I denna studie har vi intervjuat sex pedagoger angående deras arbetssätt för språkfrämjande hos flerspråkiga barn. Dessa pedagoger är alla verksamma inom Luleå kommuns förskolor. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få fram deras åsikter och tankar kring språkfrämjande arbetssätt. I vår studie har de framkommit att samtliga pedagoger arbetar i enlighet med läroplanen för förskolan (1998). Dessutom använder pedagogerna i stor utsträckning det vardagsmaterial som finns på förskolorna.

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har när det gäller barn som far illa och agerandet hos pedagogerna när de i sin verksamhet får kontakt med dessa barn. För att få reda på detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger på fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gäller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna känner till sin skyldighet att anmäla missförhållanden till socialtjänsten samt att de flesta hade fått information kring ämnet och vet hur de ska gå tillväga då de får kontakt med dessa barn.

Hur förhåller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen?.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser pedagoger på sin egen roll i barnens lärande? Hur tänker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger på kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, då det inspireras av tematisk innehållsanalys. Intervjuerna genomförs med två barnskötare, tre förskollärare och en specialpedagog som arbetar på förskolor i två olika kommuner, belägna i olika län. Fokus ligger på ett specialpedagogiskt perspektiv, där studien har visat att pedagoger arbetar på ett sätt som verkar för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.

BAKGRUND: Vi är intresserade av hur pedagogerna använder sig av barnboken påförskolan. Därför vill vi höra hur ett antal pedagoger menar att de använder sig av barnboken isin verksamhet. Hur arbetar pedagogerna med barnboken? Vi belyser i bakgrundenbarnbokens historik, vilken betydelse barnboken har på förskolan och hur man använder sigav barnboken på förskolan.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger i förskolan menar att deanvänder sig av barnboken.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervjuer.Sju pedagoger har intervjuats på fyra olika förskolor.RESULTAT: I intervjuerna uttryckte pedagogerna att barnboken är ett av de redskap mananvänder sig av på förskolan. De använder sig av barnboken både vid planerad läsning ochvid spontanläsning flera gånger under dagen.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur pedagoger ser på lärande samt hur de ser på att kombinera olika undervisningsstilar samt om de kan främja elevers lärande. I litteraturgenomgången har vi använt oss av litteratur, forskning och filosofers tankar kring hur det går att nå ut till elever på olika sätt. För att få en djupare insikt i hur forskare tänker kring hur pedagoger kan nå ut till elever, har vi valt att utgå från följande rubriker: lärande, lärarens roll, det traditionella klassrummet, undervisning, lust att lära, lekfullt lärande samt utveckling av lärande och tänkande.I vår uppsatsstudie valde vi att utgå från kvalitativ metod genom intervjuer, anteckningar och deltagande observationer med fyra olika pedagoger. Utifrån vår studie kom vi fram till att det går att kombinera olika tankar som pedagoger har när det gäller att nå ut till elever och det är en fördel då lärande nås på ett varierat sätt. I analysen utgick vi från respondenternas svar och det vi iakttog under observationerna samt bearbetade dessa.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer det finns som påverkar elevens läsinlärning. Pedagoger har stora mängder av material att välja på, och vi undersöker varför pedagogerna väljer som de gör. Genom att intervjua och samtala med ett antal verksamma pedagoger och utbildare av pedagoger på lärarutbildningen i Malmö så skapar vi en bild av de förutsättningar läsinlärningen har idag, relaterat till dessa yrkesområden. Nya styrdokument samt en ny lärarutbildning ger förändrade förutsättningar för lärande. Vårt resultat visar att oberoende av utbildning så rådfrågar aktiva pedagoger i första hand sina kollegor när det gäller didaktiska val och val av material, men ingen pedagog menar att detta är ett problem..

I dagens mångkulturella samhälle möter vi ständigt människor från olika länder och kulturer. Det är därför viktigt att pedagoger i förskolan är medvetna om hur de kan bemöta dessa föräldrar och barn. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger på mångkulturella förskolor använder sagor och berättelser för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. I forskningsbakgrunden presenteras bland annat hur flerspråkiga barns språk utvecklas, språkutveckling via sagan samt sagans och berättelsens pedagogiska uppgift. I forskningsbakgrunden belyses även läroplanen för förskolan och dess syn på flerspråkighet och mångkulturalitet i förskolan.

Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för hur pedagoger på olika förskolor ser på utomhuspedagogikens betydelse för barns lek och lärande. Det finns lika många sätt att arbeta med barn som det finns förskolor, därför kan det vara intressant att få ta del av olika sätt att se på utomhuspedagogik och på vilket sätt olika pedagoger arbetar..

Syftet med denna studie är att undersöka synen hos pedagoger om bildskapandets möjligheter att utveckla språket för elever inom särskolan. Vi har valt att rikta vår forskning till pedagoger i särskolan eftersom vi tror att de pedagoger som arbetar med funktionshindrade, har för vana att hitta olika slags lösningar jämfört med vad som annars är brukligt inom grundskolan. I vår undersökning har vi använt oss av en enkät som genom email skickades ut till pedagoger som arbetar inom särskolans i en kommun i norra Sverige. Eftersom vi fick in endast ett svar på enkäten, valde vi att använda oss av personliga intervjuer istället. Resultatet grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som arbetar inom tre olika enheter.

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lärande. Syftet med studien är att få syn på pedagogers olika uppfattningar och hur de på olika sätt beskriver sin tolkning av begreppet lärande samt vilka förutsättningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptäcka och få förståelse för lärande. Den metod som använts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frågor som studien har utgått ifrån är: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lärande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lärande? Teoretiska utgångspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lärarens roll och funktion för läraruppdraget.

Studiens syfte är att enligt pedagogernas uppfattningar belysa och analysera högpresterande barns situation i ?en skola för alla?, samt ta reda på hur pedagoger bemöter högpresterande barn och vad pedagoger anser motiverar och utmanar barnens utveckling och lärande. Bakgrunden lyfter fram ämnesområdet med utgångspunkt i historia, internationella perspektiv, styrdokument och problematiken i den svenska skolan. Metoderna vi valt att använda är enkäter och intervjuer som vi sedan bearbetat och sammanfattat. Undersökningen genomfördes under två veckors tid, då vi först lämnade ut sexton enkäter till pedagoger på olika skolor och utifrån dessa lottade vi fram fem pedagoger inför intervjuerna.

AbstractSyftet med undersökningen är att se hur pedagoger ser på grupparbete som inlärningsmetod.I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kringgrupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess läroplan.Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vår forskningsfråga: Hur ser ett strategiskturval av pedagoger i dagens skola på grupparbete som inlärningsmetod? De intervjuadepedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en årskurs 5 för att ikursplaner för olika ämnen finns mål at uppfylla i årskurs 5.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn på grupparbete men att de harsamma bas, nämligen samarbete. Resultatet visar även att det finns olika vägar att gå för attuppnå mål, till exempel samarbete eller någon sorts faktakunskap, men även att pedagogernaanvänder grupparbete för att uppnå ett visst mål. Som helhet ser de intervjuade pedagogernagrupparbete som ett varierat arbetssätt.Ämnesord: Grupparbete, lära in i grupp, lära av varandra, samspel och samarbeta.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivån, hur de blir påverkade av den på förskolan och hur de arbetar för att göra den bättre. Jag har även hämtat tips från litteraturen på hur man kan arbeta för att få god ljudmiljö på förskolan. Enkäter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivå: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivån på sin arbetsplats. De påverkas på olika sätt, genom stress, trötthet och huvudvärk.