Uppsatsen studerar hur aktiekurser i oljerelaterade bolag har reagerat vid kraftiga svängningar av Oljepriset och undersöker hur Oljepriset och aktiekurserna följer varandra under en längre period. Uppsatsen använder sig av en event studie samt ett korrelationstest som metod. Det ingår totalt 8 bolag i studien som undersöks mot Brent råolja. Studien visar att företagen reagerar vid en kraftig rörelse i Oljepriset samt att det finns en stark korrelation mellan Oljepriset och aktiekurserna i majoriteten av företagen..

I denna studie undersöker vi vad som påverkar oljeaktier och oljeservice aktier. Vi har valt ut fem aktier med varierad storlek från varje bransch, på den amerikanska börsen.Vi använde oss av en multipel regressionsanalys för att komma fram till vilket av Oljepriset och Dow Jones index som påverkade aktierna mest. Vi analyserade effekterna både på kort och på lång sikt.Studiens resultat visade att på kort sikt påverkade Oljepriset och Dow Jones index aktierna ungefär lika mycket, men på lång sikt var det bara Oljepriset som hade en inverkan..

Oljeprisets påverkan på svensk ekonomi är högaktuell och skapar rubriker i massmedia dagligen. Inte minst på aktiemarknaden iakttas Oljepriset noggrant. Denna uppsats undersöker det dynamiska sambandet mellan Oljepriset och aktiemarknaden i Sverige, vilket görs genom en VAR analys som baseras på månadsdata för åren 1990-2006. Vidare används impuls responser för att se hur de olika variablerna påverkas av en chock i Oljepriset. De data som används i undersökningen är oljeprisindex, aktieprisindex, industriproduktionsindex och ränta.Resultaten som fås är i paritet med tidigare studier och visar att det inte går att finna några starkt signifikanta samband mellan oljeprisutvecklingen och aktiemarknaden i Sverige.

Med de senaste årens volatilitet på oljemarknaderna och den historiska inverkan som Oljepriset har haft på inflationen så avser vi att undersöka hur stor inverkan Oljepriset har på inflationen idag. Vi gör vår undersökning på ett urval av industrialiserade och ej fullt industrialiserade länder för att se om det är någon skillnad på resultaten mellan dessa typer av ekonomier. Vi närmar oss problemet med en oljeutökad Phillipskurva som specificeras i tre olika modeller. Specifikationerna baseras på nykeynesiansk teori, monetarism och ECB:s två pelar strategi vid inflationsanalys. Vi finner att Oljepriset har haft en påverkan på inflationen under tidsperioden 1979-2007 i de industrialiserade länderna men att effekten över lag är avtagande vid en jämförelse med perioden 1990-2007.

Bakgrund och problem: Naturgas utgör omkring 24 procent av den totala energiförbrukningen i Europa och användningsområdena är framförallt till produktion av elektricitet (Percebois, 2008). Naturgas har historiskt sett varit oljeindexerat, men marknaden har allt eftersom blivit avreglerad och en spotmarknad för naturgas har uppkommit. Trots avregleringen har Oljepriset och naturgaspriset varit väl korrelerat, naturgas har prissatts efter oljan. 2008 började dock Oljepriset stiga kraftigt vilket kom att leda till en så kallad ?supply and demand shock? (Melling, 2010).

Sammanfattning Denna studie utreder om ett långsiktigt samband mellan Oljepriset och valda aktieindex kan påvisas. Tre typer av aktieindex har valts, generalindex, industriindex och råvaruindex, för Sverige respektive Norge. För att undersöka det långsiktiga sambandet mellan Oljepriset och aktieindex används kointegrations- och regressionsanalys. Studien visar att det bara förekommer ett långsiktigt samband mellan Oljepriset och ett fåtal av aktieindexen. Nyckelord: Olja, Kointegration, Tidsserier, Aktieindex Abstract This Study investigates if a long-term relationship between oil price and selected stock indices can be proved.

Oljeprisets påverkan på svensk och europeisk ekonomi är högaktuell ? det skapar dagligen rubriker i massmedia. Inte minst på aktiemarknaden iakttas Oljepriset noggrant. Denna studie undersöker huruvida statistiska samband mellan Oljepriset och olika aktieindex kan påvisas, och även huruvida dessa går att utnyttja för prognostisering. Fyra branschindex ? industri, kemi, transport och råvaror ? samt generalindex, för Sverige respektive EU, undersöks.Kointegrations- och regressionsanalys används för att undersöka sambanden mellan oljepris och aktieindex, och resultaten tillämpas sedan för prognostisering.

SammanfattningBakgrundRåoljor utgör den råvarumässiga grunden för cirka 40 % av den kommersiella energi- marknaden i världen. Därför oljemarknaden har en betydande ekonomisk och politisk roll i världen och betraktas priset på råolja idag som en viktig faktor för utveckling av världsekonomin.På senare tid har alla oroligheter i Mellanöstern, bland annat kriget i Irak och problematiken kring Irans kärnkraftverksamheter samt en ovanligt aktiv inledning på orkansäsongen i sydöstra Förenta staterna under 2005 drivit upp ett redan högt råoljepris.Enligt insatta aktörer på marknaden är flygbranschen en av de beroende branscherna till oljesektorn. Den är beroende av oljeproduktion, oljepris och oljetillgänglighet. Det påstås att oljeprishöjningen kan leda till högre kostnadsposter och följaktligen negativ inverkan på flygbolagens resultat. En ansenlig del av flygbranschens kostnader utgörs av bränslekostnader och dessa uppgår för närvarande till mellan 10 och 25% för de flesta flygbolag.

