Sök:

Sökresultat:

587 Uppsatser om Omgivande miljöer - Sida 24 av 40

Historiska museet och Tegnérsplatsen i Lund - KulturtrÀffpunkt eller anonym museimiljö

Detta examensarbete Àr ett förslag till en förÀndring pÄ omrÄdet Historiska museet och Tegnérsplatsen belÀgna i LundagÄrd, Lund. Historiska museets intryck som museum Àr inte det högst vÀrderade bland Lundabor - för mÄnga förmedlar byggnaden snarare kÀnslan av en förvaltnings- eller institutionsbyggnad. Miljön anses varken vara inbjudande eller en museimiljö. Den intill liggande Tegnérsplatsen, belÀgen pÄ museets baksida vÀcker Ànnu mindre intresse hos allmÀnheten. Det Àr en folktom plats utan sittmöjligheter eller liknande.

Patienters upplevelse av psykiatrisk slutenvÄrd : En litteraturstudie

Bakgrund: Psykiatri betyder vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras botande. Enligt socialstyrelsen vÄrdades nÀstan 50 000 individer under 2008 inom psykiatrisk slutenvÄrd i Sverige. Stort intresse finns om hur dessa patienter upplever psykiatrisk vÄrd och behandling. För vÄrdpersonal som jobbar inom psykiatri Àr det av stor vikt att förstÄ patienternas upplevelse och tillfredstÀllelse av vÄrden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av den psykiatriska slutenvÄrden.

Ompressning av inplastat vallfoder - frÄn rundbal till smÄbal

MÄnga stall för hÀstar har bara ett fÄtal djur och Àr ofta inte mekaniserade i samma utstrÀckning som stall för andra lantbruksdjur. Detta gör att det finns en efterfrÄgan frÄn hÀstÀgare pÄ ensilage eller hösilage i mindre balar, dels för att fodret ska hinna konsumeras av djuren innan det förstörs av den aeroba förskÀmningen, och dels för att mindre balar Àr lÀttare att hantera för hand. Pressningen av smÄbalar i fÀlt Àr dock mer vÀderberoende och mer tidskrÀvande Àn att pressa storbalar, varför vissa foderproducenter istÀllet vÀljer att pressa storbalar vid skörden som efter en tids lagring öppnas och pressas om till mindre balar innan försÀljning. Det Àr dock i dagslÀget oklart hur fodrets sammansÀttning pÄverkas av ompressningen. Syftet med detta examensarbete var dÀrför att studera vilken effekt ompressning hade pÄ kemisk och mikrobiologisk sammansÀttning i hösilage, samt att undersöka vilken effekt ett syrabaserat tillsatsmedel hade pÄ konserveringsresultat och aerob lagringsstabilitet. För att undersöka dessa frÄgestÀllningar producerades totalt 13 rundbalar frÄn samma vallskörd frÄn en grÀsvall bestÄndende av huvudsakligen timotej och Àngsvingel.

Ofrivillig hypotermi under den perioperativa vÄrden : Inadvertent hypothermia in the perioperativ care

Abstract Syftet med denna studie var att pÄvisa effekter av ofrivillig hypotermi samt beskriva anestesisjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för att belysa vilka förebyggande faktorer som bibehÄller normotermi i den perioperativa vÄrden. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna har sökts via Cinahl och Medline. Studiens resultat baserades pÄ sjutton vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, dessa grupperades under olika teman. Resultatet redovisas i följande huvudteman fysiologiska effekter, komplikationer, perioperativa teamet, aktiv uppvÀrmning, administrering av intravenösa vÀtskor, miljön i operationssalen samt riktlinjer för bibehÄllande av normotermi.

