Sökresultat:
587 Uppsatser om Omgivande miljöer - Sida 32 av 40
Svenska studenters uppfattningar av tonerna i kinesiska tvÄstaviga ord
Studenter med ett icke-tonsprĂ„k som modersmĂ„l brukar ha svĂ„righeter att lĂ€ra sig de kinesiskatonerna nĂ€r de börjar sina studier. Ă
ena sidan brukar kursböckerna pĂ„ denna nivĂ„n anvĂ€ndabara enstaviga ord och det har ansetts vara god pedagogik att lĂ€raren visar tonkonturerna medsina hĂ€nder. Ă
andra sidan har forskningen om kinesiska lÀnge varit koncentrerad pÄ vilkavÀrden som grundtonen (F0) uppvisar i enstaviga ord. Det Àr mÄnga faktorer som tvÀrsprÄksforskningeninte har uppmÀrksammat, bl.a. det inflytande som konsonanterna har pÄ F0 (vilketinfödda talare inte alltid Àr medvetna om).Det finns ingen samsyn nÀr det gÀller att förklara tonförvÀxlingsmönstren.
TillgÀnglighet och anvÀndbarhet i nybyggnation : En fallstudie - BostadslÀgenheter pÄ GÀvle Strand Etapp2 - GavlegÄrdarna
MÀnniskan anses alltid vara utgÄngspunkten vid olika byggnationer. MÀnniskans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. HÀnsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgÀngliga och anvÀndbara.TillgÀnglighet och anvÀndbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnÄ bostÀder som Àr tillgÀngliga och anvÀndbara framförallt för personer med funktionsnedsÀttningar och funktionshinder. Kraven har skÀrpts sÀrskilt gÀllande projektering av nybyggnation samt Àndring av byggnader.GavlegÄrdarna har under 2012 byggt nya bostadslÀgenheter med hög tillgÀnglighet.
Ljudemission frÄn vindkraftverk
I takt med att samhÀllet vÀxer behövs nya alternativa energikÀllor, inte bara för att tÀcka upp det nya behovet av energi utan Àven för att substituera till exempel kolkraften som ger betydande utslÀpp i vÄr miljö. Vindkraften kommer dÀrmed med all sannolikhet ha en betydande marknadsandel i framtidens energimarknad.Utbyggnaden av vindkraft hindras bland annat av den utbredda misstro som finns kring vindkraftens effekter för boende omkring vindkraftverken. Speciellt kan ljud frÄn vindkraftverken upplevas som störande. Ljudemissionen frÄn ett vindkraftverk Àr den ljudeffekt verket ger upphov till. Syftet med projektet var att utreda sambandet mellan mÀtbara variabler och ljudeffektnivÄn samt utreda möjligheten att beskriva ljudeffektnivÄn frÄn ett vindkraftverk med en semi-empirisk modell.
Bruksandans betydelse för organisationskultur, kommunikation och social identitet - ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv
Följande studie har utgÄtt ifrÄn ett sociologiskt socialpsykologiskt perspektiv. Uppsatsen har haft för avsikt att studera bruksandans betydelse i en industriorganisation och i relation till det omgivande samhÀllet utifrÄn det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och dÀr hermeneutik och den hermeneutiska forskningsprocessen anvÀnds som metod för tolkning av insamlade data. Dess syfte har varit att undersöka och synliggöra bruksandans betydelse för kommunikation, för sociala identiteter och för kulturen i organisationen. Den har avsett att svara pÄ frÄgor om pÄ vilket sÀtt individerna i organisationen kommunicerar; hur de sociala identiteterna skapas och reproduceras; och pÄ vilket sÀtt bruksandan frÀmjar eller hindrar en utveckling av den gemensamma organisationskulturen i anpassningen till en global marknad.Jag har kommit att se bruksandan som ett fenomen och ett uttryck för en institution som prÀglas av de normer och vÀrderingar som etablerats över generationer och som pÄ olika sÀtt Ànnu lever kvar i de brukssamhÀllen som finns runt om i Sverige. Bruket har i mÄnga samhÀllen fungerat som den huvudsakliga arbetsgivaren och har av mÄnga ansetts som en trygghet, i form av nÀrhet, men ocksÄ som möjlighet till sysselsÀttning och som inkomstkÀlla.Bruksandan visar pÄ skarpa grÀnsdragningar mellan individer och grupper inom organisationen.
