Jämställdhet har länge varit ett omtalat ämne. Trots att Sverige tidigare blivit utnämnt till världens mest jämställda land finns det fortfarande mycket att göra för att uppnå fullständig jämställdhet (SOU 1998:6). Uttaget av föräldraledigheten är starkt snedfördelat där kvinnan tenderar att ta ut den största delen av ledigheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka om åldersskillnaden inom parrelationer har någon påverkan på fördelningen av föräldraledigheten. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats som uppsatsen ämnar studera; Hur ser fördelningen av föräldraledigheten ut då mannen är äldre, yngre respektive jämngammal med kvinnan?Uppsatsen baserar på levnadsnivåundersökningarnas (LNU) datamaterial som samlades in år 2000.

Anabaptiströrelsen som etablerades i Europa på 1500-talet var upphovet till många kristna samfund, bland annat mennoniterna. Jakob Amman grundade år 1693 amishrörelsen som är en utbrytargrupp från mennonitkyrkan. Under 1500- och 1600-talen fick amishanhängarna utstå kraftiga förföljelser, på grund av sina åsikter. Det ledde till att en stor emigration till Amerika ägde rum bland rörelsens anhängare. I dag påträffas amish i 22 av USA:s 52 stater.

Ett stort antal barn i Sverige får under sin barndom uppleva våld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som växer upp i Sverige beräknas en femtedel växa upp i en familj där minst en av vårdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som Rädda barnen har gjort visar på att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att växa upp i familjer där missbruk och våld förekommer. Det empiriska materialet består av tre självbiografier:Kriget är slut, När kalla nätter plågar mig med minnen av minnen av hur det var samt Kärleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen.

Vi har valt att studera omhändertagandet och familjehemsplaceringen, vi vill även ta reda på om placeringen har betydelse i barnens liv. Under 2011 omhändertogs 6300 barn för vård enligt LVU, av dem var 1200 barn nytillkomna. Vi kommer i denna c-uppsats ge de omhändertagna barnen en röst, en röst som förmedlar hur de kände och upplevde de traumatiska upplevelserna när de blev separerade från sina föräldrar. Det övergripande syftet med vår undersökning är att söka kunskap om hur ett barn upplever omhändertagande och familjehemsplaceringen, samt hur det kan påverka barnen i vuxen ålder. Vi har valt att göra en semistrukturerad kvalitativ intervju med personer som har varit familjehemsplacerade under sin barndom.

Separationer bland föräldrar har tidigare ansetts ovanligt, skamligt och som ett misslyckande men är numera vanligt förekommande bland många svenska familjer. Även om antalet separationer minskat de senaste åren är det fortfarande ett stort antal barn som berörs.Studiens syfte är att undersöka pedagogers sätt att bemöta och arbeta med förskolebarn som har behov av en känslomässig bearbetning efter föräldrars separation. Undersökningens empiriska underlag baseras på semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med pedagoger med olika utbildningar och alla var verksamma inom förskolan. Tre utav pedagogerna var utbildade förskollärare, en specialpedagog samt en barnskötare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebär på individ ?och strukturell nivå och hur hederskontexten och samhället påverkar män och kvinnors förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebär att dessa individer är dubbelt förtryckta, dels från kontexten de lever i men även samhället har en bidragande roll till utsattheten då vi har kommit fram till att det finns mycket inbäddad diskriminering i samhället. Integrationen för individer inom hederskontexten påverkas också av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhällets bemötande av individerna.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka yrkesverksamma lärares uppfattningar om deras kunskaper utifrån två olika generationers lärarutbildningar.Frågeställningnarna i studien var; Vilken bakgrund har respondenterna? Hur beskriver de examinerade lärarna relevansen i de olika momenten i lärarutbildningen vid GIH? Vilka är de examinerade lärarnas upplevda skillnader och likheter utifrån utbildningarna de gått? Vilka utvecklingsmöjligheter upplever de examinerade lärarna att det finns för lärarutbildningen vid GIH?Metod: Den metod jag använt mig av i studien är kvalitativ intervju. Jag har intervjuat åtta yrkesverksamma lärare som examinerades från GIH åren 2001-2002 och 2005-2006. Urvalet var ett flerstegsurval som grundade sig i ett antal kriterier samt ett slumpmässigt urval. Intervjuerna spelades in på diktafon och har sedan transkriberats.

