Sökresultat:
587 Uppsatser om Omgivande miljöer - Sida 39 av 40
Förordnade stÀllföretrÀdare - sÀkerstÀlls ett kvalificerat utförande? : RÀttsutredning av behörighets- och kvalifikationskraven samt tillsynen av förordnade stÀllföretrÀdare
DÄ en person har en nedsatt förmÄga att fatta beslut om de egna ekonomiska angelÀgenheterna, med andra ord utföra rÀttshandlingar, kan det naturligt nog medföra problem bÄde för denne sjÀlv och för det omgivande samhÀllet. FörmyndarskapsrÀtten har upprÀttats för att ge skydd Ät dessa personer som exempelvis kan vara psykiskt eller fysiskt sjuka, Àldre personer eller underÄriga. I enlighet med de förmyndarskapsrÀttsliga bestÀmmelserna i förÀldrabalken, skall förmyndare förvalta den omyndiges tillgÄngar och företrÀda denne i angelÀgenheter som har samband med tillgÄngarna. För myndiga personer kan en god man eller förvaltare förordnas att bevaka den enskildes rÀtt, förvalta tillgÄngar och sörja för dennes person. StÀllföretrÀdarna fyller en vÀldigt viktig funktion i dagens samhÀlle och blir allt fler till antalet.
EnergikartlÀggning för energiledningssystem: Holmen Paper,
Hallsta
Syftet med examensarbetet har varit att genom kartlÀggning av energianvÀndningen vid Holmen Paper, Hallsta och framtagning av rutiner lÀgga grunden till ett energiledningssystem vid bruket. MÄlet med ett energiledningssystem Àr att sÀkerstÀlla företagets stÀndiga utveckling och effektivisering av energianvÀndningen. Viktig kunskap som systemet skall sÀkerstÀlla Àr bland annat hur man kan förbÀttra sin andel förnybar energi i processen, var i processen de stora energiförbrukningarna finns, samt hur energiutbytet mellan olika processer i företaget, och utbytet med omgivande samhÀlle kan förbÀttras. Energiledningssystemets rutiner har byggts upp med ledning av svensk standard SS 62 77 50. UtgÄngspunkten har vidare varit att till sÄ stor del som möjligt bygga in energiledningssystemet i de redan befintliga systemen för kvalitet och miljö.
3D FE Analys av korttidsmÀtningar hos samverkansbro med integrerade landfÀsten över LeduÄn
Broar med integrerade landfÀsten Àr i Sverige i dagslÀget en relativt ovanlig brotyp, som endast finns av ett fÄtal slag. FrÀmsta fördelarna med integrerade landfÀsten Àr att rullager inte behövs mellan överbyggnad och landfÀsten. I nulÀget finns inte tillrÀckligt med underlag för normer med tydliga riktlinjer och regler för projektering av sÄdana broar. DÀrför har projektet INTAB startats som har till huvudsyfte att studera integrerade broar och anpassa bronormer till dessa. Som en del i projektet INTAB (Economic and Durable Design of Composite Bridges with Integral Abutments, RFCS, 2005-2008), gjordes 2006 en pilotstudie dÀr en samverkansbro med integrerade landfÀsten byggdes över Än LeduÄn som Àr belÀgen ca 50 kilometer söder om UmeÄ.
Lidköpings park- och vattenstrÄk
Lidköping ligger i VÀstra Götaland vid VÀnern. Rakt igenom staden rinner Lidan vars strandkanter till största del bestÄr av grönska. StrÄket Àr en viktig och central lÀnk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gÄng- och cykelnÀtet. Lidans landskapsbild har emellertid Àndrats med Ären och den har idag inte lika hög status som den en gÄng har haft. Arbetets huvudsakliga mÄl Àr att utforma ett planförslag utmed Lidan som stÀrker och lyfter fram detta strÄk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.
VÀxttillgÀnglighet av fosfor i jord gödslad med aska och slam
Deponering Àr inte lÀngre en huvudsaklig metod för att göra sig av med avfall, istÀllet energi-, materialÄtervinns och ÄteranvÀnds allt fler fraktioner. Sverige arbetar stÀndigt för att Äterföra restprodukter in till kretsloppet. Alla vÀxter behöver olika nÀringsÀmnen för att gro och vÀxa. UngefÀr som mÀnniskor behöver vitaminer och mineraler för att mÄ bra. De viktigaste nÀringsÀmnena för vÀxter, bÄde pÄ land i och vatten, Àr kvÀve, kalium och fosfor.
Lidköpings park- och vattenstrÄk
Lidköping ligger i VÀstra Götaland vid VÀnern. Rakt igenom staden rinner Lidan
vars strandkanter till största del bestÄr av grönska. StrÄket Àr en viktig och
central lÀnk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gÄng-
och cykelnÀtet. Lidans landskapsbild har emellertid Àndrats med Ären och den
har idag inte lika hög status som den en gÄng har haft. Arbetets huvudsakliga
mÄl Àr att utforma ett planförslag utmed Lidan som stÀrker och lyfter fram
detta strÄk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.
Huset: ett livsverk av Liss Eriksson
Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.
Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.
Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.
Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.
Huset : ett livsverk av Liss Eriksson
Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.
Stureholms myllrande vÄtmark under 250 Är : en fallstudie av en vÄtmarks tillblivelse
Vatten, en förutsÀttning för livet pÄ jorden. För att kunna odla jorden krÀvs vatten bÄde i form av nederbörd och vÀxttillgÀngligt vatten. Alltför stor okontrollerbar tillgÄng till vatten kan skapa odlingsproblem pÄ Äkermark, i skog samt i trÀdgÄrd och park. FÄ vÀxter klarar lÀngre perioder av översvÀmning, de flesta riskerar att dö av bristen pÄ syre. Alltsedan antikens dagar har mÀnniskan med smÄ medel reglerat sitt vattenbehov.
Staden mellan vÀgar och spÄr : att skapa möjligheter för blandstad pÄ Marieholm
Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta Àlvs dalgÄng endast 3km nordöst frÄn Göteborgs centrum. Denna lokalisering sÄgs som ocentral nÀr omrÄdet exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms lÀge anses nu mer centralt. Den industriella anvÀndningen har format omrÄdet vilket fÄr en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tÄgtrafik med motorvÀgen mot Karlstad som det dominerande inslaget.
Den engelska parken pÄ Löberöds gods under 1800-talet
Löberöds gods belÀget i sydvÀstra SkÄne Àr ett slott med mÄnghundraÄriga anor. Dess historia med framförallt den tidigare parkmiljö och influenserna frÄn Europa med engelsk karakteristik parkmiljö har behandlats i detta arbete. Bakgrunden till arbetet Àr en förundran över det stÄtliga godset som bÄde innehade och innehar ett orangeri, alléer och ett tempel, med trÀdgÄrdarna och parker.I den nÀrmast tillgÀngliga litteraturen beskrivs parkmiljön endast korta noteringar som att ?parken byggdes ut? eller ?parken var enastÄende?. Ingenstans fanns det att lÀsa om parken eller trÀdgÄrdarnas utformning.
Staden mellan vÀgar och spÄr - att skapa möjligheter för blandstad pÄ Marieholm
Sammanfattning
Analys
Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta Àlvs dalgÄng endast 3km
nordöst frÄn Göteborgs centrum. Denna lokalisering sÄgs som ocentral nÀr
omrÄdet exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och
Marieholms lÀge anses nu mer centralt. Den industriella anvÀndningen har format
omrÄdet vilket fÄr en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och
tÄgtrafik med motorvÀgen mot Karlstad som det dominerande inslaget.
En teoretisk och laborativ studie av tjÀles inverkan pÄ en
kalkstabiliserad terrass av lermorÀn
I examensarbetet undersöks kalkstabiliserings potential som metod i skÄnsk lermorÀn. Detta utförs dels genom att laborativt undersöka och utvÀrdera frostbestÀndigheten hos ostabiliserad och med kalk stabiliserad lermorÀn och dels genom att teoretiskt studera en terrasstabiliserad vÀgkonstruktions tjÀlegenskaper i jÀmförelse med en vÀgkonstruktion med ostabiliserad lermorÀn. I bedömningen beaktas Àven dimensioneringsförutsÀttningarna för en terrasstabiliserad vÀgkonstruktion och dessa jÀmförs med dimensioneringsförutsÀttningar för ett terrassmaterial av ostabiliserad lermorÀn. Examensarbetet Àr uppdelat i fyra steg. I det första steget genomförs en litteraturundersökning för att ge en överblick över kalkstabilisering som metod samt i vilka jordar metoden Àr tillÀmpbar.
Villa Giacomina - historia, nutid, framtid
Villa Giacomina med park ligger 5 kilometer norr om Lidköping i ett omrÄde som idag nÀstan har vuxit ihop med sjÀlva staden. Detta examensarbete behandlar Villa Giacominas historia ur miljöns innehÄll idag i avseende vegetation och fasta strukturer, samt presenterar ett koncept till framtida bevarande, vÄrd, restaurering och
förnyelse. I ett eget kapitel beskrivs Àven översiktligt parkens anvÀndning genom Ärhundradena.
Ă
r 1979 i samband med att Lidköpings kommun tog över förvaltningen av parken byggnadsminnesförklarades Villa Giacominas park.
I parken har varje tid och person satt sin prÀgel, dÀrför kan man anvÀnda Villa Giacomina som
ett titthÄl för att förstÄ trÀdgÄrdshistorien i Sverige frÄn sent 1700-tal och in pÄ 2000-talet. I
fallet med denna park, och det ibland bristfÀlliga faktaunderlaget, Àr det ocksÄ intressant att
göra det omvÀnda, att genom trÀdgÄrdsarkeologiska spÄr och vad som finns bevarat frÄn andra parker ifrÄn samma tid fundera kring om det kanske kan ha varit sÄ Àven pÄ Villa Giacomina.
Parken vÀxte fram under sent 1700-tal och dess placering styrdes av landskapets utformning, det sluttande lÀget ner mot Kinneviken, den kuperade marken och bestÄndet av gamla trÀd.
Parken var till en början ett eremitage för Claes Julius Ekeblad, pensionerad hovman frÄn Gustav III:s hov. Claes Julius Ekeblad hade vuxit upp pÄ Stola sÀteri och efter ett liv i Stockholm flyttade han hem till VÀstergötland och valde hÀr att leva ett liv i samklang med naturen.
TrÀdgÄrden vid Tomarps KungsgÄrd : ett försök att belysa trÀdgÄrdens anvÀndning och vÀxtmaterial
Tomarps KungsgĂ„rd Ă€r belĂ€gen nordost om Kvidinge, mellan Ă
storp och Klippan i SkÄne. Examensarbetet Àr ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och KompetensomrÄde 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och Àr skrivet pÄ D-nivÄ.
Ămnet för examensarbetet Ă€r trĂ€dgĂ„rdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period Ă€gde riksrĂ„det Owe Giedde (1594?1660) Tomarp och SkĂ„ne var danskt. MĂ„let med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar: vad anvĂ€ndes trĂ€dgĂ„rden vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hĂ€lft och vilket vĂ€xtmaterial kan ha anvĂ€nts i trĂ€dgĂ„rden.