I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa Olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur läraren och elevassistenten arbetar för att skapa inkludering, av elever som läser enligt särskolans läroplan, i en ordinarie gymnasieklass. Vi har med hjälp av de kvalitativa forskningsmetoderna, deltagande observationer och intervjuer, samlat data för att beskriva och analysera hur det inkluderande arbetet ser ut på en Waldorfskola. I studien har vi undersökt hur läraren och elevassistenten skapar goda möjligheter för inkludering. Vi har även undersökt hur läraren och elevassistenten arbetar vid genomgångar och instruktioner i klassrummet samt hur de planerar, utvärderar samt reflekterar kring den inkluderande skolmiljön. De slutsatser och resultat som vi har kunnat dra är att när en skola anser att alla elevers Olikheter berikar skolan så är arbetet med inkludering inte något ansträngande och svårt utan något naturligt..

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur bedömningar görs av texter producerade av elever med svenska som andraspråk. Detta innebar att jag undersökte hur lärare bedömde sina elevers texter och om deras fokus låg på texternas form eller innehåll. För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar utförde jag lärarintervjuer. Resultatet från undersökningen visar på stora Olikheter i bedömningarna, lärarna emellan. De lärare som hade elever med låg språkförmåga fokuserade mest på deras elevtexters form, medan de lärare som hade elever med mer utvecklad språkförmåga fokuserade på texternas innehåll.

Målet med vår uppsats har varit att ta reda på om och hur gestaltningen påverkar den sociala mångfalden i stadsrummet. Vi grundar vårt arbete på en tanke om allas rätt till stadsrummet och ville undersöka om det finns faktorer som kan vara exkluderande för vissa samhällsgrupper. Inledningsvis har vi tagit del av litteratur som har olika sätt att se på begreppet social mångfald och dess värden för att närma oss en egen definition. Genom litteraturstudier samt passiva observationer och intervjuer utförda på två centralt belägna torg i Malmö har vi studerat hur olika människor interagerar med den gestaltade utemiljön. Då vi jämfört resultat av litteraturstudier, observationer och intervjuer har vi funnit flera gemensamma slutsatser men också motsägelser. Vi har nått en insikt om hur lika vi människor är i användandet av stadsrummet.

Samhället har utvecklats från kärnfamiljer till mer heterogent sammansatta familjer som en påverkan av de samhällsförändringar som skett under senare år. Då föräldrar likställs i vårdnadsfrågor har ett växelvis boende blivit allt mer vanligt förekommande. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur barn till separerade föräldrar ser på ett växelvis boende. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer. Centrala aspekter av problemområdet har sedan sammanställts i temaområden.

BAKGRUND:Vi har utgått från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system och Vygotskijs samspelsteori.Dessa teoretiker kopplas samman med aktuell forskning och utgör bakgrunden till den förändringsprocesssom vi valt att följa.SYFTE:Vårt syfte är att följa en mångkulturell förändringsprocess som äger rum i Sydby Kommundelmellan Lotumskolan och Sydbyskolan. Vi vill också undersöka vad denna förändring innebärför pedagoger i deras undervisning och yrkesroll.METOD:Vi har valt att använda oss av fallstudie som ansats och intervju är vår datainsamlingsmetod.Detta eftersom en fallstudie lämpar sig då syftet är att följa och beskriva en process.RESULTAT:Resultatet som vi har kommit fram till är att den förändring som skett, inte hade behövt förekommaom samhällets struktur hade sett annorlunda ut. Det är samhället i sig som skapar problem,som inte hade behövt vara några problem från början. Genom ett mångkulturellt klassrumskapas en förutsättning för att acceptera Olikheter, vilket bidrar till att elever tidigt får enförståelse för att alla är olika..

Studiens syfte a?r att belysa och fo?rklara de brister som relationsmarknadsfo?ring genom relationsskapande event kan inneba?ra. Detta fo?r att komplettera teorin och ge o?kad fo?rsta?else. Teorin inleds med relationsmarknadsfo?ring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunikation mellan modersmålslärare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska dialekter kan se ut. Metoden som användes var observationer av tre grupper en grupp från förskola, en grupp i åk 1 och 2 och en grupp i åk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmålslärarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sig av varierande kommunikationsstrategier under en lektion. Kodväxling och kroppsspråk var de vanligaste strategierna som användes under samtal och diskussion.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kommunikationsstrategier som används i reklamfilmer för spelbolag samt vilka gemensamma drag och Olikheter som finns i de olika spelbolagens marknadsföring då tv-reklam utgör mediet. Jag har i min uppsats besvarat följande frågeställningar:? Hur byggs reklamfilmerna upp för att locka specifika målgrupper att spela på just deras sajter?? Hur gestaltas manligt och kvinnligt i reklamfilmerna?Jag har analyserat fem reklamfilmer från fem olika spelföretag; Karamba, Maria, Jackptjoy, Vera & John samt Mr Green. Jag har analyserat reklamfilmerna utifrån begreppen: humor, metafor, ljud, bild, kvinnlighet och manlighet. Dessa begrepp är formade utifrån Jens Elmelund Kjeldsen, Maria Nikolajeva samt Ulf Dahlqvist och Magnus Lindes teorier om retorik, genusschema och reklamutformning.

Syftet med detta examensarbete var att studera vilka strategier barnen använde när de sorterade material i närvaro av en pedagog och på egen hand. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod. Datainsamling bestod av åtta observationstillfällen, sammanlagt fyra observationer av barn med pedagoger och fyra till utan pedagoger. I vår studie valde vi fyra barngrupper och inom varje grupp valde vi tre barn, sammanlagt 12 barn. Vårt syfte med observationerna var att undersöka barnens lösningsstrategier vid deras lek med knappar och djur.

Syftet med arbetet är att jämföra den lokalatolkningen av värdegrunden i två socioekonomiskt skilda områden.Studien utgår ifrån att undersöka om det finns någon skillnad i synen påvärdegrund i två socioekonomiskt olika områden. Tidigare forskning har belystvärdegrunden i relation till segregering, vilket tas upp i bakgrunden. Genomkvalitativ innehållsanalys med inslag av kvantitativ textanalys samtkvalitativa intervjuer med lärare från två olika områden påvisar studien attdet inte finns någon skillnad i tolkningen av begreppet värdegrund i de tvåområdena A och B. Däremot visar undersökningen att respondenterna säger att deomsätter värdegrunden på olika sätt i praktiken. Även de problemområden sombeskrivs av respondenterna skiljer sig mellan A och B.

Syftet med denna studie var att skapa en djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Syftet är i sin tur nedbrutet till tre frågeställningar: Vilka erfarenheter har förskollärare av flerspråkighet i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Hur integreras dessa barn? För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma pedagoger. Kopplat till studien har jag använt mig av styrdokumenten samt litteraturstudier. Utgångspunkten i arbetet ligger i den sociokulturella teorin som relaterar till barns språkutveckling.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka Olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär..

Denna uppsats är inriktad på att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgångar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgångar är strukturerad samt att utröna hur olika karaktärsdrag hos företag påverkar mängden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hälften av redovisningsparametrarna och flera Olikheter kunde urskönjas. Karaktärsdragen som utreds är:ägarkoncentrationkapitalstrukturbolagets komplexitetlönsamhetföretagsstorlekandelen biologiska tillgångarResultatet påvisade även ett samband mellan andelen biologiska tillgångar och mängden redovisningsinformation medan något samband ej erhölls för de andra karaktärsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgångars påverkan på mängden redovisningsinformation är risken som är kopplad till att vara beroende av någon enskild tillgångstyp.