Att utbilda för och i demokrati : Framskrivningen av grundskolans demokratiuppdrag frÄn 1962 till 2011

Föreliggande studie fokuserar demokratidiskursen som den framskrivs i grundskolans lÀroplaner frÄn 1962 till 2011. Syftet Àr att granska betoningar, skillnader och likheter ur tvÄ aspekter, demokratiuppdraget som innehÄll och demokratiuppdraget som process, samt hur dessa relaterar till politisk och samhÀllelig utveckling över tid. Dessa aspekter kan ocksÄ beskrivas som utbildning för och i demokrati och Àr diskurser, hur det talas om demokrati, inom den mer omfattande och övergripande demokratidiskursen. Studien Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod och utgÄr frÄn den kritiska diskursanalysen. Genomförandet innebÀr en granskning av vald data, lÀroplaner för grundskolan frÄn 1962 till 2011, som sedan relateras och analyseras till inlÀst bakgrund, teoretiska utgÄngspunkter samt tidigare forskning i Àmnet.

Studieavbrott i gymnasieskolan : En kvalitativ studie om hur studie- och yrkesvÀgledning kan bidra till att förebygga studieavbrott

Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till studieavbrott frÄn gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvÀgledningen Àr organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga studieavbrott. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvÀgledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohÀlsa och felval Àr de frÀmsta anledningarna till studieavbrott och att anledningarna anses ligga pÄ individnivÄ. Det förebyggande arbetet pÄ skolorna sker frÀmst reaktivt, alltsÄ nÀr det finns en elev som Àr pÄ vÀg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvÀrdering eller uppföljning av arbetet.

Ideal och verklighet. : Studiecirkelns betydelse för lÀrande och hÀlsa.

Syftet med studien Àr att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lÀrande och hÀlsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvÀrderingen av studiecirkelnDet goda livet, frÄn tvÄ studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet frÄn den ena studiecirkelgruppen bestÄr av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkeltrÀffar. FrÄn den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkeltrÀff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfÀlle, fick besvara nÄgra frÄgor.Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förvÀntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande.

Gestaltningsförslag för en minneslund ur ett miljöpsykologiskt perspektiv

I Stockholms södra skÀrgÄrd ligger Utö. Med sin prÀgel av skÀrgÄrd och f.d. gruvbyggd Àr detta en vÀldigt karaktÀristisk miljö. Detta ska Àven prÀgla den nya minneslund som kyrkan Àr i behov av. Minneslunden Àr ett meditativt rum.

Att snusa eller inte snusa : Omgivande pÄverkansfaktorer pÄ svenska snusares attityder

The purpose of this essay has been to examine whether attitudes and behavior among Swedish people who takes snuff are dissonant or not and how their attitudes are affected by the media debate about the health risks snuff can cause. Furthermore, we were interested in finding out how different reference groupsŽ attitudes would influence the attitudes and the willingness of people to stop taking snuff and investigate how much control the people who take snuff think they have. To answer these questions we chose to ask primarily students at Stockholm University and Södertörns Högskola. The students were asked to fill out a questionnaire with 22 questions and the 100 responses we collected were worked up in a statistic program, SPSS, on the computer. The main models used for the essay and for the questionnaire were the Theory of Planned behavior and the Dissonance theory.

SVT:s sjÀlvklara (o)frihet? : En kritisk diskursanalys om svensk svensk public service-television

Syftet med studien Àr att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lÀrande och hÀlsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvÀrderingen av studiecirkelnDet goda livet, frÄn tvÄ studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet frÄn den ena studiecirkelgruppen bestÄr av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkeltrÀffar. FrÄn den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkeltrÀff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfÀlle, fick besvara nÄgra frÄgor.Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förvÀntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande.

Jag skulle vilja ha en vÀldigt fin, modern soffa : Hur elever upplever att deras klassrumsmiljö pÄverkar deras motivation

Skolan Àr en miljö som elever och lÀrare vistas i timme efter timme, varje dag. VÄr omgivande miljö sÀnder olika budskap och pÄverkar oss bÄde fysiskt och psykiskt.Syftet med vÄr rapport Àr att ta reda pÄ hur klassrumsmiljön pÄverkar elevernas motivation. Vi kommer Àven att belysa om eleverna anser att de fÄr vara delaktiga i utformningen av deras egen klassrumsmiljö klassrummet. Vi valde att intervjua sammanlagt tio elever frÄn Är fyra. Eleverna gÄr pÄ tvÄ olika skolor i Kalmar Kommun.Anledningen till att vi valde att göra intervjuer var att vi pÄ detta sÀtt skulle bli mer insatta i hur eleverna tycker och tÀnker.

