De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden.

Detta examensarbete handlar om hur kommunikationen på en Reggio Emiliainspirerad förskola kan se ut i den dagliga verksamheten. Vi har tagit inspiration utifrån Vygotskijs teorier om att barns språkutveckling sker genom interaktioner med andra. Vi synliggör därför också vad det är som påverkar kommunikationen såsom samspelet och bemötandet. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur pedagogerna interagerar med barnen i språkliga situationer som sker dagligen på förskolan. Vi vill också undersöka barnens kommunikation med varandra i olika leksituationer på den här specifika förskolan.

Frågeställning: ?Är svenska yrkesofficerares språkkompetens relevant i förhållande till uppgifteri en internationell miljö??Syfte: Att få ökade kunskaper om svenska yrkesofficerares (YO) språkkompetens.Teori: Som teoretisk ansats har kompetensbegreppet och därtill hörande teorier använts.Metod: Det empiriska underlaget har insamlats genom skriftliga intervjuer med befattningshavaresom har internationell erfarenhet från EU, FN och NATO.Resultat: Svenska YO har rätt språkkompetens på papperet. Deras faktiska språkkompetens, inteminst vad gäller svenska språket, understiger dock deras formella dito. Den språkkompetens somFM föreskriver är i huvudsak relevant, men är i behov av översyn. FM utbildningsinsatser iengelska språket ligger rätt i tiden, men prognosverktygen för behov av framtida språkkompetensmåste utvecklas.

Syftet med studien är att med hjälp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik på förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhållningssätt har de till ämnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lär matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, påvisas att pedagoger är de förebilder som kan få barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lärande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring ämnet matematik i interaktion och mediering.

Syftet med denna undersökning är att undersöka om olika lärandesituationer (utepedagogik, innepedagogik ? laborativt och innepedagogik ? abstrakt tänkande) påverkar och stimulerar olika förmågor vid olika matematiktillfällen. Vi vill även se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmågorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmågorna själva. Detta åskådliggör vi genom observationer och intervjuer på olika förskolor/skolor. Vi har gjort åtta observationer på fyra förskolor/skolor, två på varje förskola/skola och åtta intervjuer, två med respektive pedagog på respektive förskola/skola.

SammanfattningInformations och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig del av samhället och kommer vara så i än högre grad i framtiden. Idag talar man om den digitala kompetensen som behövs för att kunna delta som fullvärdig medborgare. Lärande sker i alla sammanhang och många elever använder redan idag olika digitala medier på fritiden. För elever som har läs- och skrivsvårigheter kan olika IKT-lärverktyg ge möjligheter att hitta nya vägar för att nå målen i skolan. Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter av IKT-lärverktyg hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat visar att eleverna såg IKT-lärverktygen som både stödjande och hämmande beroende på när, var och hur de används.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Syftet med denna studie är att belysa rollekar i den fria leken på fritidshemmet ur ett genusperspektiv. För att uppnå syftet ställde vi fyra frågor: Hur undersöker barn könsroller genom rollek i den fria leken? Hur stor påverkan har miljön och material på barnens rollskapande? Hur förmedlar barnen rollerna till varandra i den fria leken? Hur visar sig rollekar i andra situationer än vid fri lek? Fokus i denna uppsats handlade om att se hur skapandet av genus går till och vilka faktorer som påverkar barnen. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt att arbeta efter är feministisk poststrukturalism. Ur ett genusperspektiv har vi observerat barn i fritidshemsverksamheten.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med arbetet var att undersöka hur fyra professionella golfspelare hanterar pressade situationer under tävling samt få en fördjupad förståelse för när den pressade situationen uppstår.Frågeställningarna var:1. Hur agerar spelarna vid pressade situationer?2. När uppstår de pressade situationerna?3.

Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma när en person från en medlemsstat väljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger när två liknande situationer behandlas olika, vilket även är innebörden av likhetsprincipen som tillämpas när dessa situationer ska fastställas. En särbehandling kan bero på nationalitet eller hemvist. Diskriminering på grund av nationalitet benämns som öppen diskriminering och en särbehandling som grundas på hemvist kallas för dold diskriminering.

Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner. Dessa leder inte bara till en förlängd vårdtid och ett onödigt lidande för patienten utan kostar även samhället miljarder kronor årligen. För att förebygga smittspridning ska all vård-personal använda sig av en god basal hygien. För detta finns det föreskrifter som all personal inom sjukvården är skyldiga att följa. Syftet med denna studie var att undersöka hur hygienföreskrifterna följdes och i vilka situationer det förekom brister.

Föreliggande studie behandlar arbetet kring tvåspråkighet på en språkavdelning för barn i åldern 3-6 år som inte kan svenska innan de börjar. Syftet med studien är att studera hur pedagoger arbetar med andraspråksutveckling och i vilka situationer barnen själva väljer att tala på sitt modersmål respektive andraspråk. Frågorna som studien utgår från är i vilka situationer barnen väljer att använda sitt modersmål respektive andra språk, samt hur pedagogerna upplever att arbetet med tvåspråkighet fungerar. Dessutom har pedagogerna uppfattning kring vilka faktorer som kan underlätta respektive försvåra andraspråksutvecklingen undersökts. Studien utgår från kvalitativ forskningsmetodik och består av intervjuer med personal på en avdelning samt en modersmålslärare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Bakgrund: Studien handlar om samspelssituationer vid skötbordet på förskolan. Vianser att det är viktigt för barn och pedagog att samspela vid skötbordet.Vi har tidigare upplevt att pedagoger byter barnens blöjor på löpandeband och inte tar tillfället i akt för samspel och kommunikation med detenskilda barnet. Med vår studie vill vi beskriva vikten av samspel medsmå barn vid skötbordet.Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur barn och pedagoger interagerari samband med situationer på skötbordet på två förskolor i västra Sverige.De frågor vi ställt oss är ?samtalar pedagoger med barnet på skötbordet??Och ?vad samtalar pedagoger och barn om på skötbordet?? Samt ?hurinteragerar barn och pedagoger på skötbordet??Metod: Utgångspunkten i studien är hermeneutisk och vi har använt oss av enkvalitativ metod. Vårt redskap i studien är observation där vi använt ossav löpande protokoll och Mp3-spelare för ljudupptagning.

Syftet med studien är att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan på revisionskvaliteten i Sverige. I dagsläget finns inget krav på revisorsrotation i Sverige, men däremot påverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra länder. Dessutom har EU-kommissionen övervägt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jämna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrå. Vi har i vår förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter på revisionskvaliteten valt att utifrån agentteorin och stewardshipteorin utforma våra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi använda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.