Sökresultat:
47948 Uppsatser om Olika nivćer av cyberloafing - Sida 7 av 3197
Hands up-projektet
MÄlet med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i hur de olika processerna i arbetet med ljud till film fungerar. Jag vill kunna utröna hur man bÀst tar sig an de olika processerna samt vilka fallgropar som kan bli aktuella..
FjÀllrÀddning: kunskap och erfarenhet hos olycksdrabbade i fjÀllvÀrlden i Norrbotten
FjÀllrÀddningen Àr en ideell organisation som stÄr för alla
rÀddningsuppdrag som handlar om mÀnniskor som rÄkat ut för svÄrigheter i
fjÀllomrÄdena. Det kan handla om olika typer av skador som exempel
benbrott, hastigt insjuknande, mÀnniskor som kommit vilse eller överraskats
av dÄligt vÀder eller gÄtt genom isen med skotern. Vi fann detta uppdrag
vÀldigt intressant av olika anledningar. Dels uppskattar vi mycket olika
typer av fjÀllaktiviteter, dels Àr vi genom vÄr utbildning till
sjukgymnaster intresserade av hur man pÄ olika sÀtt kan förhindra och
förebygga uppkomsten av skador i en aktiv fritid för att öka förstÄelsen
för hur denna kan bedrivas pÄ ett sÀkert sÀtt..
FjÀllrÀddning: kunskap och erfarenhet hos olycksdrabbade i fjÀllvÀrlden i Norrbotten
FjÀllrÀddningen Àr en ideell organisation som stÄr för alla rÀddningsuppdrag som handlar om mÀnniskor som rÄkat ut för svÄrigheter i fjÀllomrÄdena. Det kan handla om olika typer av skador som exempel benbrott, hastigt insjuknande, mÀnniskor som kommit vilse eller överraskats av dÄligt vÀder eller gÄtt genom isen med skotern. Vi fann detta uppdrag vÀldigt intressant av olika anledningar. Dels uppskattar vi mycket olika typer av fjÀllaktiviteter, dels Àr vi genom vÄr utbildning till sjukgymnaster intresserade av hur man pÄ olika sÀtt kan förhindra och förebygga uppkomsten av skador i en aktiv fritid för att öka förstÄelsen för hur denna kan bedrivas pÄ ett sÀkert sÀtt..
MÀtningar av energieffektivitet och prestanda pÄ batteriladdare
MÀtningar pÄ elektronisk utrustning kommer alltid spela en central roll för att kunna utvÀrdera och bedöma funktionen samt prestandan hos det aktuella mÀtobjektet. För att kunna göra jÀmförelser mellan olika mÀtningar, om de t.ex. sker vid olika tidpunkter eller pÄ olika produkter, Àr det en nödvÀndighet att mÀtningarna utförs pÄ samma sÀtt gÄng efter gÄng. Att erbjuda just dessa möjligheter Àr vad som önskas uppnÄ i detta examensarbete..
Den tolkningsbara barnkonventionen : Hur förskollÀrare tolkar och gestaltar barnkonventionen
Syftet med studien var att ta reda pÄ hur förskollÀrare tolkar tvÄ utvalda artiklar ur barnkonventionen och hur dessa tankar sedan Äterspeglas i verksamheten. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med observationer och intervjuer, som tog plats pÄ fyra olika förskolor och totalt fem olika avdelningar. Vi inspirerades av den induktiva metoden i sammanstÀllning och analys av resultat. Resultatet visade pÄ att Àven om alla förskollÀrare var eniga om att de valda artiklarna var viktiga, lade förskollÀrarna fokus pÄ olika delar och nivÄer och dÀrmed sÄg ocksÄ deras arbete ut pÄ olika vis. De olika fokus rörde antingen barnet som individ, gruppen som helhet, vikten av en fungerande verksamhet eller barns sÀkerhet i förskolan och hemmet.
SprÄksocialisation : En undersökning om socioekonomiska faktorers betydelse för flersprÄkiga elevers sprÄksocialisation.
I vÄr studie kommer vi att jÀmföra och analysera elevers sprÄksocialisation i olika skolor. Undersökningen handlar om hur elever i olika socioekonomiska omrÄden anvÀnder sig av sprÄket i olika situationer samt stödet och uppmuntran de fÄr i sitt första sprÄk. VÄrt syfte Àr att jÀmföra och se om det finns skillnader mellan olika skolor och omrÄden, tanken Àr att se hur deras flersprÄkighet uttrycker sig i klassrummet eller andra situationer nÀr de anvÀnder sig av sprÄket. För att nÄ vÄrt syfte har vi valt att intervjua flersprÄkiga elever pÄ tvÄ olika skolar som ligger i tvÄ olika socioekonomiska omrÄden. Vi har valt att intervjua 10 elever och valt fem elever frÄn vardera skola. Det vi tolkat utifrÄn de resultat vi har fÄtt Àr att det finns vissa skillnader mellan elevernas syn pÄ deras flersprÄkighet i de olika omrÄdena. Skillnaderna Àr att flersprÄkighetens betydelse i omrÄdena Àr olika dÄ de pÄ ena skolan ser att de kan anvÀnda sina kunskaper i mÄnga olika situationer i jÀmförelse med den andra skolan som vi har tolkat anser att deras flersprÄkighet Àr begrÀnsad.
