och i dess Omgivning.Uppsatsens syfte är att med kvalitativt angreppsätt, utifrån två perspektiv studera hur individer kan uppleva det att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa samt vilket stöd som målgruppen kan efterfråga. Studiens resultat visar att uppväxten med en förälder med psykisk ohälsa kan påverka individen.

Bakgrund: Ätstörningar är idag vanligt förekommande bland personer på många håll i västvärlden. Dessa personer har oftast ingen sjukdomsinsikt och har därför svårt att förstå behovet av hjälp. Därmed kan det vara väsentligt att personer i Omgivningen bistår med stöd för att hjälpa personen hantera sin situation. Syftet med studien var att belysa stödets betydelse för personer med ätstörningar. Metoden som används är litteraturstudie.

I vår vardag använder vi oss av mängder av redskap och föremål som hjälper och roar oss. Dessa föremål har de senaste åren tenderat att bli mer och mer tekniska och har kapacitet att utföra saker som sedvanliga datorer tidigare gjorde. Detta område kallas för Ubiquitous Computing, eller Ubicomp. Syftet i vår uppsats är att belysa forskningsområdet Ubicomp och några av dess problemområden. Kontextmedvetenhet, Integritet och Människa- datorinteraktion är de tre problemområden som vi valt utifrån befintligt litteratur.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur unga kvinnor och män med reumatismupplever sin sjukdom. Vi vill jämföra dessa upplevelser mellan män och kvinnor genomatt undersöka om det finns skillnader och likheter i återgivna beskrivningar ochupplevelser. Vi vill undersöka om könsspecifika skillnader på upplevelser kringreumatism skulle kunna kopplas till det faktum att fler kvinnor än män diagnostiseras.Vidare vill vi undersöka om samhällets bemötande av individer med reumatism kankopplas till att fler kvinnor än män diagnostiseras. För att finna svar på studiensfrågeställningar har sex stycken personer med en reumatisk diagnos eller reumatiskabesvär intervjuats. Studiens resultat visar på att upplevelserna kring reumatism skiljer sigmer mellan könen än inom dem.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hurorganisationer som arbetar med jämställdhet förhåller sig till feminism. Vidare var det även av intresse för oss att se hur de valda organisationernas begreppsdiskussioner kring feminism och jämställdhet hängde ihop med hur man inom organisationerna förhöll sigtilltitulering och marknadsföring. De teoretiska utgångspunkter vi hade var institutionell teori, intersektionalitet och tidigare forskning som berörde feministisk titulering och marknadsföring. Då vi samlade in vår empiri använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt och utförde semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som representerarfem organisationer. Dessa organisationer valde vi med hjälp av ett målstyrt urval där vi hade som krav att de uttryckligen skulle arbeta med jämställdhet.De huvudsakliga resultaten studien visade var att det inte finns några direkt enhetliga åsikter om vare sig de begrepp som diskuterades eller titulering och marknadsföring kopplat till feminism.

Det övergripande syftet med studien har varit att skildra hur personal på fyra kommunala äldreboenden definierat begreppet värdegrund samt hur de tillämpat den i det praktiska arbetet med de äldre. I studien har begreppen KASAM, Empowerment samt en problematisering av värdegrundskomponenterna använts för att analysera resultaten av interjuverna. Resultat av studien visade på att det finns en enighet bland personalen i hur man definierar värdegrundskomponenter. De gav dock samtidigt uttryck för komplexiteten i att komponenterna kan ha flera betydelser, vara nära besläktade och i vissa fall motsägelsefulla. Personalen såg på begreppen som mål för sitt arbete och menade på att uppfyllelse av målen genererar en bättre hälsa och välbefinnande för den äldre.

Alltfler människor drabbas idag av stressrelaterad ohälsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod öka förståelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hälsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter.

Syftet med denna uppsats är att få kännedom om hur överviktiga barns situation ser ut och vilka erfarenheter de professionella har vad gäller hur barn blir bemötta och vilket stöd som finns i skolan. De professionella intervjuades och delade med sig av sina erfa-renheter och utsagor angående de överviktiga barnens olika situationer i skolan. Jag önskar också att belysa vad skolan gör i relation till överviktsproblemet och vilka ätgär-der som vidtas i fråga om attityder och förhållningssätt gällande övervikt. Övervikts-problemet är komplext och därför finns det inga tydliga svar på mina frågeställningar utan svaren är beroende av de olika faktorer som finns i barnens Omgivning. Hur ett barn till exempel mår fysiskt, psykiskt och socialt eller behandlas i skolan är beroende på vilka attityder, engagemang och stöd som finns hemifrån, i skolan och i det övriga samhället.

Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som många gånger varit ifrågasatt som diagnos. Sjukdomen medför kronisk och utbredd smärta, fatigue, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metoden som använts var en litteraturöversikt baserad på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatartiklarna sammanställdes och redovisades i fyra kategorier: En omedgörlig kropp, Ett förändrat vardagsliv, Brist på respekt och stöd från Omgivningen och Acceptera och lära sig leva med sin sjukdom.

Denna studie undersöker hur Småland fotbollsdistriktsförbund arbetar och organiserar talangverksamheten för pojkar i Småland, samt att söka klarhet i hur fotbollsinstruktörers tidigare erfarenheter och definitioner av vad som är en bra eller mindre bra fotbollsspelare påverkar deras syn på talangidentifikation och talangutveckling. Sex semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer på alla de nivåer som finns i förbundet. Resultatet visar att talangprocessen fungerar som en pyramidmodell där chanserna att bli involverad i denna har ökat i och med de förändringar som gjorts under tid. Sett till hur de ser på begreppet talangidentifikation visar studiens resultat på att det handlar om hur respondenterna ser på sin Omgivning, vad de anser vara bra sett utifrån deras tankar om vad som krävs för att bli en elitfotbollsspelare. Vad gäller deras syn på talangutveckling visar resultaten på att det handlar om att stötta spelarna samt hjälpa dem hitta de bästa miljöerna att utvecklas i. Enligt respondenterna är styrkan med förbundet att man har en samsyn vid olika urvalssituationer.

Sorg är en av människans grundkänslor och kan utlösas av förlust av något slag. I denna uppsats behandlas den, enligt oss, mest smärtsamma sorgen som man tvingas gå igenom om ens barn dör. Denna litteraturstudie utgår ifrån tre föräldrars känslor och upplevelser kring sitt barns död. Vi har en uppfattning om att döden är ett tabubelagt ämne, i synnerhet när det gäller barn. Vi är dåligt rustade för att ta hand om varandra i dessa situationer och vi gör allt vi kan för att hålla ångesten ifrån oss.

Q-Med är ett medicintekniskt företag som tillverkar medicintekniska produkter, exempelvis produkter som är baserade på gel som innehåller bland annat hyaluronsyra. Gelen är placerad i en spruta som innehåller en gummikolv som är i kontakt med gelen.Idag används allt mer polymera material för olika tillämpningar, bland annat som medicintekniska produkter och läkemedelsförpackningar i läkemedelsbranschen. Q-Meds produkter betraktas som medicintekniska produkter på många marknader. Medicintekniska produkter och läkemedelsförpackningar innehåller ofta material som består av polymerer, exempelvis gummi och plast. På dessa material ställs olika krav så att dessa inte kontaminerar den produkt de är i kontakt med, då detta kan leda till olika negativa konsekvenser, exempelvis toxiska reaktioner i kroppen eller sänkt effektivitet hos läkemedlet/produkten.

En ny gymnasiereform har trätt i kraft under hösten 2011och syftet med den nya gymnasiereformen var att öka statusen och kvaliteten på de yrkesförberedande programmen. Det har också skett en förändring i behörighetskraven vilket betyder att det är större skillnader mellan högskole- och yrkesförberedande program. Valet mellan högskole- och yrkesförberedandeprogram kan därmed bli avgörande för framtida universitetsstudier. Vi har undersökt betydelsen av studie- och yrkesvägledningen där faktorer som styr utfallet av den direkta kontakten av studie- och yrkesvägledningen redovisas. Vårt resultat visar att den nya gymnasiereformen 2011 har påverkat elevernas val mellan högskole- och yrkesförberedande program.

Abstract: Den här uppsatsen handlar om gruppen lindrigt utvecklingsstörda. Mitt syfte med uppsatsen är att försöka få en inblick om hur en lindrigt utvecklingsstörd person kan se på sig själv samt hans/hennes Omgivning och vad det är för faktorer som hjälper till att skapa den här synen. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod i form av intervjuer som jag har gjort med fyra lindrigt utvecklingsstörda män. När jag analyserade materialet visade det sig bland annat att samtliga personer som jag intervjuat haft stabila familjeförhållanden men att detta inte automatiskt kan kopplas till personernas funktionsnedsättning. De umgås både med personer som har funktionsnedsättningar och med personer som inte har någonfunktionsnedsättning och värderar relationen till icke funktionsnedsatta personer högt.