Denna studie syftar till att undersöka hur gestaltningen kring nätaktivistgruppen Anonymous rapporterades kring i Dagens Nyheter, The New York Times, och The Guardian mellan 2008-01-16 och 2015-03-30. Studien bygger främst på en kvantitativ innehållsanalys men har även en mindre kvalitativ del där en exempeltext från varje tidning har analyserats. Syftet med studien är att undersöka hur medier rapporterar kring, och gestaltar grupper som saknar traditionell hierarki. De frågeställningar som besvaras är följande: Hur tenderar artiklarna att gestaltas i form av språk och valens, och skiljer det sig mellan tidningarna? Vilka källor och aktörer tas med i artiklarna? Är artiklarna skrivna av egna reportrar eller externa nyhetsbyråer och skiljer det sig något mellan tidningarna?Studien utgår från den sociala konstruktionsteorin som Stuart Hall definierade den.

Den här uppsatsen handlar om organisatorisk Olydnad och motstånd. Vi vill genom denna uppsats bidra till tidigare forskning kring detta ämne och genom vår studie ge en tydligare bild på huruvida motstånd förekommer eller inte. Genom att detta ämne vanligtvis har studerats genom kvalitativa studier önskar vi bidra till forskningen med ett nytt sätt att se på motståndet genom att göra en kvantitativ studie. Uppsatsen är genomförd med 76 enkäter varav hälften hos anställda på ett produktionsföretag och hälften hos tjänstemän på ett annat företag.Syftet med vår uppsats är att undersöka utbredningen av anställdas motstånd under arbetstid och att få en kunskap om hur det tar uttryck i arbetslivet vilket måste göras genom att undersöka olika arbetsplatser. Utifrån vårt syfte har vi tagit fram följande frågeställningar för att förtydliga meningen med studien:? Förekommer det något motstånd på arbetstid och i så fall hur ofta?? Vad gör anställda på sin arbetstid som kan definieras som motstånd?? Varför utför anställda motstånd på arbetstid?? Förekommer det skillnad på hur mycket motstånd produktionsanställda gör och hur mycket motstånd tjänstemän gör?Vi har i vår uppsats valt att koppla samman att anställda utför en icke arbetsrelaterad aktivitet under arbetstid med att de gör ett motstånd.

I det här arbetet behandlas den oskrivna ansvarsfrihetsgrunden social adekvans. Begreppet och dess tillämpningsområden beskrivs och analyseras sedan ur olika aspekter.Framställningen inleds med en beskrivning av brottsbegreppet. Här förklaras att brottsbegreppet har en objektiv sida som innefattar begrepp som rekvisit, effekt, adekvat kausalitet och gärningsculpa, vilka förklaras översiktligt. Brottsbegreppets subjektiva sida innehållande olika typer av uppsåt och oaktsamhet förklaras också.Framställningen fortsätter med att beskriva de skrivna ansvarsfrihetsgrunderna. De viktigaste bestämmelserna angående dessa finnes i BrB:s 24 kapitel och i Polislagen.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka privata angelägenheter arbetstagare inom stand-by-yrken utför under arbetstid, varför de gör det, attityden gentemot privata angelägenheter på arbetsplatsen samt om utförandet av dessa kan kopplas till att arbetstagarna är missnöjda med arbetsgivaren och sin arbetssituation. Den forskning som tidigare gjorts har främst undersökt vilka privata angelägenheter anställda i kontorsmiljöer utför under arbetstid. Vi önskar därför med denna uppsats att bidra till att bredda forskningen på ett hittills inte så utforskat område, nämligen inom stand-by-yrken.Begreppet stand-by-yrke är en egenhändigt utformad teoretisk term som beskriver yrken där vi har en föreställning om att den anställde kan ha mycket ?dötid? under sitt arbetspass. Med ?dötid? menar vi den tid under ett arbetspass där arbetstagaren varken utför sina huvud- eller bisysslor.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk Olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk Olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.