HjĂ€lpmedel Ă€r ofta en förutsĂ€ttning för att personer med funktionshinder ska klara av sinaolika dagliga aktiviteter.Syftet med uppsatsen Ă€r att genomföra en jĂ€mförelse mellan Örebro lĂ€n, VĂ€stmanland och Södermanland hur tillfredsstĂ€llda brukarna Ă€r med sitt hjĂ€lpmedel och service.Resultatet visaratt majoriteten av brukare i de tre olika lĂ€nen Ă€r tillfredstĂ€llda med sitt hjĂ€lpmedel och service.Det högsta medelvĂ€rdet visar att brukare i Örebro lĂ€n var mest tillfredstĂ€llda med variabelneffektivitet och varaktighet, brukare i VĂ€stmanland var Ă€ven de mest tillfredstĂ€llda medvaraktighet. I Södermanland visade sig att brukare var mest tillfredsstĂ€llda med variabelnanvĂ€ndbarhet..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur socialarbetare resonerar kring olika grupper av hemlösa och om det finns skillnader i bedömningen av boendelösningar utifrÄn vilken orsak till hemlöshet en klient har. Uppsatsen baseras pÄ personintervjuer med sex socialarbetare inom samma kommun. De teorier som anvÀndes för att analysera data var symbolisk interaktionism och stigmateori. Resultatet visade att socialarbetarna hade olika syn pÄ skÀlen till hemlöshet dÄ de arbetar pÄ olika positioner inom kommunen och har olika erfarenhet av arbete med hemlösa. UtifrÄn de boendelösningar som den studerade kommunen erbjuder hade socialarbetarna olika sÀtt att se pÄ dem.

I denna rapport har vi utforskat olika metoder som löser handelsresandeproblemetmed hjÀlp av rumsfyllande kurvor. Vi har utgÄtt frÄn en klassisk algoritm av Bartholdioch Platzman och förbÀttrat den med avseende pÄ lösningslÀngd med tvÄ egna algoritmer.Vi har under arbetets gÄng utvecklat programvara som anvÀnder dessa algoritmer.Vi har undersökt körningstid, lösningslÀngd och stabilitet för de olika algoritmerna ochanalyserat resultaten. Rapporten innehÄller Àven en inledande teoretisk beskrivning avplanfyllande kurvor och NP-komplexitet..

I denna rapport har vi utforskat olika metoder som löser handelsresandeproblemetmed hjÀlp av rumsfyllande kurvor. Vi har utgÄtt frÄn en klassisk algoritm av Bartholdioch Platzman och förbÀttrat den med avseende pÄ lösningslÀngd med tvÄ egna algoritmer.Vi har under arbetets gÄng utvecklat programvara som anvÀnder dessa algoritmer.Vi har undersökt körningstid, lösningslÀngd och stabilitet för de olika algoritmerna ochanalyserat resultaten. Rapporten innehÄller Àven en inledande teoretisk beskrivning avplanfyllande kurvor och NP-komplexitet..

Ordet anvÀndarmedverkan anvÀnds ofta inom systemutvecklingsomrÄdet, men vad som egentligen menas med anvÀndarmedverkan Àr enligt min uppfattning otydligt. MÄnga metoder specificerar att anvÀndarna skall involveras pÄ olika sÀtt men det slutliga engagemanget sker ÀndÄ utifrÄn vad organisationen och det aktuella projektet avser att lösa. Denna rapport skall belysa tvÄ systemutvecklingsmetoder frÄn olika lÀnder och hur de stÀller sig till anvÀndarmedverkan. Rapporten genomförs i huvudsak som en litteraturstudie..

Denna uppsats Àr en jÀmförelse mellan den fiktiva dokumentÀren ?This is Spinal Tap? och tre andra dokumentÀrer, dÀr jag anvÀnder mig av narratologisk analys för att besvara mina frÄgor kring berÀttarstruktur. Uppsatsen har delats upp med en narratologisk teoridel samt terminologi som förklarar och redogör för hur berÀttarstruktur fungerar samt en förklarning kring de olika diegetiska nivÄerna. Detta leder till en ingÄende analysdel dÀr jag förklarar hur ?This is Spinal Tap? samt de andra tre dokumentÀrerna Àr uppbyggda med hjÀlp av berÀttarstrukturella diagram som skildrar hur de olika diegetiska nivÄerna smÀlter samman.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd pÄ olika arbetsplatser, har av hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. Syftet var ocksÄ att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende pÄ skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda pÄ om det förekom nÄgot individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i sÄ fall hur detta sÄg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod anvÀnts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och vÄld varierar. Det visade sig ocksÄ vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen anvÀndes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

Syftet med denna studie var att beskriva pedagogers uppfattningar om de yngsta barnens lÀrande inom olika ÄlderssammansÀttningar i förskolan. FrÄn tvÄ olika förskolor intervjuades sammanlagt fyra pedagoger som sÀrskilt arbetar med de yngsta barnen. Resultatet visade att sÄvÀl barngruppen som miljön Àr aktiva delar i barnens lÀrande eftersom barn lÀr genom att interagera med varandra och miljön. Detta framhÄlls Àven inom socialkonstruktionismen som utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt. En slutsats som dras Àr att viktiga delar i pedagogers uppdrag handlar om miljöns utformning samt vilka möjligheter barnen ges att mötas och interagera dels med varandra, men ocksÄ med de vuxna i förskolan.