ABSTRAKT I vårt dagliga arbete som anestesisjuksköterskor möter vi barn som ska opereras och deras föräldrar. Studier visar att föräldrar vill delta vid anestesins början och till dess barnet sover, d v s anestesiinduktionen. Föräldrar och barn är som ?kommunicerande kärl? och att tillåta föräldrar delta i induktionsprocessen minskar rädsla och oro associerat med anestesi. Oron är ändå viktig då den hjälper föräldrar att engagera och förbereda sig inför vad som ska hända och visar barnet att de älskar det.

Problemdiskussion: Barn har idag allt mindre vardagskontakt med sina föräldrar. Gemensamma måltider i familjer har blivit färre och barnen får allt mindre stöd vid läxläsning. I Helsingborgs stad söker sig hundratals barn varje dag till fritidsgårdarna runt om i staden. Dessa fungerar som en mötesplats där barnen kan umgås och ägna sig åt olika aktiviteter. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur barn och fritidsledare tillsammans arbetar för att skapa värde på fritidsgårdar.

Bakgrund: Att beröra någon annan ger känslor och känslouttryck hos både individen som utför handlingen och mottagaren. Mellanmänsklig beröring är ett uttryck för kärlek eller tillgivenhet inom familjer och även i andra miljöer. I kliniska sammanhang är beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella påverkan som sker. Att lägga handen på någon som lider kan skapa trygghet.

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 spred radioaktivt nedfall över Europa och Sverige som kom att tas upp i ekosystemet av växter, djur och människor. I Sverige innebar det att älg (Alces alces), rådjur (Capreolus capreolus) och ren (Rangifer tarandus) fick förhöjda halter av Cesium-137, 137Cs, som i sin tur togs upp av de människor som åt av köttet. Upptaget i ekosystemet påverkas av flera faktorer; jordmånen och dess förmåga att binda radionukleider, växter och svamps benägenhet att ta upp dem, hjortdjurens val av föda beroende på tillgång och årstid samt tiden på året som jägare och samer fäller hjortdjuren. Denna litteraturstudie ämnar ta reda på hur hjortdjur (Cervidae) och människor i Sverige påverkades av nedfallet. Utifrån de studier som granskats har inga rapporterat märkbar påverkan hos hjortdjur.

Syftet med denna C-uppsats är att studera hur olika utformningar av föräldraförsäkringen påverkar enskilda föräldrapars familjesituation. Upprinnelsen till att vi kom att intressera oss för detta var det förslag om reformerad föräldraförsäkring som kom från en utredning om föräldraförsäkringen i september 2005. Förslaget har till största delen inte trätt ikraft ännu beroende på att dess utformning kräver en utökning av föräldradagarna, och det är inte aktuellt i dagsläget. Det vi fann intressant att studera var hur familjer påverkas av att utformningen av föräldraförsäkringen förändras och vad det skulle kunna innebära om utredningens förslag träder ikraft. För att kunna studera detta valde vi att göra en enkätundersökning bland småbarnsföräldrar för att ta reda på hur olika utformningar påverkar den enskilda familjen.Det teoretiska underlag vi har haft som utgångspunkt inför denna studie är SOU 2005:73 ? Reformerad föräldraförsäkring ?Kärlek omvårdnad trygghet? och Lisbeth Bekkengens (sociolog och fil dr i arbetsvetenskap) avhandling Man får välja ? om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld.Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman.

Den här uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjänstens kuratorers arbete med papperslösa på familjecentraler, och att öka förståelsen för vad kuratorerna upplever påverkar arbetet. En kvalitativ metod har använts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgångspunkt vid två geografiska områden.Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta på ett annat sätt med papperslösa, göra andra vägval, än med andra familjer de möter, till exempel genom att hänvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa består till stor del av att finnas tillgänglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhällsinformation och i varierande grad själv ?dra i trådar? och vara aktivt stöd.