I uppsatsen undersöktes hur elefterfrågan i svensk cellulosaindustri, med en given uppsättning produktionsfaktorer, påverkades av förändrade totalpriser på tyngre eldningsoljor. Partiella kortsiktiga och långsiktiga egenpris- och korspriselasticiteter skattades utifrån årliga tidseriedata mellan 1970 och 1998 från SCB och Energimyndigheten över elförbrukning och totala el- och oljepriser. Skattningen utfördes med hjälp av OLS och en dynamisk loglinjär efterfrågemodell för dels total elefterfrågan, dels efterfrågan på externproducerad el för given total elefterfrågan. Ekonomiska motiv kan förklara de flesta signifikanta skattningarnas tecknen och värden samt vissa skattningars insignifikans, varför använd modell och skattningsmetod tillfredsställande stödjer slutsatserna: total elefterfrågan påverkas obetydligt av oljeprisförändringar: kort- och långsiktig efterfrågan på externproducerad el påverkas betydligt mer - en procents höjning av totala Oljepriset ökar kortsiktigt efterfrågan på externproducerad el med 0,13 procent. Höjda miljöskatter leder därmed till ökad efterfrågan på externproducerad el som, om genererad på ett miljöfarligt sätt, kan motverka miljöskattens syfte globalt sett.

I denna studie används en multifaktormodell för att utvärdera hur ett urval av yttre ekonomiska faktorer driver oljebolagens markandsvärde. Dessa faktorer utgörs av förändringar i växelkurs mellan USD och lokal valuta, lokal aktiemarknadsavkastning och förändringar i oljepris. Samtliga variablers påverkan granskas på lång och på kort sikt för att utforska eventuella skiljaktigheter av modellens resultat beroende på tidshorisont. Fokus riktas även på huruvida Oljepriset är en mer betydelsefull drivkraft under tidsperioder med stigande eller sjunkande prisnivåer. Granskningen av inverkan av oljans pristrend samt fokuseringen på skillnader i resultat under olika tidsperioder gör att studien delvis avviker från tidigare empiri.

SyfteUppsatsens syfte är att identifiera abnormala prisrörelser på petroleummarknaden i anslutning till orkaner. Om sådana kan identifieras undersöker vi statistiskt i vilken mån de kan förklaras av National Hurricane Centers rapporter om orkanernas egenskaper. Teoretiskt perspektivDet teoretiska huvudperspektivet utgörs av den effektiva marknadshypotesen och dess grundantagande om att priset på en tillgång är en återspegling av all, för marknaden, tillgänglig information. MetodGenom att genomföra en eventstudie där olje- och petroleumindexet DJ-AIGP studeras under orkanperioder undersöker vi om det under dessa perioder existerar abnormala avkastningar. Eventuella abnormala avkastningar söker vi statistiskt förklara med de stormvariabler som rapporteras av NHC.

På grund av en hårt konkurrensutsatt marknad har de svenska lantbrukarna minskat i antal genom åren. Spannmålspriserna har visat en negativ trend och insatsvarupriserna har ökat. Samtidigt arbetar lantbrukarna med stora risker och kapital. Vissa av dessa risker kan minska med hjälp av en investering i en spannmålsanläggning med lagringskapacitet, då man får bättre kontroll på hanteringen av spannmålen. Skördesäsongen för en lantbrukare är en intensiv arbetsperiod.

Denna uppsats undersöker sambanden mellan ett antal ekonomiska variabler och den nominella växelkursen på kort sikt mellan Kanada och Japan. Resultaten av den ekonometriska analysen av sambanden mellan växelkursen och de oberoende variablerna ränteskillnad, börsutveckling och oljepris ger svaga resultat på dagsbasis över hela perioden första januari 2001 till sista oktober 2005. Under delar av perioden verkar dock ett visst samband föreligga vilket påvisas med rullande regression. Detta antyder att valutamarknadens fokus inte är konstant utan att vissa variabler stundtals är viktigare för växelkursutvecklingen än vad de är sett över hela perioden. En trendvariabel har under delar av perioden en signifikant påverkan på växelkursen, vilket förevisar att den nominella växelkursens utveckling inte alltid följer en random walk..

It is easy to see that oil has a big part in our economy, by looking at the repeated news from the media and at the stock market, where they follow the oil price very closely. Behavioral finance is about investors making small or big mistakes in the stock market. Behavioral finance describes the importance of understanding your own faults, as well as others investor?s faults. Behavioral finance emphases the importance of not assuming that the financial market is a flawless environment, but to understand the psychology behind investment decisions.

Vinden har använts för att driva fartyg framåt i årtusenden. Dock har de praktiska fördelarna med moderna framdrivningssystem inneburit att segel helt försvunnit från dagens handelsfartyg. Om det ska vara möjligt att åter igen utnyttja vinden på ett effektivt sätt bör tekniken vara möjlig att integreras med dagens avancerade teknik gällande framdrift. Sjöfarten är en bransch som ofta präglas av små ekonomiska marginaler. Dessa marginaler påverkas bland annat av Oljepriset som historiskt har varierat kraftigt.