Syftet med undersökningen har varit att kartlägga de viktigaste nationalsocialistiska rörelserna i Sverige mellan åren 1924 - 1950. Tonvikten i undersökningen har lagts på åren 1930 ? 1936 då nationalsocialismen i Sverige anses ha haft sin höjdpunkt. De frågeställningar som besvarats är följande. Hur såg partibildningarna och deras aktiviteter ut och vilka personer låg bakom dessa? Vilka politiska krav på samhället ställde de nationalsocialistiska partierna? Hur mycket respektive litet inflytande fick nationalsocialisterna i samhället och varför? Vilken påverkan hade nationalsocialisterna på riksdagsdebatten? Vilket politiskt- och samhälleligt klimat rådde under den tid då nationalsocialisterna hade sin höjdpunkt? Vilken syn hade statsmakten på nationalsocialisterna och vilka åtgärder vidtogs mot dem? Metoden har varit att genom kvalitativa litteraturstudier och kompletterande arkivundersökningar fullgöra syftet och besvara ovanstående frågeställningar.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

The aim of this thesis is to examine the relationship between user education at high schools and the context in which it takes place. In order to accomplish this qualitative interviews have been executed with librarians at five Swedish high schools. The theoretical framework of this thesis is based on the sociocultural perspective and four approaches to user education developed by Olof Sundin. Based on the empirical material six themes have been identified. Each one represents a contextual factor which influences the user education.

Syftet med denna studie är att identifiera hot, risker och konsekvenser kopplade till BYOD samt undersöka hur dessa kan lösas. BYOD är idag något som införs i allt större utsträckning hos olika företag världen över. Många är intresserade av alla möjligheter det kan frambringa, dock blundar allt för många för alla de olika hot och risker det samtidigt kan medföra. Utöver det tar vi i denna studie även upp hur man kan skriva en säkerhetspolicy kopplad till området BYOD. För att komma fram till våra slutsatser har vi förutom den teori vi samlat in fått hjälp av Jan-Olof Andersson en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter med att skapa en riskanalys och en arkitekturbild.

Syftet med uppsatsen är att studera om det uppstår ett gap mellan ett företags identitet/profil och konsumenternas image av företaget vid differentierandet av endast en butik ur mängden. Detta arbete är i huvudsak byggt på en fallstudie som fokuserat på fallet Åhléns. Forskningsrapporten har genomförts genom en analys av företagets identitet och eftersträvade profil samt en sammanställning av den insamlade empirin. Den insamlade empirin består av konsumentintervjuer som genomförts med en kvalitativ ansats. Respondenterna har delats in i två grupper, de som huvudsakligen handlar på Åhléns City butik samt de som handlar på övriga Åhléns butiker.

SammanfattningTitel:Hur agerar aktiebolag, i dagsläget, inför ett möjligt val av frivillig revision?Ämne/kurs: Företagsekonomi 61-90, inriktning externredovisningFörfattare: Sofia Lorentzon & Anna-Sara LööfHandledare:Sven-Olof Yrjö Collin.Nyckelord:revisionspliktens avskaffande, ekonomiförändring, relationsförändringBakgrund:I Mars 2010 beslutade regeringen om tre gränser, var ett företag måste uppfylla minst två för att få lov till att avskaffa sin revisor. Lagförslaget som än så länge ligger som en proposition säger att från och med den 1 november 2010 ska företagen få välja om de vill ha avskaffa sin revisor eller inte.Syfte:Vårt syfte är att förklara hur aktiebolagen agerar i dagsläget, inför ett möjligt val till frivillig revision.Empirisk metod:För att undersöka hur företagen agerar i dagsläget inför valet om frivillig revision har vi utfört en enkätundersökning.Slutsatser:Genom vår undersökning har vi kommit fram till att ju mer företag agerar mot att satsa på relationsförändring desto mer tenderar de att slopa sin revisor. De variabler som påverkar företagens relationsförändring är; storlek, bransch, kassalikviditet, lönsamhet, ägare och omgivningens åsikter..

Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. Arbetets art Examensarbete inom Lärarutbildningen 140 pAntal sidor 35+9Titel Utomhuspedagogik ? Kan man genom aktionsforskning förändra pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik?Författare Nina Altnäs och Jeanette Nilsson Handledare Pernilla Nilsson och Jan-Olof JohanssonExaminator Anders Nelson och Eva TwetmanSyfteSyftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik.MetodLitteraturen består av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-väsendets styrdokument. Metoden vi använde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spår i en 3-5:a i samma skola.

Parallellt med populärmusikens förändring med avseende på hur den låter (jämför exempelvis The Beatles på 1960-talet med Avicii på 2010-talet), så har även utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske är det förstnämnda ? hur det låter ? ett resultat av den andra ? hur den görs ? men oavsett vilket så är dessa förändringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förändrats dock är de yrkestitlar som använts och används. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma musikproducenter gör året 2013 är syftet att utveckla beskrivningar av musikproducentroller som kan användas i musikproduktionsutbildning.

Uppsatsens titel: Revisionsplikt i små företag ? en ekonomisk eller ideologisk fråga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poäng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ämnet är idag högst aktuellt och Svenskt Näringsliv har begärt att Justitiedepartementet ska utreda frågan.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrån bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss på det positivistiska synsättet och använder oss av en deduktiv ansats. Utifrån en kvantitativ metod samlar vi via enkäter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka är beroende på attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vår egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgångspunkter i uppsatsen.Slutsats: Vår slutsats av undersökningen är att vi kan se att företagen reagerar starkare på nyttan/kostnaden än på revisionsplikt.

Vid införandet av tredimensionell fastighetsbildning i Sverige fanns det en oro för att det befintliga fastighetsbeståndet skulle fragmentiseras, något som skulle medföra stora kostnader för det allmänna vid planläggning och inventering av beståndet. Det har nu gått drygt sju år sedan det blev tillåtet att indela fastigheter i tre dimensioner i Sverige och det är nu möjligt att studera hur laginstitutet används idag och i vilken omfattning det används. Informationen som behövts för att genomföra denna studie har hämtats från förarbeten men har också till stor del inhämtats från Olof Sjöblom, förrättningshandläggare med stor erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning och Björn Hedlund, bolagslantmätare vid JM som har erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning från byggbolagens sida.Studien visar att tredimensionell fastighetsbildning fortfarande sker i begränsad omfattning, även om det sakta ökat sedan möjligheten att fastighetsindela i tre dimensioner öppnades. Det svaga intresset kan starkt kopplas till den skepsis och osäkerhet inför tredimensionell fastighetsbildning som fortfarande finns hos de stora aktörerna, främst förenat med ännu ouppklarade spörsmål grannar och försäkringsbolag emellan.Trots det svaga intresset kan vi se att rättsinstitutet fungerar så som det var tänkt. Den nya lagstiftningen har gett en möjlighet att förenkla förvaltningssituationer och möjliggöra en effektivare markanvändning..

Abstract The topic of this essay is to show why I regard the non fiction novel as a problematic genre and to compare two popular and famous swedish non fiction novels; Legionärerna (1968) by Per Olov Enquist and Gömda (1995) by Maria Eriksson and Liza Marklund.I start with giving a short introduction to modern genre theory and to non fiction novels as a genre. I also discuss different definitions of non fiction novels by, for example, Rolf Yrlid and Lars-Olof Franzén. Then I discuss Enquist?s Legionärerna and the critics? reception of it. I am also doing the same with Eriksson?s and Marklund?s Gömda before I compare these two novels with each other. My conclusion is that Legionärerna and Gömda have a lot in common although there are some differences.

Vargaslätten is a 15 hectare large privet garden in Halland in the south-west of Sweden.In the beginning of the 1990s Gunnar O.Westerberg, the owner of Vargaslätten,commissioned a work from the young landscapearchitect, Rolf Efvergren, to writeVargaslätten ? tillägnad naturen. It was a discribing work of the current status of the gardenand the summer-house of Vargaslätten. Vargaslätten ? tillägnad naturen was acomprehensive work with a detalied inventory of all the plants, the buildings, the descriptionof the surroundings and the history.

Lärobokens roll i geografiundervisningen är av betydande karaktär och styrdokumenten menar att kunskap ska förmedlas utefter en variation av teorier. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur instuderingsuppgifterna i två läroböcker i geografi på gymnasiet förhåller sig till de tre lärodimensionerna, behaviorism, kognitivism och konstruktivism. Problempreciseringarna för uppsatsen är:- Hur förhåller sig de två läroböckernas instuderingsuppgifter till behaviorism, kognitivism och konstruktivism?- Hur förhåller sig uppgifterna i de två läroböckerna till varandra vid en jämförelse i användningen av teorierna?Läroböckerna vilka granskas är de två läromedelsserier vilka finns tillhanda dags datum för gymnasiet i geografi. Läroböckerna är Geo-guiden av Torsten Persson, Tord Porsne, Göran Andersson och Bo Andersson från år 2000 och Geografi- människan, resurserna och miljön av Peter Östman, Olof Barrefors och Kalju Luksepp från 2002.

Abstract Title: Municipal property companies CSR investments Seminar date: 2015-05-28 State university: Halmstad University Institution: School of Economics, Technology and Sience (ETS) Level: Bachelor Thesis in Economics, 15 hp Authors: Carl Berg von Linde and Martin Samuelsson Examinor: Jan-Olof Müller Supervisor: Eva Berggren Number of pages: 39 Attachments: 3 Keywords: CSR, Municipal-owned housing, Social- and environmental responsibility, Strategic CSR, Legitimacy, Levers Research question: · How do municipal Swedish real estate companies invest in CSR and why? Purpose: The aim of this study is to understand how three municipal property reasons around investment in CSR and to identify different factors why investing in CSR differs between municipal property companies. Methodology: A qualitative study with abductive conducted semi-structured interviews of three municipally owned housing companies. Conclution: The municipal real estate industry uses CSR as a strategy to gain different benefits such as brand recognition. By acting responsibly, companies will strengthen their legitimacy and create long-term economic gain.