Bland kulturer : En studie om andra generationen invandrares kulturtillhörighetskriser och dess betydelse för deras identitetsskapande processer
Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares förestÀllningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmÀter dessa kulturtillhörighetskriser i förhÄllande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger pÄ tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18Är. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag pÄ grund av att de normer och vÀrderingar som familj, slÀkt eller andra nÀrstÄende företrÀder inte alltid stÀmmer överens med det omgivande samhÀllets rör relationer av olika slag, framför allt förhÄllanden före Àktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvÀnner eller flickvÀnner. GiftermÄl, eller Àktenskapliga förhÄllanden, var ocksÄ ett omrÄde som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. NÄgot som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs.
VattentrÀdgÄrden i Norrvikens trÀdgÄrdar : historia, restaurering och utveckling
Norrvikens trÀdgÄrdar utanför BÄstad, skapad av Rudolf Abelin, Àr en park som ligger
mÄnga varmt om hjÀrtat och det Àven mig. TrÀdgÄrden har lidit av dÄlig ekonomi Ànda
sedan den skapades och dÀr av förfallit en hel del. Nu hÄller man pÄ att utarbeta nya
förslag till att kunna bringa inkomster till trÀdgÄrden.
Norrvikens trÀdgÄrdar var Rudolf Abelins andra trÀdgÄrd i livet och han Àgnade hela sin
sjÀl Ät den. Det Àr en stor trÀdgÄrd som bestÄr av flera olika delar. TrÀdgÄrden Àr
uppbyggd med en huvudaxel och tvÄ sekundÀra axlar.
Planer för integration : En studie om idrottens betydelse för upplevelsen av integration bland ungdomar i ett etniskt definierat fotbollslag
Syftet med denna studie Àr att belysa talet om idrottens betydelse för upplevelsen av integration bland ungdomar i 2000-talets Sverige. Studien bygger pÄ tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som Àr 15 Är och spelar fotboll i Assyriska FF, hemmahörande i SödertÀlje. Centralt har varit att belysa hur pojkarna beskriver sig sjÀlva i ljuset av att de ingÄr i ett etniskt definierat fotbollslag, och vilken roll de tillskriver tillhörigheten till ett sÄdant lag nÀr det gÀller upplevelsen av delaktighet i det svenska samhÀllet. VÄr studie knyter teoretiskt an till identitet, etnicitet och integration.Studien visar att en treenighet bestÄende av Familjen, Föreningen och Församlingen Àr centrala nÀr det gÀller skapandet av dessa ungdomars normer och vÀrderingar. Vi har sett att denna treenighet ocksÄ spelar en stor roll för ungdomarnas identitetsskapande, bÄde vad gÀller synen pÄ sig sjÀlva som individer och för hur de ser pÄ assyrier som etnisk grupp.
Genius Thomerupensis : eller Tomarps sjÀl : bidrag till förstÄelsen av den kontext som pÄverkat Tomarps KungsgÄrds tillkomst och placering, samt nÄgot om hur Tomarp pÄverkat det omgivande landskapet under perioden sent 1200-tal till tidigt 1800-tal
Tomarps KungsgĂ„rd ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne, i Ă
storps kommun, Södra Äsbo hÀrad. GÄrden kom i svenska kronans Àgo Är 1660, som ett av de sÄ kallade Bornholmska vederlagsgodsen, och lades dÄ till de svenska kungsgÄrdarna. Under hela 1700-talet och en bra bit in pÄ 1800-talet fungerade gÄrden som överstebostÀlle vid Norra SkÄnska kavalleriregementet, varefter den har arrenderats ut till lantbrukare. Idag förvaltas den av Statens Fastighetsverk i samarbete med Tomarps KungsgÄrd HB, som bedriver galleriverksamhet, samt lantbrukare som brukar jorden.