TillÀggsisolering inom byggnadsvÄrd
FrÀmsta anledningen till en tillÀggsisolering Àr att det önskas bÀttre energihushÄllning i en byggnad. Detta kan göras med olika material och olika tekniker. Inom byggnadsvÄrdssammanhang förs det en diskussion om de fuktbuffrande materialen Àr bÀttre vid tillÀggsisolering dÄ de Àr hygroskopiska Àn de icke hygroskopiska som Àr mest frekvent anvÀnda i det konventionella byggandet. Denna rapport utvÀrderar om det finns nÄgra dokumenterade fakta som styrker att de hygroskopiska och ekologiska materialen fungerar bÀttre i byggnadsvÄrdssammanhang Àn de icke hygroskopiska. Olika isolermaterial frÄn de tvÄ nÀmnda grupperna jÀmförs utifrÄn olika parametrar..
Tre pedagogers syn pÄ leken i förskoleklassen
Sammanfattning
Magnusson, Petra & Landin, Johanna (2013) Tre pedagogers syn pÄ leken i förskoleklassen. Malmö Högskola: LÀrarutbildningen
Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vad tre pedagoger i förskoleklass har för syn pĂ„ leken och lekens betydelse. FrĂ„gestĂ€llningarna som vi i studien utgĂ„r ifrĂ„n Ă€r följande: Vilken syn har tre pedagoger pĂ„ lek och lekens betydelse i förskoleklassen? Ăr pedagogerna sjĂ€lva involverade i leken och pĂ„ vilket/vilka sĂ€tt i sĂ„ fall? Arbetar pedagogerna utefter nĂ„gon speciell lekteori?
Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat och observerat tre olika pedagoger i olika Äldrar och med olika utbildningsbakgrunder. Vi anvÀnde oss utav ljudinspelning pÄ tvÄ utav intervjuerna och penna och papper pÄ den tredje som hjÀlpmedel för att memorera vad som sades.
Likabehandlingsarbete i grundskolan : En intervjustudie utifrÄn 3 grundskolors likabehandlingsarbete
Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för hur tre grundskolor frÄn olika upptagningsomrÄden i en kommun i mellersta Sverige arbetar med likabehandling. Studien har en kvalitativ ansatts och Àr genomförd med hjÀlp av fokusintervjuer med skolornas trygghetsgrupper och med en skolas skolledning. Studien visar att skolorna har tydliga mÄl och rutiner i sitt arbete, men de möjligheter och svÄrigheter som de möter i arbetet Àr pÄverkade av skolornas olika förutsÀttningar. Skolorna har olika grader av samarbete med skolledningen och olika kompetensutvecklings möjligheter. Studien förstÀrker Skolverkets rekommendationer att varje skola mÄste utgÄ frÄn sina egna förutsÀttningar i sitt likabehandlingsarbete.  .
Olika forskningsperspektiv inom lÀs- och skrivundervisningen
I denna studies problemomrÄde behandlas den didaktiska designen utifrÄn ett barn med hörselnedsÀttning i förskolans verksamhet. Det innebÀr att barnets lÀrprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom anvÀndning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollÀrarna anvÀnder för att ge barn med hörselnedsÀttning meningsskapande och delaktighet i sina lÀrprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar nÀrmare Àr tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollÀrare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.
VHDL-implementering av GMSK-demodulatorer för DARC i FPGA.
DARC Àr ett sÀtt att sÀnda digital information via FM-rundradionÀtet. Moduleringsmetoden för DARC Àr GMSK. MÄlsÀttningen var att jÀmföra kostnad/komplexitet och strömförbrukning för olika sÀtt att demodulera GMSK. Tre icke-koherenta demodulatorer och en koherent demodulator har jÀmförts. Man vill veta hur stor resursanvÀndningen var för olika FPGAer.
Hur medarbetare upplever ett förÀndringsarbete
Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att förstÄ hur medarbetare upplever ett förÀndringsarbete i en organisation. Det handlar Àven om att studera skillnader mellan hur olika grupper av medarbetare upplever ett förÀndringsarbete. Upplevelserna av ett förÀndringsarbete har studerats utifrÄn olika faktorer sÄsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att anvÀnda mig av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrÄn en kvalitativ ansats.
"Jag vet inte vem man ska tro pÄ, jag tror pÄ mig sjÀlv" : En studie av sent anlÀnda ungdomars framtidstro
MÄnga ungdomar immigrerar med eller utan sina förÀldrar till Sverige varje Är. Deras livssituationer Àr olika; de kommer frÄn olika kulturer, frÄn olika lÀnder och har alla olika bakgrund. Detta Àr en kvalitativ studie som gjorts pÄ fyra elever pÄ IVIK med syftet att studera framtidsförestÀllningar och motivationen för att fÄ en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mÄl att lÀsa pÄ högskolan men de Àr osÀkra pÄ vad de vill lÀsa. Social tillhörighet, genus och intresse Àr faktorer som pÄverkar studie- och yrkesval.
Utomhuspedagogikens betydelse : en kvalitativ studie om nÄgra pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik
Syftet med detta arbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur pedagoger pÄ olika förskolor ser pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns lek och lÀrande. Det finns lika mÄnga sÀtt att arbeta med barn som det finns förskolor, dÀrför kan det vara intressant att fÄ ta del av olika sÀtt att se pÄ utomhuspedagogik och pÄ vilket sÀtt olika pedagoger arbetar..
Delegation av ansvar i miljömÄl
MÀnniskor i dagens samhÀlle flyttar och reser mycket till olika platser och lÀnder. Man vÀxte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gÄ i skolan eller arbeta. Under tiden trÀffar man andra mÀnniskor frÄn andra stÀder eller lÀnder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet Àr nÄgonting som uppstÄr nÀr man trÀffar mÀnniskor som Àr olik en sjÀlv.