Studier visar att de flesta barn gillar att gÄ till skolan men det förekommer problem med arbetsron pÄ lektionerna, krÀnkande kommentarer och mobbing bland eleverna. Syftet med denna studie Àr att undersöka om 11- 12 Äringars erfarenheter av klasskamraternas bemötande har ett samband med attityden till klasskamraterna, samt att ta reda pÄ om det finns nÄgra könsskillnader. Studien genomfördes med enkÀter för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. Resultatet visar att de flesta elever behandlar varandra pÄ ett bra sÀtt och har oftast nÄgon att vara med. Barn som har positiv erfarenhet frÄn klasskamraters bemötande tenderar att bemöta andra barn pÄ ett positivt sÀtt.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansÀttning i förskolan pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av fyra intervjuer med verksamma förskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen Àr inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lÀrandemiljöer för alla barn oavsett förut-sÀttningar. Studiens resultat visar att förskollÀrarna anser att barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas negativt av barngruppernas sammansÀttning.

Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslÀrare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvÄrigheter. (What we do ? or what we should do.

Psykisk ohÀlsa Àr ett viktigt hÀlsoproblem och dÄ framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns förÀldrar som fortfarande inte fÄr ett tillrÀckligt bra bemötande av vÄrdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva de upplevelser förÀldrar till barn med psykisk ohÀlsa har i mötet med vÄrdpersonal. Uppsatsen grundas pÄ Ätta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekrÀftad och att lÀgga sitt barn i nÄgon annans hÀnder.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

Uppsatsen unders?ker om det finns en generell princip om likabehandling inom f?retagsobligationsmarknadsr?tten i Sverige, med s?rskilt fokus p? regleringen av obligationsinnehavares r?ttigheter i f?rh?llande till emittenter. Genom redog?relse och analys av de r?ttsliga utg?ngspunkterna konstateras det att EU-r?tten ensamt inte f?reskriver likabehandling av obligationsinnehavare ut?ver den l?pande informationsgivningen. D?remot talar den svenska implementeringen av ?ppenhetsdirektivets krav i 18 kap.

Syftet med studien var att beskriva intensiva beteendeinterventioner och dess effekter för barn med autism samt metodens relevans för arbetsterapi. Denna litteraturstudie baserades pÄ 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest innehÄllsanalys. Analys av insamlad data resulterade i tvÄ kategorier: Beskrivning av beteendeinterventionerna samt Effekter av beteendeinterventionerna med dÀrtill hörande underkategorier. Resultatet visade att barnen ofta gjorde stora framsteg efter behandling med intensiva beteendeinterventioner som baserades pÄ Lovaas behandlingsmanual. Behandlingen inleddes med en-till-en behandlingstillfÀllen i separat miljö för att sedan generaliseras ut till barnets naturliga arenor.

Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteÀr att skapa förstÄelse för vad som gör barn stressade i skolan och hÀrigenom ge förutsÀttningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning Àr begrÀnsad till tiden kring och under idrottslektionen och hÀrmed Àr studien inriktad pÄ att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.Stress Àr speciella krav som vÄr kropp utsÀtts för. Det finns bÄde positiv och negativ stress och bÄda Àr en del av livet. Orsaker till stress hos barn Àr framförallt förÀldrarnas och andras vuxnas förhÄllningssÀtt i olika situationer.

Nedsatt talperception förekommer hos flera grupper barn som besöker audiologisk och logopedisk klinik. Dessa Àr exempelvis barn med sprÄkstörning, barn med kognitiva nedsÀttningar, barn med hörselnedsÀttningar och barn med (centrala) auditiva bearbetningsnedsÀttningar (CAPD). För nÀrvarande saknas standardiserade talperceptionstest som ger information om hur barn diskriminerar, identifierar och producerar sprÄkljudskontraster i ord. Det Àr dÀrför av stor vikt att utveckla diagnosverktyg för att öka möjligheten till ett reliabelt testförfarande och differentialdiagnostisering. Föreliggande studie hade 2 syften.

Syftet med studien Àr att ur barns perspektiv undersöka hur skolan pÄ ett bra sÀtt kan bemöta barn med separerade förÀldrar. FrÄgestÀllningarna har Àven vidrört hur de separerade förÀldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av en projektiv intervjumetod dÀr barnen har fÄtt projicera sina Äsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade förÀldrar. Forskning frÄn bland annat BRIS och RÀdda Barnen har faststÀllt att barn som genomgÄr en kris ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. VÄr studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns dÀr för dem.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur svÄrt det Àr att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilka insatser som behövs för dessa barn bÄde nÀr det gÀller relevant forskning och min intervjustudie. Jag ville Àven undersöka om synen pÄ dessa barn skiljer sig mellan grundskollÀrare, resurspedagoger och specialpedagoger. Jag valde att genomföra min undersökning genom intervjuer. Alla tre yrkesgrupper fick intervjufrÄgorna innan intervjuerna för att ha tid pÄ sig att tÀnka igenom vad de tÀnkte runt mina frÄgestÀllningar. Intervjuerna genomfördes sedan enskilt för att respondenterna inte skulle kunna pÄverka varandra.

Denna uppsats behandlar Àmnet barn som vistas med sin förÀlder i fÀngelse. Idag finns möjlighet för spÀdbarn att följa med sin moder under ett fÀngelsestraff. Hur ser anstaltspersonal pÄ ÄldersgrÀnser för barns vistelse med förÀlder i anstalt? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med att lÄta barn bo med sin förÀlder i anstalt? För barnet, för den frihetsberövade förÀldern, för de medintagna? Bör fÀder ges jÀmlika möjligheter att medföra barn i anstalt? Sex intervjuer med anstÀllda pÄ mans- och kvinnoanstalt har utförts och analyserats med hjÀlp av meningskategorisering. Intervjuerna visar att det kan finnas vinster för barnet att följa sin förÀlder i fÀngelse, sÄsom skydd mot potentiellt skadliga separationer och kontinuitet i omvÄrdnadsförhÄllandena.

Varje Är drabbas 300 barn i Sverige av cancer. MÄnga familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förÀndras drastiskt, och att den sÀkra vardagen ersÀtts med osÀkerhet och rÀdsla. Syftet var att beskriva förÀldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att fÄ fram förÀldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att mÄnga förÀldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos.