Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på likheter och skillnader mellan stora och små hotellkedjor i sättet hur dessa marknadsför sig via sociala medier.Till detta syfte har vi arbetat mot tre frågor:Hur använder sig hotellkedjor av sociala medier i sin marknadsföring?Hur ser interaktionerna ut mellan hotell och deras följare via sociala medier?Har storleken på hotellkedjor någon betydelse i sin marknadsföring via sociala medier?Metod: För att komma mer på djupet inom ämnet har vi valt att använda en kvalitativ forskningsmetod samt en observation. Det empiriska material vi samlat för arbetet är från fyra respondenter från fyra hotellkedjor som är insatta och har betydande roller i det vi valt att studera. Alla har vi intervjuat ansikte mot ansikte och observationen är genomförd i form av sammansatt matris.Slutsats: Vi har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur små och stora hotell förhåller sig till sociala medier. Utifrån detta har vi även funnit likheter och skillnader mellan stora och små hotellkedjor i sättet hur dessa använder sig av dem sociala medierna som marknadsföringskanaler.

Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan.Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv.

Den här uppsatsen handlar om patientjournaler, och om hur de förhåller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhåller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram.Materialet för undersökningen är sex stycken journaler från Karolinska sjukhuset (KS).

Denna studie bygger på intervjuer med sex speciallärare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka få syn på hur helhetsperspektiv framträder när speciallärarna beskriver sitt arbete med elevers läs- och skrivutveckling. Frågeställningarna kretsar kring vilka faktorer som påverkar speciallärarnas roll, hur samarbetet mellan lärare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det särskilda stödet samt vilka möjligheter specialläraren har att arbeta med läs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaområden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn på elevers utveckling, Former för samarbete och Speciallärarens roll.  De tre temaområdena valdes för att få en helhetssyn på elevers utveckling, där samarbete med andra pedagoger ses som en förutsättning för att kunna arbeta med en helhetssyn på läs- och skrivutveckling.

Bakgrund och problemformulering: Att ge palliativ vård eller vård vid livets slut är en stor och viktig utmaning för all berörd vårdpersonal. Denna vårdform skiljer sig från annan vård där avsikten är att bota. Fokus ligger istället på att lindra lidande och stödja närstående. Palliativ vård har ett större helhetsperspektiv och innefattar fler olika aktörer. Som ett steg i att förbättra den palliativa vården i södra Älvsborg har ett vårdprogram för palliativ vård i livets slut införts.

The aim of this study is to increase knowledge about how a group of newly graduated social workers reflect on the practical daily work and their positions working with clients who are in need of social and/or economic resources. More precisely the purpose is to find out how these seven newly graduated social workers viewed working with clients during theoretical and practical studies. The aim is to analyze which techniques and methods could be seen in these narratives. Furthermore the aim was to find out if and how these seven social workers reflected on the power relation between social worker and client.The material of this study consists of seven semi-structured interviews. Throughout gathering the data and analyzing it, the qualitative method in form of narrative approach was used.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

SammanfattningSyfte och frågeställningarForskning visar att friluftsliv utövas i liten utsträckning mot vad som förespråkas i läroplanen, Lpo94. Det som utövas mest är friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero på idrottslärarens tolkning av vad som är friluftsliv och vad som är dess innebörd. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgående från en ny läroplan som föreskriver ett större innehåll i momentet friluftsliv.De frågor jag vill försöka besvara och diskutera är följande: Vad lär sig elever i friluftsliv?Hur lär de sig?Vad undervisas i friluftsliv? MetodFör att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod använts där intervjuer har gjorts i så kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever från årskurs 5 och fyra elever från årskurs 9.

Bakgrund: De flesta personer känner väl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer många gånger betraktas som kommersiella produkter. De är personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumärke. Denna förekomst förenat med varumärkesstrategi, föder tanken om varumärkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, där vi istället för produkter pratar om individer.

Sverige kommer inom en snar tid att stå inför stora förändringar på arbetsmarknaden gällande generationer. Baby boom generationen kommer att gå i pension och arbetsmarknaden tas över av generation X och Y. Genom att baby boomers lämnar arbetslivet och tar med sig sina kunskaper, blir det ett stort tomrum som kan vara svårt att fylla av de nästkommande generationerna. Emellertid har generation X och Y andra kunskaper som baby boomers saknar. Karakteristiska värderingar återfinns hos de olika generationerna, exempelvis värdesätter baby boomers hårt arbete och lojalitet.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.

I korridorerna på lärarutbildningen berättas det om upplevelser från skolans värld där villkoren för män och kvinnor inte är lika. Det är fördomar och förväntningar som inte hör hemma i ett samhälle som eftersträvar jämställdhet mellan könen och jämlikhet på arbetsplatsen. Mannen är i minoritet, utför historiskt feminint kodade uppgifter och står samtidigt för det manliga perspektivet. Vilka erfarenheter och upplevelser kopplat till genus kan manliga lärarstudenter berätta om från sin verksamhetsförlagda tid? För att besvara denna frågeställning intervjuades fem manliga lärarstudenter med avklarad verksamhetsförlagd tid inom fritidsverksamhet och grundskolans tidigare år.

Syftet är att undersöka om och i så fall hur den psykosociala hälsan i arbetslivet förändrats i Örebros, Västmanlands och Värmlands län mellan år 2005 till 2011 genom att studera skyddsombudsstopp, intervjua Arbetsmiljöverkets inspektörer och regionala skyddsombud samt studera SCB:s statistik.De frågeställningar som besvaras är:Har det skett en förändring av antalet skyddsombudsstopp som rör psykosociala frågor mellan år 2005 till 2011?Har det, enligt Arbetsmiljöverkets inspektörer, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna?Har det, enligt regionala skyddsombud, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna?Har det, enligt statistik från SCB, skett en förändring av den psykosociala hälsan och på vilket sätt syns det i sådana fall i statistiken?Frågeställningarna besvaras med hjälp av att dokumentation studerats och intervjuer har genomförts. Teorin som använts i studien är krav-kontroll-stödmodellen.Skyddsombudsstoppen och intervjuerna med inspektörerna visar inte på någon förändring av den psykosociala hälsan. De regionala skyddsombuden anser att den psykosociala hälsan försämrats under de senaste åren. Bemanningsföretag, flexibilitet, brister i kommunikation och för lite stöd är några av de psykosociala arbetsmiljöproblem som finns idag enligt intervjupersonerna.

Denna uppsats kommer att behandla ämnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring är idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. När vi som författare tänker sponsring tänker vi på affärer, avtal, marknadsföring, hjärta, samarbete och stöd. Vårt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vårt ämnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svårt det är att få ekonomiskt stöd från företag utan att ha en väl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 åren från en välgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.