NÀtverksplacering : En studie av socialsekreterares instÀllning till, och arbete kring, nÀtverksplacering av barn i VÀrmlands lÀn

För de barn som behöver vÄrdas utanför det egna hemmet Àr placering i familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering Àr en insats som pÄverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nÀtverk. NÀr ett beslut Àr fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall socialsekreterare undersöka barnets befintliga nÀtverk och övervÀga om barnet kan familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan nÀrstÄende, enligt 6 kap. 5§ SoL. Syftet med denna studie var att med utgÄngspunkt i 6 kap.

Inspiration enligt lÀrare och studenter vid Musikhögskolan i Malmö

Title: Inspiration according to teachers and students at the Academy of Music in Malmö. The importance of inspiration is vital to teachers and students at the Academy of Music in Malmö, but what can we do to make it remain constant? The purpose of this study was to un-derstand the differences and similarities between teachers and students according to inspiration. The data was collected through qualitative interviews with three students and three teachers and went after that through a comprehensive analysis which resulted in four main categories: definitions, uninspiring factors, inspiration to creativity and the source of inspiration. The results showed that definitions are subjective but that lust is truly a significant part of learning and music performance.

Bland glastak och lÀckande rör JÀmstÀlldhet inom högskolan, en komparativ studie mellan tvÄ institutioner vid Lunds universitet

AbstractVarför ser det ut som det gör inom den svenska akademin? Vilka Àr orsakerna till att mÀn och kvinnor vÀljer olika utbildningar och karriÀrvÀgar inom högskolan? Inom omrÄdet jÀmstÀlldhet och högskolan finns mÄnga olika teorier kring de faktorer som pÄverkar könsfördelningen. De vanligaste metaforerna som anvÀnds Àr den lÀckande pipelinen och glastaket som bÄda beskriver olika typer av jÀmstÀlldhetsproblem. VÄrt mÄl med den hÀr studien har varit att dels se hur teoribildningen har utvecklats inom omrÄdet och dels att göra en analys av vilka olika faktorer som pÄverkar könsfördelningen pÄ tvÄ institutioner vid Lunds universitet.Vi har valt att göra en komparativ studie mellan tvÄ institutioner som skiljer sig Ät, inte bara ÀmnesmÀssigt utan framförallt i fördelningen av kvinnor och mÀn pÄ allt frÄn grundutbildningsnivÄ till de högsta akademiska nivÄerna inom institutionen. För att kunna göra vÄr jÀmförelse mellan institutionerna har vi dels samlat en del kvantitativ data i form av statistik och dels genomfört intervjuer med de bÄda institutionsledningarna.VÄrt resultat visar pÄ en rad faktorer som pÄverkar könsfördelningen.

LÀhÀckar för minskad vinderosion och andra ekosystemtjÀnster

MÀnniskans nÀringar och kulturer har orsakat landskapsförÀndringar som pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden lett till flera ekologiska konsekvenser som erosion liksom övergödning av vattendrag och hav. Skogsbruk sÄvÀl som jordbruk har dÀrutöver resulterat i stora utarmningar av den biologiska mÄngfalden pÄ jorden. Sedan en tid har jordbrukets negativa konsekvenser fÄtt alltmer uppmÀrksamhet inom bland annat politik, forskning och nÀringsliv, varav somliga mÀnniskor aktivt försökt stoppa det negativa hÀndelseförloppet som manifesterat mÄnga av vÀrldens odlingslandskap. Diskussioner som innefattar ekosystemet och dess sÄ kallade tjÀnster för mÀnniskans sÄvÀl som andra organismers överlevnad och vÀlbefinnande erhÄller dÀrutöver mer och mer fokus i strÀvan mot miljövÀnligare alternativ för storskalig odling. I sökandet efter mer ekologiskt sunda odlingssystem har intresset igen vÀckts för agroforestrysystem, som kombinerar vedartade vÀxter med vanligt förekommande grödor. Etableringen av lÀhÀckar pÄ respektive intill odlingarealer i SkÄne kan bidra med flertalet ekosysystemtjÀnster vilka bevisats stoppa ex.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->