
Sökresultat:
216 Uppsatser om Olja - Sida 11 av 15
Analys av leveransservice - förbättrar kopplade till kundönskemålen
Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.
De sista hundra metrarna - kartläggning och förbättringsförslag av logistik i butik
Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.
Inkörningsförlopp av kuggyta med inverkan av manganfosfat
Den här rapporten behandlar inkörning av kuggyta med hänsyn till glidhastighet, last och dess inverkan då manganfosfat används som ytbeläggning, och görs för Volvo Powertrain. För att sänka miljöpåverkan och uppnå de stränga lagkrav, vad gäller utsläpp, behöver Volvo öka förståelsen för vad som händer vid inkörningen av växellådan. Det här arbetet görs som en del av Volvos forskning inom området inkörning.Ett tribologiskt test har utförts med hjälp av en pinne-på-skiva tribometer. Detta gör det möjligt att variera olika parametrar och studera dess inverkan under inkörningsperioden. För att kunna göra en jämförelsestudie har en låg och en hög nivå initierats med avseende på glidhastighet och pålagd last.
Tryckmätningar av olja i momentbegränsande kopplingar
Idag består största delen av vår energikonsumtion av fossila bränslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det är viktigt att ta fram alternativ. Vågkraft har en stor potential till att bli en energikälla med väsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vågkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förväntas bli dominerande inom de närmaste 20 åren. Genom vågenergiomvandlare omvandlas vågornas energi till elektricitet och det är energiomvand-lingen som kallas för vågkraft. Det finns många olika platser i världen som lämpar sig för vågkraft, framför allt länder med kust mot Atlanten och Stilla havet.
Rötgas och termisk förgasning av GROT, en väg till ett fossilfritt Norrland : en ekonomisk utredning
Sverige är idag i starkt beroende av importerade oljeprodukter för att driva de dagliga transporter som krävs för att samhället ska fungera. Kraftigt ökade priser på Olja, eller en slopad internationell oljehandel skulle få ödesdigra konsekvenser för Sverige. Samtidigt är Jordens klimat i förändring, varmare temperaturer leder till smältande inlandsisar och detta till stor del på grund av världens oljeanvändning.
Denna rapport behandlar de ekonomiska aspekterna kring biogastillverkning för ett Väster- och Norrbotten självförsörjande inom drivmedel för vägtransporter. Rapporten utreder huruvida denna självförsörjning skulle vara möjligt med avseende på tillgång utav råvaror för biogasanläggningarna.
Norge - finansieringen av den åldrande befolkningen
As most developed countries Norway has an ageing population meaning that the number of pensioners is predicted to grow rapidly over the coming years. As a consequence the Norwegian pension system will not be able to provide for these future pensioners. Meanwhile, a rising number of early retirees and disability pension claimants is diminishing the real retirement age. Also the individual pension amount is growing while the pension system itself reaches maturity. In short, major reforms are needed in the Norwegian pension system.
Borta med vinden ? en eventstudie av hur oljepriset påverkas av orkaner i Mexikanska Golfen
SyfteUppsatsens syfte är att identifiera abnormala prisrörelser på petroleummarknaden i anslutning till orkaner. Om sådana kan identifieras undersöker vi statistiskt i vilken mån de kan förklaras av National Hurricane Centers rapporter om orkanernas egenskaper. Teoretiskt perspektivDet teoretiska huvudperspektivet utgörs av den effektiva marknadshypotesen och dess grundantagande om att priset på en tillgång är en återspegling av all, för marknaden, tillgänglig information. MetodGenom att genomföra en eventstudie där olje- och petroleumindexet DJ-AIGP studeras under orkanperioder undersöker vi om det under dessa perioder existerar abnormala avkastningar. Eventuella abnormala avkastningar söker vi statistiskt förklara med de stormvariabler som rapporteras av NHC.
Hur mjölkfettet påverkas av olika utfodring av mjölkkor
Mjölkens fetthalt är en viktigt ekonomisk faktor då producenten får ett högre avräkningspris med högre fettprocent. Fetthalten påverkas av flera olika faktorer men påverkas enklast och mest effektivt med olika fodermedel. Mjölkfettet kommer från flera olika källor, dels direkt från fodret, dels från nedbrutet kroppsfett och dels från mikroorganismerna i våmmen. I den här litteraturstudien var syftet att undersöka hur vanligen förekommande fodermedel i Sverige påverkar fetthalten och fettsyrasammansättningen i mjölken. Då komjölk innehåller många olika fettsyror fokuserade det här arbetet på några av de som är viktiga för humanhälsan.
Utfodring med grovfoder ökar fetthalten i mjölken genom det höga fiberinnehållet vilket ökar produktionen av ättiksyra i våmmen.
