Sökresultat:
48314 Uppsatser om Olika synsätt - Sida 40 av 3221
Det Àr en kvinnas uppgift : Ekonomin i vÀgen för en jÀmstÀlld uppdelning av förÀldraledighetsdagarna?
Denna uppsats Àr en kvalitativ studie som behandlar motiv och argument bakom uppdelningen av förÀldraledigheten. FrÄgestÀllningen Àr följande:Hur delar vÄra utvalda par upp förÀldraledighetsdagarna, dÀr ena partnern frilansar?Vilka motiv och resonemang ligger bakom denna uppdelning?Vi har intervjuat sex par dÀr ena partnern Àr frilansare och den andra har en vanlig anstÀllning. Anledningen till valet av den ena partnern som frilansare Àr att det Àr en annorlunda anstÀllningsform som eventuellt kan bidra till nya förutsÀttningar som i sin tur kan komma att pÄverka uppdelningen av förÀldraledigheten. Tolv olika intervjuer har genomförts var för sig dÀr vi bÄda, som uppsatsförfattare har varit nÀrvarande.
Inflytelserika kvinnor i musikbranschen : En studie i vad som krÀvs för att nÄ inflytelserika positioner
I Sveriges musikbransch ra?der det idag en skev fo?rdelning mellan kvinnor och ma?n pa? inflytelserika positioner. Den skeva ko?nsfo?rdelningen, da?r det pa? de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppma?rksammad de senaste a?ren, vilket va?ckt intresset fo?r fo?religgande studie. Studiens fokus ligger pa? de kvinnliga akto?rer som har lyckats inta inflytelserika positioner.
Alléerna pÄ BarsebÀcks gods : bevarandeplan
En bred, lĂ„ng och jĂ€mn allĂ© Ă€r en mĂ€ktig syn. Ăven en allĂ© med knotiga defekta trĂ€d kan ocksĂ„ vara sagolikt vacker med sin alldeles speciella karaktĂ€r. AllĂ©er Ă€r inte bara vackra att fĂ€rdas genom. PĂ„ hĂ„ll ses allĂ©erna som en vacker del av landskapet. Av BarsebĂ€cks gods Ă€r allĂ©erna mot norr, öster och vĂ€ster i BarsebĂ€cks slottsanlĂ€ggning, nĂ€stan det enda som syns utifrĂ„n, förutom dess vĂ€lskötta Ă„krar.
Analys av energisimulering frÄn projekteringsskede och verklig energianvÀndning i lokalbyggnad.
Idag sker ett kontinuerligt arbete med att reducera energianvÀndningen i byggnader under desslivscykel för att minska miljöbelastningen och utnyttjandet av fossila energikÀllor. En reduceringav energianvÀndningen utgör Àven ett ekonomiskt incitament genom minskade energikostnader.Inom byggsektorn arbetar flertalet företag med olika former av miljöcertifieringar sÄsomMiljöbyggnad, LEED och BREAM. En viss del av bedömningen bygger pÄ en energisimuleringav projekterad byggnad, ett scenario av framtida energianvÀndning.Energisimuleringar utgör ett beslutsunderlag och kan anvÀndas under hela byggprocessen menlÀmpar sig frÀmst under projektering dÄ flertalet beslut rörande olika faktorer sÄsom klimatskal,ventilationssystem, vÀrme och kyla samt framtida drift och styrning behandlas.I detta examensarbete analyseras energianvÀndningen i fastighet BioCentrum i Uppsala utifrÄndriftÄr 2012 och jÀmförs mot projekterade vÀrden frÄn tidigare energisimulering. En jÀmförelsegörs Àven mellan indata och antaganden samt projekterade energiflöden för vÀrme, komfortkyla,processkyla och el. Att arbeta med energisimuleringar under projektering Àr en kontinuerligprocess och pÄ vilket sÀtt detta verktyg kan förbÀttras i projekteringsarbetet diskuteras.
HÄllbar utveckling inom gruv- och skogsindustrin : En kvalitativ jÀmförelse mellan statliga och privatÀgda företag
Bakgrund: Arbetet med hĂ„llbar utveckling har ökat vĂ€sentligt under det senaste decenniet och mĂ„nga begrepp har tagits fram för att beskriva detta arbete, exempelvis CSR och Triple Bottom Line. Begreppen syftar till att ta hĂ€nsyn till de tre delarna ekonomi, miljö och sociala frĂ„gor i ett företags verksamhet. Ăven riktlinjer har skapats för att kunna mĂ€ta detta arbete. Global Reporting Initiative, som bildades 1997, Ă€r en av de frĂ€msta och har under det senaste Ă„rtiondet blivit vĂ€l etablerat och ett internationellt erkĂ€nt ramverk. Ăven i Sverige redovisar mĂ„nga företag enligt riktlinjerna och Ă„r 2007 tog nĂ€ringsdepartementet ett beslut som innebar att alla statliga bolag nu ska redovisa en hĂ„llbarhetsredovisning enligt GRI.Syfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att jĂ€mföra statliga bolag med privata för att se skillnaden i hur de arbetar med hĂ„llbar utveckling.