Det första skriftliga belÀgget för nÄgon slags verksamhet vid Tomarp, nÀrmare bestÀmt fiske i Rönne Ä, Àr frÄn Är 1303. Troligen anlades det vid denna tid en kvadratisk ringmursborg pÄ platsen för dagens kungsgÄrd.
FörsÀkringskassan: Om rehabiliteringskedjan och tidsbegrÀnsningarna i sjukförsÀkringen pÄverkar ohÀlsotalet
Under senaste Ären har den nya sjukförsÀkringen debatterats flitigt i svensk media. Införandetav en rehabiliteringskedja och tidsbegrÀnsningar i försÀkringen som innebÀr ett nytt sÀtt atttÀnka och förhÄlla sig till grundstenarna till vÄrt vÀlfÀrdssystem har bidragit till oro ochosÀkerhet bland de försÀkrade, FörsÀkringskassans kunder.Regeringens mÄl med förÀndringen Àr att minska ohÀlsan i Sverige och man vill nÄ en merförutsÀgbar och rÀttssÀker försÀkring genom tidsbestÀmd rehabiliteringskedja ochtidsbegrÀnsningar för sjukpenning och sjukersÀttning. Uppsatsen utreder vad som hÀnt med depersoner som fÄtt maximal ersÀttning frÄn FörsÀkringskassan samt utreder hur ohÀlsotalet harutvecklats under perioden 2002-2010. Har FörsÀkringskassan nÄtt de mÄl som regeringenavsett och beror utvecklingen pÄ rehabiliteringskedjan och tidsbegrÀnsningarna i försÀkringen.Resultaten visar att FörsÀkringskassan i princip har nÄtt mÄlet för ohÀlsotalet som stadigtminskat sedan 2003. Minskningen av ohÀlsotalet Àr Àven större frÄn och med 2008 till 2010,jÀmfört med tidigare Är.
En plats för ÄterhÀmtning : en tillÀmpning av hÀlsotrÀdgÄrdars stressdÀmpande kvalitéer pÄ Stora Torget i Uppsala
Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kvalitéer frÄn hÀlsotrÀdgÄrdar som
skulle kunna tillÀmpas pÄ Stora Torget i centrala Uppsala för att dÀmpa stress och
möjliggöra ÄterhÀmtning för stadens invÄnare. I denna uppsats belyser jag problematiken
kring mÀnniskors psykiska ohÀlsa och det faktum att stress idag kan
klassas som en folksjukdom i Sverige. Arbetets syfte har lett fram till en frÄgestÀllning
som fungerat som utgÄngspunkt och mÄlet har varit att besvara denna.
För att besvara denna frÄga och finna de stressdÀmpande kvalitéerna studerades
litteratur frÀmst inom Àmnena miljöpsykologi och hÀlsotrÀdgÄrdars utformning.
Litteraturen kompletterades med egna platsbesök vid tvÄ hÀlsotrÀdgÄrdar och
samtal med personer som Àr verksamma vid dessa platser. Metoderna platsbesök
och samtal anvÀndes för att fÄ mer kunskap om trÀdgÄrdarnas utformning och
vilka kvalitéer de innehÄller som kan dÀmpa stress. Det jag fann i litteratur och
genom de samtal jag genomförde överrensstÀmde till stor del och dÀrmed kan
tillförlitligheten hos dessa metoder ses som god.