Potentialen för alternativ användning av processgaser vid
SSAB i Luleå
Syftet med detta arbete är att studera möjligheterna att nyttja de biprodukter som bildas vid integrerad ståltillverkning hos SSAB Tunnplåt i Luleå. Biprodukterna i detta fall är de energirika processgaser som skapas från koksningsprocessen, masugnsprocessen samt LD-processen. Detta arbete har koncentrerats på att titta på de förutsättningar som finns för att separera ut metanet som finns i koksgasen för vidare användning internt inom SSAB-koncernen. Påpekas bör att en stor del av processgaserna som bildas vid koksverk, masugn och LD redan återanvänds internt på SSAB Tunnplåt AB som bränsle i flertalet processer. Överskottet av dessa gaser blandas och används sedan bland annat av det närliggande värmekraftverket, Luleå Kraft AB (LUKAB) och Nordkalk.
Fjärrvärme i Juoksengi
En planerad biogasanläggning i Juoksengi ger ett värmeöverskott på 535 MWh/år. För att förbättra lönsamheten i anläggningen framfördes iden med ett fjärrvärmenät där överskottsvärmen går till att värma lokaler i byn. Värmebehovet för de fastigheter som har visat intresse för att ansluta sig till ett fjärrvärmenät uppgår till cirka 2800 MWh/år. Två flispannor på vardera 450 kW placeras i skolans lokaler för att täcka upp resterande värmebehov samt inte minst det erforderliga effektbehovet på cirka 1,3 MW. Reservkapacitet i produktionsanläggningen utgörs av en befintlig pelletspanna och en oljepanna på 300 kW respektive 200 kW.
Från spill till produkt
Idag läggs tygspill1 på skyhöga deponiberg eller går till förbränning runt om i världen. Det här beteendet behöver en förändring och det fort. Resurserna till att framställa jungfruliga2 tyger av Olja börjar sina och trots det är det billigare att köpa jungfruligt material än återvunnet. Föreliggande examensarbete har undersökt vad det textila produktionsspillet från Swegmark of Swedens storsäljande behå, vilket idag hamnar på soptipp i Lettland, skulle kunna mekaniskt återvinnas till. För att bidra till en värld där tygspill får ett värde har kemikalierna, vilka tillsätts under beredningsprocessen, setts över.
Bekämpning av fruktträdsspinnkvalster (Panonychus ulmi) med oljeemulsioner i äppelodling
Sedan införandet av bredverkande insekticider har frukträdsspinnkvalster, Panonychus ulmi
orsakat skada på äppelodlingar i stora delar av den tempererade världen. Kemiska acaricider
utvecklades först som en lösning, men deras höga toxicitet och kvalstrens förmåga att bilda
resistens har gjort dem omoderna. En lösning på problemet är sprutning med oljeemulsioner,
som främst har en fysikalisk verkan. Oljorna tillverkas av antingen mineraloljor eller
vegetabilisk oljor och används traditionellt till bekämpning av övervintrande ägg på våren.
För att bekämpningen ska vara effektiv krävs dock att den utförs när äggen är som känsligast.
Äggen hos P. ulmi blir känsligare ju närmare kläckning de befinner sig.
Underjordsförvar av flygaska
Vid avfallsförbränning utvinns energi men som biprodukt också den miljöfarliga flygaskan. Problemen med flygaskan har alltid varit många. Den har exporterats till Langøya i Norge för att hamna på underjordsdeponi vilket inte är ett hållbart alternativ då den beräknas vara uppfylld 2023-2025. Flertalet försök att genomgåtts för att hitta användningsområden men det vanligaste är att den deponeras. Flygaskan från avfallsförbränning innehåller höga halter av tungmetaller och salter och är miljöfarlig.Ett sätt att använda flygaskan är genom utfyllning av hålrum såsom gruvor eller oljelagringsrum som ej används.
Investering i en ny torkanlägging : en jämförelse mellan olika energikällor till värmepannan
På grund av en hårt konkurrensutsatt marknad har de svenska lantbrukarna minskat i antal genom åren. Spannmålspriserna har visat en negativ trend och insatsvarupriserna har ökat. Samtidigt arbetar lantbrukarna med stora risker och kapital. Vissa av dessa risker kan minska med hjälp av en investering i en spannmålsanläggning med lagringskapacitet, då man får bättre kontroll på hanteringen av spannmålen. Skördesäsongen för en lantbrukare är en intensiv arbetsperiod.
Företagens redovisning av utsläppsrätter : ett ingenmansland
Under det senaste århundradet har medeltemperaturen på jorden stigit märkbart. En förklaring till den globala uppvärmningen är de ökade utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, som följer av ökad användning av kol, Olja och naturgas. Hotet om globala klimatförändringar synliggjorde behovet av samordning av klimatpolitiken på internationell nivå. Ett stort steg mot en global handlingsplan togs 1992 med FN:s konvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet 1997. I Kyotoprotokollet har I-länderna och EU förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå.