Sökresultat:
1169 Uppsatser om Oljeförorenat vatten - Sida 64 av 78
"Som eld och vatten" : En studie om hur Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ gestaltas av politiska kommentatorer i svensk dagspress
Ă
r 2014 kan beskrivas med ordet supervalÄr. Detta Är stod valet till Europaparlamentet och till Sveriges Riksdag, Kommun och Landsting pÄ den samhÀlleliga agendan.Politiska kommentatorer Àr en utmÀkande grupp journalister pÄ framvÀxt som sÀllan studeras inom medieforskning. Gruppen ökar allt mer i popularitet och dÀrmed ökar Àven deras gestaltningsmakt. Med detta som grund ter sig Àmnet politiska kommentatorers gestaltningsmakt vara ett angelÀget och vÀsentlig omrÄde att bidra med forskning till. Problemformuleringen som skapades med denna tanke som grund lyder: Hur vÀljer politiska kommentatorer att gestalta Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ i text.Syftet med studien Àr att underso?ka hur politiska kommentatorer anvÀnde sin roll som en av medborgarnas politiska informationskÀlla med fokus pÄ större delen av supervalÄret 2014.269 artiklar studerades med en kvantitativ innehÄllsanalys.
Inte bara "ett piece of paper" : En studie om MSB:s insatspersonals upplevelse kring uppförandekoderna
Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) arbete gÄr bland annat ut pÄ att bistÄ med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistÄ med vatten och sanitet, hjÀlpa utsatta kvinnor och barn eller hjÀlpa till efter en jordbÀvning. All insatspersonal mÄste innan insats skriva under pÄ att följa etiska förhÄllningsregler, vilket benÀmns som uppförandekoder. Det Àr viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, dÄ det Àr mÄnga mÀnniskor vars liv Àr beroende av deras arbete. Syftet med studien Àr att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur upplever insatspersonalen det Àr att ha uppförandekoderna att förhÄlla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer dÀr nÄgon bryter mot koderna? Har insatspersonalen stÀllts inför situationer dÀr uppförandekoderna gett vÀgledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbÀttras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, sÄsom konsekvensetisk och utilitarism samt Àmnet uppförandekod redovisas.
Antibiotikaresistensgener: förekomst och spridning i akvatisk miljö
Antibiotikaresistens hos bakterier har de senaste Ärtionden ökat drastiskt och Àr idag en av de största medicinska utmaningarna samhÀllet stÄr inför. Resistensutvecklingen har ökat i takt med den oförsiktiga anvÀndning av antibiotika som prÀglat bÄde sjukvÄrd och djuruppfödning
i mÄnga Är. Via akvatisk miljö har antibiotikaresistensgener stora möjligheter att spridas och
Àr svÄrkontrollerbara. Den hÀr litteratursammanstÀllningen undersöker vilka ursprung antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kan ha och om det kan ske en horisontell
genöverföring mellan bakterier. Vidare undersöks olika risker med antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö, vilken möjlig roll de kan ha i resistensutvecklingen och hur de kan spridas tillbaka till mÀnniskor och landlevande djur.
Antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kommer ifrÄn utslÀpp av resistenta bakterier frÄn djuruppfödningar, akvakultur, sjukhus och bostÀder.
Gröna hyresavtal : Utredning om vad som bör regleras i standardmallen
Ett grönt hyresavtal bidrar till att anvÀndandet av fastigheten sker pÄ ett miljömedvetet sÀtt. Det gröna hyresavtalet inkluderar idag olika omrÄden dÀr hyresgÀsten och fastighetsÀgaren samarbetar för att uppnÄ energieffektivisering och ett brukande av lokalen som inte belastar miljön i för stor mÄn. En energieffektivisering kan göras genom att investera i mer energieffektiva tekniska system i fastigheten. Dessa ÄtgÀrder bör fastighetsÀgaren bekosta eftersom det Àr kostsamt samt för att den vanliga hyresgÀsten normalt inte har kÀnnedom kring dessa system. DÀremot bör hyresgÀsten bekosta de ÄtgÀrder som direkt leder till besparingar för hyresgÀsten, sÄ som exempelvis belysning som krÀver mindre energi eller nÀrvarostyrdbelysning.
HÄllbar stadsutveckling enligt principerna Cradle to Cradle : frÄn teori till praktik i Kilen, Ronneby
Vad Àr egentligen hÄllbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera
stadsmiljöer som har en positiv inverkan, pÄ bÄde natur och mÀnniska, i stÀllet för en negativ?