Syns du inte, finns du inte : En studie av VĂ€rmlands image och profil
Det blir allt viktigare för kommuner, regioner och lÀnder att positionera sig i kampen om presumtiva invÄnare och investerare. För att konkurrera mÄste platsens fördelar lyftas fram för mÄlgruppen och det Àr av största vikt att finnas dÀr mÄlgruppen finns. Sociala medier har utmanat de traditionella marknadsföringsmetoderna och gjort detta möjligt. Mer Àn hÀlften av Sveriges befolkning anvÀnder det sociala mediet Facebook och i november 2012 anvÀnder 74 procent av Sveriges kommuner och regioner mediet. Det har blivit en sjÀlvklarhet att anvÀnda Facebook som ett verktyg i marknadsföringen men det saknas kunskap om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska marknadsföra sig och kommunicera med sina mÄlgrupper.Denna studie syftar till att undersöka hur kommunikatörer arbetar med platsmarknadsföring via Facebook för att skapa en attraktiv bild av en region.
Mötet mellan kvinnor, som kommer frÄn lÀnder dÀr könsstympning Àr allmÀnt utbrett, och vÀsterlÀndsk sjukvÄrdspersonal
Bakgrund och problemformulering: Vi lever i ett allt mer mÄngkulturellt samhÀlle och detta syns Àven inom hÀlso-och sjukvÄrden. Det finns mycket forskning som visar pÄ vikten av en bred kulturell kompetens hos vÄrdpersonal. Sedans början av 90 talet har allt fler invandrat frÄn lÀnder dÀr kvinnlig könsstympning praktiserats. Kvinnlig könsstympning innefattar bortagande eller skada av det yttre kvinnliga könsorganet av icke medicinska skÀl. Det finns inga hÀlsovinster med ingreppet och det kan leda till en rad bÄde kort och lÄngsiktiga komplikationer.
Kan lantbrukare köpa sig bÀttre vÀder? : en jÀmförande studie mellan lantbrukare som abonnerar pÄ SMHI lantbruksvÀder och lantbrukare utan extra vÀderinformation
Det finns fÄ saker som berör och diskuteras mer Àn hur vÀdret Àr eller kommer att utveckla sig. För företag i en rad branscher Àr information om vÀdret ett stort hjÀlpmedel vid planering av verksamheten. Speciellt lantbruket Àr i de flesta fall extra beroende eftersom vÀdret har en sÄ stor inverkan pÄ odlingen. Vi kan ju inte göra sÄ mycket Ät vÀdret, men med rÀtt information bör det finnas bÀttre möjligheter att planera och förbereda för kommande vÀderlek.
SMHI ? Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Àr den myndighet som i Sverige utfÀrdar vÀderprognoser.
Alternativ marknadsföring
konsumenterna för att kunna trÀnga igenom ett samhÀlle starkt prÀglat av mediebrus. DetrÀcker inte att öka frekvensen av reklam dÄ konsumenter visar en allmÀn reklamtrötthet. Dentraditionella marknadsföringen har tappat sin effekt och nya marknadsföringsmetoder, sÄsomgerillamarknadsföring, har vuxit fram. Genom annorlunda metoder kommunicerargerillamarknadsföraren med mottagaren med mÄlet att nÄ maximal effekt med minimalaresurser. Denna metod har frÀmst tillÀmpats i smÄ och mellanstora företag, medan störreföretag tenderar att förbli mindre innovativa i sin marknadsföring.
Ringarna pÄ vattnet ? en studie över IAS 40:s pÄverkan pÄ fastighetsbolag, kreditgivare samt vÀrderingsmÀn
Som följd av att det internationella regelverket IAS/IFRS frÄn och med 2005 skall tillÀmpas i koncernredovisningen, har de svenska börsnoterade fastighetsföretagen fÄtt möjligheten att vÀlja hur de vill redovisa sitt fastighetsbestÄnd. Standarden, som benÀmns IAS 40 Förvaltningsfastigheter, gÀller för alla börsnoterade bolag och ger företagen tvÄ vÀrderingsmöjligheter; vÀrdering enligt anskaffningsvÀrdemetoden eller vÀrdering enligt verkligt vÀrde metoden. De noterade företagen som finns etablerade i Sverige har samtliga valt att vÀrdera sitt fastighetsbestÄnd till verkligt vÀrde.
ĂvergĂ„ngen till IAS 40 har inneburit att fastighetsbolagens Ă„rsredovisningar förĂ€ndrats i flera avseenden. Verkligt vĂ€rde metoden har lett till att företagen kunnat rĂ€kna upp sina vinster med flera miljoner kronor eftersom fastigheternas vĂ€rdeförĂ€ndringar skall redovisas över resultatrĂ€kningen. Detta har i sin tur lett till att Ă€ven beslutsunderlaget för intressenterna och vĂ€rderingsmĂ€nnens arbete pĂ„verkats en hel del.
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva IAS 40:s effekter pÄ de svenska fastighetsbolagens Ärsredovisningar samt hur denna standard pÄverkar sÄvÀl kreditgivares lÄnebeslut som vÀrderingsmÀnnens arbete och ansvar.
Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning.
Information i förvaltningsberÀttelsen. VÀrdefulla upplysningar eller ett spel för galleriet?
Bakgrund och problem: Tidigare studier har pÄvisat brister i förvaltningsberÀttelsen hos svenska företag. Det kan vara svÄrt att kontrollera om vÀsentliga hÀndelser skett och dÀrmed Àr det problematiskt att kontrollera hur vÀl företagen uppfyller de lagkrav som finns pÄ upp-lysningar i förvaltningsberÀttelsen. I och med den lÄgkonjunktur som drabbade framför allt fordonsindustrin hösten 2008 har en vÀsentlig omvÀrldsförÀndring skett och detta bör dÀrmed ha upplysts om. FrÄgan Àr dock om det i realiteten finns nÄgon skillnad i företagens förvalt-ningsberÀttelser mellan 2007 och 2008?Syfte: Denna studie Àmnar undersöka om företagen upplyser om omvÀrldsfaktorer kopplat till konjunkturlÀget utifrÄn det regelverk som finns.
Den tvÄfÀrgade trÀdgÄrdsstormhatten : en historisk undersökning av och bevarandestrategier för en perenn i en privattrÀdgÄrd
I NordingrĂ„ utanför Kramfors, Ă
ngermanland, pĂ„gĂ„r en restaurering av ett boningshus frĂ„n 1890-talet. Ăgarna har som mĂ„l att skapa en kĂ€nsla av sekelskifte och renoveringen görs varsamt med hĂ€nsyn till ursprungliga detaljer och material. TrĂ€dgĂ„rden har, sedan 1970-talet, levt sitt eget liv och förvildade perenner samsas om utrymme med grĂ€s och Ă€ngsvegetation. För att hus och trĂ€dgĂ„rd ska fungera som en enhet finns ett behov av att vĂ€rna om de Ă€ldre vĂ€xter som finns i trĂ€dgĂ„rden. Uppsatsen syftar till att diskutera bevarande av kulturvĂ€xter och hur det kan göras i den hĂ€r specifika privattrĂ€dgĂ„rden.
LÀxor i svenskÀmnet : En kvantitativ innehÄllsanalys av lÀxor i grundskolan
LÀxor har alltid varit en del av skolan och synen pÄ lÀxor under Ärens gÄng varierat historiskt. FrÄn början av 1900-talet var lÀxor viktiga för fostran och lÀxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot lÀxor. 1962 skrivs lÀxor in i lÀroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur lÀxorna ska utföras. Inom Lgr80 fÄr lÀxan ett uppsving och en strÀngare ton, men i och med Lpo94 sÄ skrivs lÀxor ut ur kursplanen.
Dopamins roll i aptitreglering ? vad vet vi om djurslaget hund?
Syftet med denna studie Àr att titta pÄ det vi vet om dopamins roll i aptitreglering idag, bÄde generellt och med ett veterinÀrmedicinskt intresse specifikt pÄ hund. Dopamin Àr transmittorsubstans i flera nervbanor i hjÀrnan och dess frisÀttning har traditionellt kopplats starkt till att positivt förstÀrka nyttosamma upplevelser eller handlingar i det som kallas kroppens ?belöningssystem?. I relation till föda och födorelaterade beteenden har man dock
pÄ senare tid sett att dopamin har en bredare betydelse Àn att enbart förstÀrka sjÀlva födointaget. I litteraturen syns dÀrför ett fokusskifte mot ett vidare perspektiv med hÀnsyn till dopamins alla, nu kÀnda roller ? nÄgot som vÀckt insikten om det dopaminerga systemets komplexitet och frÄgan om det ens Àr möjligt att fÄ en helhetsbild över alla dess funktioner.
Denna litteraturstudie har undersökt delar av ett stort litteraturmaterial fram tills idag och konkluderar att trots mycket forskning Àr dopamins exakta funktioner i aptitregleringen fortfarande inte klarlagda utan det verkar fortfarande rÄda ovisshet och oenigheter.
Alla Àr vi jÀmlika ? men syns vi lika mycket? En granskning av svenska gymnasielÀroböcker i fysik utifrÄn aspekterna kön, etnicitet, funktionsnedsÀttning och heteronorm
Syftet med detta arbete Àr att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlÀnningar, personer med funktionsnedsÀttning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt anvÀnda svenska gymnasielÀroböcker i fysik: tre nutida och en frÄn 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgÄngspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehÄllsanalys granskas alla tre innehÄllstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehÄllsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jÀmförs de nutida böckerna sinsemellan och med den Àldre boken.Samtliga nutida lÀroböcker tycks vara mycket mer inkluderande Àn den Àldre boken vad gÀller kön och etnicitet; personer som Àr funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen Àr lika obefintliga nu som förr, Àven om det finns smÄ tecken pÄ en mera inkluderande trend. Antalet innehÄllsenheter med mÀnniskor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikÀmnet som konstruerat av mÀnniskor.