Hur mÀnniskor uppfattar och pÄverkas av fÀrgsÀttning i stadsrummet
Hur upplever mÀnniskor olika fÀrger? PÄverkas mÀnniskan avomgivningens fÀrgsÀttning? Kan fÀrgteorier vara till hjÀlp vidfÀrgsÀttning av ett stadsrum?UtifrÄn frÀmst litteraturstudier beskriver den hÀrkandidatuppsatsen hur vi under 1900-talet har fÀrgsatt fasader istÀderna i Sverige, och hur mÀnniskor utifrÄn teorier ochundersökningar tros uppleva och pÄverkas av fÀrgsÀttningen istadsrummet. Sven Hesselgren har fÄtt ta upp stor del av arbetet dÄhan forskat mycket om fÀrgperception och gjort en fÀrgatlas utifrÄnmÀnniskors upplevelse av fÀrg.FÀrgsÀttning i staden mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olikafaktorer. Genom att titta pÄ hur staden har förÀndrats det senasteÄrhundradet kan vi medvetet vÀlja om vi vill ta hÀnsyn till och skapaen fÀrgsÀttning som samarbetar med, eller motarbetar omgivningensstiltypiska byggnader och dess fÀrgsÀttning. Vissa fÀrger kan ge enbehaglig helhetsbild och trivsamhet i stadsrummet medan andrafÀrger utmÀrker sig och skapar en stor komplexitet.
BergvÀrmeanlÀggningar dÀr frysning i borrhÄl orsakar
hopklÀmda kollektorslangar
BergvÀrme Àr en miljövÀnlig uppvÀrmningsmetod dÀr ungefÀr 70 procent av vÀrmen hÀmtas upp frÄn berggrunden. Dessa 70 procent Àr ren förnyelsebar energi medan de resterande 30 procent behöver tillföras vÀrmepumpen vid drift. Ett bergvÀrmesystem bestÄr av ett borrhÄl som borras till cirka 150 meters djup i marken, ett rörsystem och en vÀrmepump. Rörsystemet gÄr frÄn botten av hÄlet till vÀrmepumpen och Àr fylld med en köldbÀrarvÀtska. Denna vÀtska, som cirkuleras genom borrhÄlets rörsystem, har lÀgre temperatur Àn marken och eftersom markens vÀrme strömmar mot det kalla borrhÄlet förhöjs köldbÀrarens temperatur en aning.
Patienters och v?rdpersonals upplevelse av postoperativ mobilisering
Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.
Den gyllene medelvÀgen mellan vÀrdegrundernas frihet och styrkortets disciplin : En studie av olika ledningsnivÄers syn pÄ balansen mellan ledning och styrning vid Sveriges Radio
Bakgrund: FörhÄllandet mellan frihet och disciplin, för att anvÀnda Foucaults (1987) ord, Àr en stÀndig frÄga för mÀnniskan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översÀttas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populÀra organisationsrecept mÀrks vÀrdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som Àr ett verktyg för styrning. Syfte: Att öka förstÄelse för hur tre olika ledningsnivÄer inom Sveriges Radio ser pÄ förhÄllandet mellan vÀrdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn pÄ förhÄllandet och varför de har denna syn. AvgrÀnsningar: Den hÀr studien handlar inte om hur förhÄllandet mellan vÀrdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser pÄ förhÄllandet; inte heller handlar den om hur vÀl Sveriges Radios styrningssystem fungerar. Metod: PÄ de tre studerade ledningsnivÄerna har pÄ varje nivÄ först en deltagande observation genomförts. DÀrefter har en nyckelperson pÄ varje nivÄ intervjuats utifrÄn metoderna om kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerad form.
Att leva med en traumatisk ryggmÀrgsskada: En kvalitativ intervjustudie om mÀns upplevelser av aktivering och egenmakt i ett nytt funktionstillstÄnd
Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ studie med en induktiv ansats dÀr syftet med min uppsats Àr att undersöka och beskriva hur mÀn som drabbats av en traumatisk ryggmÀrgsskada upplever sina funktionstillstÄnd över tid efter skadan, avseende funktion och förmÄga. Detta i anslutning till hur mÀnnen upplever att deras funktionstillstÄnd pÄverkat deras subjektiva upplevelse av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva. Men ocksÄ mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring samt upplevelsen av egenmakt i deras livsvÀrld. Uppsatsen som utgÄr frÄn individnivÄ fokuserar pÄ mÀnnens subjektiva upplevelser över tid, frÄn tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien bestÄr av tre preciserade frÄgestÀllningar: - Hur upplever mÀnnen sitt funktionstillstÄnd avseende funktion och förmÄga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring och upplevelsen av egenmakt förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrÄn tvÄ perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.