Sökresultat:
118 Uppsatser om Olympiska arvet - Sida 8 av 8
Den successiva vinstavräkningen : Ger den successiva vinstavräkningen en rättvisade bild av företagets resultat och ställning?
Senaste årens ökade internationalisering har gjort att antalet stora multinationella företag och koncerner ökat. Följden har blivit ett ökat behov av att kunna göra jämförbara tolkningar av finansiella rapporter för bolag i olika länder. Detta har lett till införandet av internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS), som gäller även för svenska koncerner från och med 2005. Då länderna historiskt haft olika värderingsprinciper finns risk för konflikt mellan det som varit traditionellt i Sverige, d.v.s. en mer försiktighetsinriktad syn på redovisningen, och matchnings-principen som är aktuell för dagens fokus på redovisning till verkligt värde.
Föräldrars val av förskola : En enkätstudie med fokus på valfrihet utifrån ett samhällsperspektiv
Utgångspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frågan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsättningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som föräldrar värderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhällskulturer som kan påverka detta val. Huvudfrågeställningarna är: På vilket sätt påverkar föräldrarnas socioekonomiska bakgrund när de väljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer värderar föräldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden är en enkätstudie med 26 värderingsfrågor där föräldrar har fått besvara hur de bedömt olika faktorers påverkansgrad när de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet är habitus1.
Återupprättelsens gemenskap : En uppsats om Anonyma Alkoholisters kristna rötter och vilken betydelse de har idag för tillfrisknande från alkoholmissbruk
Denna uppsats handlar om rörelsen Anonyma Alkoholister som grundades 1936 i USA. Grundarna, William Griffith Wilson och Robert Holbrook Smith var två alkoholister som tidigare fått hjälp till självhjälp av de evangelikala Oxford-grupperna, men ingen av dem hade lyckats tillfriskna eller behålla sin nykterhet. När de möttes på ett bibliotek och samtalade med varandra kom de till insikten om att först genom att hjälpa en annan individ kan man fullt ut börja processen med att hjälpa sig själv. Med hjälp av de principer som de tillägnat sig under sina år i Oxford-gruppen byggde de tillsammans med kristna andliga ledare från olika samfund, forskningsresultat i psykologi och psykiatri, präster, pastorer, läkare, psykologer och övriga eldsjälar upp en modell i tolv steg för att hjälpa människor att andligt, kroppsligt och psykiskt tillfriskna från alkoholism. Denna modell har än idag visat sig vara mycket effektiv.
Modekonsumtion under transformation : En kvalitativ studie med östeuropeiskt perspektiv
Modebranschen kan betraktas som föränderlig och dess meningar och betydelser ändras över tiden, vilket ofta avspeglas inom kulturen. Människor kommer därför att konsumera kläder olika beroende på vilken kultur de tillhör. Östeuropas tillväxt och förändring har varit stor sedan kommunismens fall. Ekonomin har öppnats, tillgängligheten till nya varor har kraftigt ökat och konsumenters påverkan av västvärlden gör sig tydligt gällande. Förändringar har skett, från kommunistiskt präglade samhällen med begränsade möjligheter i människors beslutsfattande, till demokratiska och mer pluralistiska samhällen där konsumentfrihet ses som en naturlig del av livet.
Mediekonglomeratets vagga : Familjen Hjörnes syn på sin roll som publicist
Familjen Hjörne har sedan 1926 varit Västsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol på tidningsmakande i Göteborg och ägt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsägande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största ägare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsägande som inte bara går tre generationer tillbaka, utan som geografiskt sträcker sig från Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011).
Generella geografiska tjänster inom Polisen: införande av SOA ökar nyttan av lägesinformation
Utvecklingen av GIS-applikationer inom Polisen har gått från feta klienter till tunna webbklienter de senaste åren. Användningen av geografiska data i övriga system har samtidigt ökat och då handlar det framförallt om koordinatsatta adresser. Hittills har det krävts en hel del jobb med speciallösningar och dubbellagring av information. Med den tjänstebaserade arkitektur, SOA, som håller på att införas finns förhoppning om att komma bort från detta och på så sätt minska underhållsarbete samt underlätta för ny användning av den geografiska informationen. Syftet med detta arbete har varit att utreda behovet av generella GIS- tjänster samt hur plattformen för dessa ser ut.
Industripark Lövholmen : en studie om kreativitet som utgångspunkt i stadsutveckling
Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön.
Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt.
Kuriska näset - en studie av potentiella hot mot hållbar utveckling
Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden.Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts.Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner.
Borås : staden vid Viskan
Mitt i Sjuhäradsbygden ligger staden Borås, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom Borås och delar staden utan att det egentligen märks. De båda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmässiga rutnätstaden med anor från 1600-talet på ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som växt fram under expansionsåren, Borås var Sveriges snabbats växande stad mellan 1890-1930, på den andra sidan årummet. Viskans anonymitet är påtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skär genom staden utan att den märks är påvisande.
Borås - staden vid Viskan
Mitt i Sjuhäradsbygden ligger staden Borås, i ett kuperat och sjörikt
skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom Borås och delar staden
utan att det egentligen märks. De båda sidornas olikheter möts kring
vattenrummet. Den strukturerade och stadsmässiga rutnätstaden med anor från
1600-talet på ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga
industrilandskapet som växt fram under expansionsåren, Borås var Sveriges
snabbats växande stad mellan 1890-1930, på den andra sidan årummet. Viskans
anonymitet är påtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skär genom staden
utan att den märks är påvisande.
Teorier om mental återhämtning ? Kaplan, Ulrich och Grahn
Idag ökar antalet fall av utmattnings- och stressrelaterade sjukdomar i västvärlden. Inom
området landskapsplanering finns tankar om att detta har ett samband med dagens snabbt
växande städer och minskade utrymme för återhämtning i grönområden. Inom
miljöpsykologin lyfter Rachel och Steven Kaplan, Roger S. Ulrich och Patrik Grahn fram
miljön och omgivningens inverkan på mental utmattning och återhämtning. Målet var att
undersöka, diskutera och jämföra deras teorier om mental återhämtning kopplat till
upplevelsen av gröna miljöer med fokus på de tre delarna (1) det tillstånd en individ
återhämtar sig ifrån, d.v.s.
Att upptäcka Mellanstaden : En studie av stadens ytterområden med Kristiansta som exempel
Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.
Att upptäcka Mellanstaden - En studie av stadens ytterområden med Kristiansta som exempel
Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens
identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas
intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen
samt stadens historiska bakgrund.
I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens
mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga
faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av
bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större
inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel
företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.