Syftet har varit att studera vad barns språkutveckling innebär och hur pedagogers förhållnings- och arbetssätt var för att främja barns språkutveckling utifrån den litteratur- och fältstudie som presenteras i den här uppsatsen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi sökte en större förståelse om fenomenet samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av fyra stycken observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse om hur pedagoger kan arbeta språkutvecklande. Resultatet vi kom fram till var att pedagoger arbetar språkutvecklande redan i förskolan eftersom det är i förskoleåldern som barns språk utvecklas som mest. Barn använder sig av flera olika kommunikationssätt och strategier i sin språkutveckling. Pedagogernas förhållningssätt var att samtala mycket med barnen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frågeställningar blir därav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjälpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara på dessa frågor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har ställt fasta frågor och vid några tillfällen ställt följdfrågor för att få så detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar på att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med.

Sammandrag Mitt syfte är att undersöka hur några pedagoger använder sig av motorisk träning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgått från följande frågor i mitt arbete: Hur arbetar några pedagoger i de tidigare åren med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur påverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning? Vilka förändringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motorikträning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött på sen de började med massage och motorikträning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma både inom förskolan och inom grundskolans tidigare år. I den empiriska delen undersökte jag hur pedagoger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det är viktigt att man ägnar sig åt motorisk träning och att det även är av vikt att lägga mer fokus på massage/avslappning, eftersom dagens barn är stressade och behöver lära sig att slappna av Mina slutsatser är att motorisk träning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin kroppsuppfattning och kan hjälpa dem att både slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutändan kan leda till bättre studieresultat..

Vi intresserar oss för vad som sker när man sätter igång projekt där varken elever eller pedagoger kan förutse vad som kommer att ske. För att undersöka hur både elever och vi som pedagoger förhåller oss till detta genomförde vi en undersökning där vi tillsammans med fyra elever undersökte ett för oss alla okänt program till datorer och spelkonsollen X-box. Under en av träffarna med eleverna var också fyra pedagoger från Pedagogiska centralen i Malmö närvarande. Vi dokumenterade med hjälp av videoinspelning, diktafon och skrivande i dagböcker. Vi genomförde även kvalitativa intervjuer med samtliga elever som deltog i undersökningen.

I förskolans uppdrag Lpfö 98 (red, 2010) beskrivs att "barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och förståelse för sin kropp, samt utveckla en förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande". Vi som framtida pedagoger har därmed ett stort ansvar att stimulera barns rörelsebehov. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns rörelsebehov.Studien baseras på en fenomenografisk metodansats. Fenomenografin beskriver hur människor uppfattar ett fenomen utifrån dess erfarenheter och kunskaper. För att få information till vår undersökning har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger på fyra olika förskolor.

Hur man arbetar med sagor i förskolan/skolan var ett ämne som intresserade oss. Vi anser att sagan är ett viktigt inslag för barn i förskolan/skolan. Genom att arbeta pedagogiskt så kan man lära av sagan. Vi vill genom vårt arbete framföra olika idéer, tips och inspiration till att arbeta mera med sagor. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vilka skillnader det finns mellan förskolan/skolan i arbetet med sagor.

Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning.

Syftet med vår rapport är att forska kring hur pedagoger förstår beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förståelse får för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi på hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem även hur de förhållit sig till detta begrepp. Andra delen av vår bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gällande barn med beteendemässiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men även hur pedagogerna skall förhålla sig till barn som uppfattas ha beteendemässiga problem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers delaktighet i sina åtgärdsprogram ur pedagogens perspektiv. Jag har titta på hur pedagoger förhåller sig till elevers delaktighet, vad eleverna faktiskt har inflytande över och om pedagoger har strategier för att göra elever delaktiga och hur dessa i så fall ser ut. Jag använder mig av två olika metoder. Dels en textstudie av 15 åtgärdsprogram och dels en studie av fyra inspelade och transkriberade intervjuer. Textstudien är endast ett komplement till den mer omfattande kvalitativa studien av intervjuerna.

Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, överträddes eller upprätthölls på en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 år samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vår frågeställning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sägas återskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfällen hur både barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprätthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begränsningar och att dessa kan sägas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfällen kring genus som särskiljande egenskap, till exempel de tillfällen då barnen lekte i olika lag.

Huvudsyftet med den här studien var att ta reda på hur vi som pedagoger kan hjälpa barn som är i behov av särskilt stöd för att underlätta deras skolverksamhet. Vi ville även få ökad förståelse och kunskap om vad DAMP, ADHD, Tourette syndrom och Asperger syndrom är och hur de olika symtomdiagnoserna kännetecknas. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom detta ämne. Syftet med intervjuerna var att ta reda på hur intervjupersonerna anser att man ska arbeta med barn i behov av särskilt stöd i skolverksamheten. I undersökningen intervjuade vi en rektor, två specialpedagoger och två förskollärare.Vår slutsats är att det inte finns någon färdig mall för hur pedagoger skall arbeta med barn i behov av särskilt stöd.

En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lärande, utveckling och delaktighet för integrerade särskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade särskoleelevers lärande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgången belyses vårt syfte utifrån olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förståelse för läsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrån en fenomenografisk forskningsansats, vilken är en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhållningssätt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar på olika betydelsefulla områden som är viktiga för elevgruppens lärande, utveckling och delaktighet. Dessa områden är tid, resurser/stöd, gruppen, språk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Bakgrunden till valet av ämne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frågeställning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-årsåldern till 12-årsåldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren få ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle då kunna vara grunden för att skapa bra förutsättningar för samverkanslösningar i skolans värld. Dessutom har det också varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bättre och vilka som fungerar sämre. Som metod har jag använt mig av en enkät som delats ut till förskollärare, fritidspedagoger och lärare på fyra olika skolor.Då jag endast fått tillbaka 1/5 av svaren från undersökningsgruppen så har jag inte kunnat besvara min huvudfråga om attityder bland pedagoger. Däremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och därigenom konstatera eventuella och tänkbara orsaker som påverkar olika attityder.

Då Sveriges samhälle blir allt mer mångkulturellt och vi får en mer mångkulturell skola, är det viktigt att pedagoger har en förståelse och är medvetna om de kulturella skillnaderna som kan uppstå i undervisningssituationer. Vi har valt att fokusera vår studie på flickor med muslimsk bakgrund och hur de upplever idrottsämnet. Ämnet innehåller många olika moment som kan upplevas som nya och främmande för dessa elever. Vi intervjuade även pedagoger för att se hur de arbetar med integrering och hur det hanterar eventuella bortfall från idrottslektionerna. Vår studie består både av en kvalitativ samt en kvantitativ del.