En av de grundlÀggande principerna för designteorin Cradle to Cradle Àr att vi ska
agera hÄllbart i stÀllet för mindre ohÄllbart. Dock Àr teorin Ànnu relativt outforskad inom
fysisk planering.
Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hÄllbar stadsutveckling Àr syftet
med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hÄllbar
fysisk planering. Uppsatsen syftar ocksÄ till att inspirera med innovativa idéer och lösningar
i den byggda miljön.
Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa
principer för hÄllbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to
Cradle stÀlls designteorin i relation till de normer som stÀllts upp.
Intentionerna med Cradle to Cradle Àr goda men designteorin Àr i dag frÀmst inriktad
mot ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet och den viktiga sociala aspekten Àr inte utvecklad.
För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergÄng till Cradle to Cradle,
som stÄr för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförÀndring
genom ett ifrÄgasÀttande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion,
som vi lever efter i dag.
Miljöbedömning : Miljökonsekvensbeskrivning för prövning av muddring i Natura 2000-omrÄdet Nordre Àlvsestuarium
Nordre Àlv Àr ett av tvÄ utflöden frÄn Sveriges största vattendrag Göta Àlv. Estuariet som bestÄr av Àlvens mynning och en del av skÀrgÄrden, Àr speciellt med blandning av sött och salt vatten och Àr utpekat till bland annat Natura 2000-omrÄde. I framtiden Àr det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag gÄr i Göta Àlv genom Göteborg, till Nordre Àlv istÀllet. FörutsÀttningarna för sjötrafiken genom Göteborg förÀndras i takt med att staden utvecklas och förvÀntade havsnivÄhöjningar kan fordra större skyddsÄtgÀrder för staden i framtiden. HÀr spelar bÄde samhÀlls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvÀgning av konsekvenser behöver göras.
Simundervisning, pÄ lika villkor? : En undersökning av hur lÀrare i Stockholms lÀn bedriver sin simundervisning
Syfte och frÄgestÀllning:Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma i Stockholms lÀn, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar:Hur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet simkunnighet?Hur arbetar lÀrare i idrott och hÀlsa för att uppnÄ simkunnighet hos eleverna?Vilka faktorer anser lÀrare i idrott och hÀlsa pÄverkar simundervisningen?Metod:För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma i Stockholms lÀn. Urvalet baserades pÄ tvÄ parametrar, avstÄnd till simhall och ekonomi.Resultat:Resultatet visar att lÀrarna bedömer elevernas simkunnighet utifrÄn definitionen i Lgr11, men att de anvÀnder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lÀrare arbetar för att eleverna ska nÄ simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simtrÀning.
Tre fÀrger av hÄllbarhet : en studie över blÄ, gröna och grÄ inslag i Hammarby Sjöstads utmiljö
Stora Enso Bioenergi AB producerar, köper och sÀljer skogsbrÀnsle till i huvudsak energibolag och skogsindustriföretag. Marknaden för biobrÀnsle Àr starkt sÀsongsbetonad och den största efterfrÄgan infinner sig under den kalla delen av Äret, mellan oktober och april. Det innebÀr att behovet av produktionsresurser fÄr en mycket ojÀmn fördelning över Äret. Genom att anvÀnda terminallager kan behovet av produktionsresurser fördelas under en lÀngre period. Det medför dock en hög kapitalbindning i terminallagren.
MÀlaren runt. En kriminalpsykologisk odyssé
SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.
Vad lÀr sig eleverna om friluftsliv i Sverige och Norge? : En jÀmförelse av friluftsliv i den svenska och norska lÀroplanen
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen Àr att jÀmföra friluftsliv i Àmnet idrott och hÀlsa i den svenska lÀroplanen med friluftsliv i kroppsöving i den norska lÀroplanen. FrÄgestÀllningarna behandlar den svenska och norska lÀroplanens uppbyggnad i förhÄllande till varandra, hur friluftsliv i den svenska lÀroplanen behandlas jÀmfört med den norska lÀroplanen, vilka konsekvenser eventuella skillnader kan ha för elevernas lÀrande samt varför friluftsliv ser ut som den gör i lÀroplanerna.MetodMetoden som har anvÀnts Àr textanalys. För att jÀmföra lÀroplanerna har en argumentationsanalys av lÀroplanerna gjorts. Detta innebÀr att man identifierar en tes, proargumentation och en premiss i en text för att sedan analysera argumenten.Resultat och slutsatsI den svenska lÀroplanen har friluftsliv en stor plats i sjÀlva kursplanen. Kunskapskraven handlar om att orientera, hantera nödsituationer vid vatten vid olika Ärstider, förutse olyckor och skador, planera och genomföra friluftslivsaktiviteter, leka i naturen samt kÀnna till reglerna i allemansrÀtten.
VĂ€gar i underjordsgruvor
VÀldimensionerade och underhÄllna vÀgar Àr en viktig del för en effektiv gruvbrytning eftersom det leder till en hög kapacitet gÀllande transporter av berg och grÄberg. De laster som belastar överbyggnaden Àr ofta högre de som trafikerar allmÀnna vÀgar. De höga lasterna i kombination med den speciella miljön, med brant lutning, problem med inlÀckage av vatten och en fast undergrund i form av berg leder till att vÀgbyggnation under jord Àr en storutmaning.De i det hÀr examensarbetet utförda fallstudierna gav en bild att en bidragande faktor av slitaget av vÀgar i underjordsgruvor Àr otillrÀcklig drÀnering. Vattnet orsakar skador i form av potthÄl nÀr det tillÄts droppa pÄ körbanan och medför en borttransport av finkornigt material. Bristen pÄ finare partiklar orsakar följdskador i form av spÄrbildning och en ökad mÀngd löst grus pÄ vÀgbanan.
Konkreta förbÀttringsförslag pÄ farmaceutisk produktion för minimering av skadat innehÄll av Salazopyrin EN-tabs 500mg
Regnvatten, smÀltvatten och spolvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten Àr ofta förorenat av tungmetaller eller svÄrnedbrytbara organiska Àmnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det nÄr recipienten. I dagslÀget finns det inga nationellt fastslagna riktvÀrden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen pÄ Vattenfall AB VÀrme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvÀrden för föroreningshalter frÄn kvarteret BrÀnnugnen, som omrÄdet som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvÀrden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.
Dagvattenhantering med "Rain Garden"
Detta examensarbete handlar om Rain Garden. Arbetet vÀnder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. De som söker djupare kunskaper i Àmnet kan anvÀnda sig av förteckningen över referenser. I framtiden förvÀntas klimatförÀndringar med höjda temperaturer och ökade nederbördsmÀngder som följd. Samtidigt vÀxer stÀderna vilket leder till att andelen hÄrdgjorda ytor ökar och den naturliga infiltrationen minskar.
Second hand- och vintageklÀder Vs. Nyproducerade klÀder - En studie kring huruvida köp av andrahandsklÀder leder till lÀgre konsumtion av nyproducerade plagg.
I dagens Sverige konsumeras Ärligen stora mÀngder klÀder. Nyproduktion av textil har en betydande miljöpÄverkan med bland annat stor ÄtgÄng av vatten samt mÀngder av kemikalier. Ett alternativ till allt nyproducerat skulle kunna vara andrahandsmarknaden för klÀder.Syftet med studien Àr att undersöka om de kvinnliga kunderna hos butikerna Myrorna och Beyond Retro konsumerar fÀrre nyproducerade plagg för att de konsumerar second hand- och vintageklÀder.Vi har anvÀnt oss utav en kvantitativ undersökning dÀr vi intervjuat totalt hundra stycken respondenter i anslutning till Myrorna och Beyond Retros butiker. Vidare har vi genomfört fem stycken kvalitativa intervjuer med vana konsumenter hos ovannÀmnda butiker, för att fÄnga deras resonemang bakom svaren.De kvantitativa intervjuerna visar pÄ att en liten majoritet anser sig konsumera fÀrre nyproducerade plagg för att de konsumerar second hand- och vintageklÀder. Samt att det överhÀngande motivet bakom köpen var att second hand- och vintageklÀder Àr unikt och trendigt.
ĂversvĂ€mningsrisker inom fysisk planering : Fallstudie Karlstad
Mitt syfte var att undersöka hur risken för översvÀmningar pÄverkar den fysiska planeringen generellt, samt att göra en fallstudie angÄende översvÀmningsrisker i Karlstad och hur dessa pÄverkar kommunens tillvÀxtvision ?Karlstad 100 000?. Undersökningen har frÀmst gjorts genom litteraturstudier och granskningar av olika utredningar och utvecklingsdokument.Sverige har under de senaste Ären drabbats av flera, bÄde större och mindre, översvÀmningar av omrÄden nÀra sjöar och vattendrag, vilka har resulterat i allvarliga miljökonsekvenser, ekonomiska förluster samt svÄra skador pÄ infrastruktur och andra samhÀllsfunktioner. Och klimatförÀndringarna förvÀntas förvÀrra problemen ytterligare. SamhÀllets sÄrbarhet inför översvÀmningar beror pÄ hur stor klimatförÀndringen blir, men Àven pÄ hur stor hÀnsyn som tagits till riskerna i utformningen av den fysiska planeringen.