Licensjakt pÄ brunbjörn har varit tillÄten i GÀvleborgs lÀn i mer Àn ett decenium, samtidigt kan jakt pÄverka populationstillvÀxten stark eftersom björnar har en naturligt lÄg dödlighet. Detta gör det viktigt att förstÄ hur kön och Älder hos de fÀllda björnarna pÄverkar populationens framtida tillvÀxt. Syftet med denna studie var att studera befintlig littertur om björn i GÀvleborgs lÀn, analysera data om björnar fÀllda genom licensjakt och att, med hjÀlp av populationsmodell, ta reda pÄ hur populationen utvecklas vid olika jakttryck. Senare anvÀndes en populationsmodell för att ta reda pÄ hur populationen utvecklas vid olika jakttryck. PÄ grund av att honor har större pÄverkan pÄ populationers överlevnad tog modellen enbart hÀnsyn till björnhonor och deras Älder, reproduktion och överlevnad över tid. Resultaten i studien har tagits fram genom olika scenarion som skapats i modellen. Könsfördelningen hos fÀllda björnar under perioden 2001-2012 var jÀmn och flest honor (28,7%) hade fÀllts vid tvÄ till tre Ärs Älder.

Syftet med min undersökning har varit att utifrÄn begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsÀttningar försöka ta reda pÄ hur man resonerar kring elever i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det Àr en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid tvÄ olika högstadieskolor i tvÄ olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har ocksÄ anvÀnt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning.

Verksamheter Àr idag utsatta för olika hot och faror, i form av bÄde yttre och inre angrepp. Ett angrepp orsakar ofta ett avbrott och det kan bli mycket kostsamt. Att ringa in de olika riskerna och planera för hur de ska hanteras, kan spara mycket pengar och Àr sÄledes viktigt för verksamheten.De yttre angreppen kan frÀmst förebyggas med olika tekniska lösningar, medan de inre angreppen har en annan form av lösning. Den hotbild som finns mot företag idag, Àr att mer Àn en tredjedel av de angrepp som sker Àr av typen inre angrepp, dÀrför Àr det viktigt att hitta de sÀkerhetsÄtgÀrder som pÄ effektivaste sÀtt kan förebygga dessa.Med detta arbete har jag försökt belysa vilka de viktigaste sÀkerhetsÄtgÀrderna Àr för att förebygga de inre angreppen. I rapporten har jag beskrivit kortfattat vad det finns för olika hot och faror mot en verksamhet.

SyfteSyftet Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv se om och i sÄ fall hur elevers kulturbakgrund pÄverkar skolans idrottsundervisning.MetodDenna studie har en kvalitativ ansats med intervju som metod. I studien inkluderades tre lÀrare som arbetar med elever i Ärskurs 7-9 i StockholmsomrÄdet. I studien anvÀndes en intervjuguide under intervjuerna med följdfrÄgor.ResultatLÀrarna vid de skolor vi besökt tycker det Àr viktigt att integrera kulturer och elevers olika uppvÀxter i undervisningen, men lÀrarna utgÄr alltid ifrÄn den svenska skolans lÀroplan med dess mÄl och riktlinjer samtidigt som de mÄste se över elevers olikheter och behov. Detta för att skolan ska ge en likvÀrdig undervisning för alla. Av det tre lÀrare vi intervjuat pÄ tre olika högstadieskolor i StockholmsomrÄdet arbetar alla lÀrare olika kring hur man integrerar olika kulturer i undervisningen.LÀrarna var eniga om att man bör integrera andra kulturer i sin undervisning.

Integration av system har varit ett aktuellt omrÄde under de senaste Ären. Det har dÄ frÀmst handlat om integration av system internt pÄ företag. En av anledningarna till det stora intresset av web services Àr möjligheterna att integrera olika system, exempelvis stordatorbaserade och Windowesbaserade system med varandra. Web services handlar om att kunna integrera system, bÄde internt pÄ ett företag och externa mellan olika företags olika typer av system. Allt detta görs via Internet och bygger pÄ att man utgÄr i frÄn standards nÀr man bygger web services.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och i modersmÄlet samt hur de ser pÄ miljöns betydelse för dessa barns sprÄkutveckling. För att fÄ en djupare förstÄelse för pedagogernas resonemang valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollÀrare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska omrÄden i Malmö genomfördes. Jag har Àven genomfört observationer pÄ samma förskolor vid tre olika tillfÀllen. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna för att frÀmja tvÄsprÄkiga barns lÀrande? GÄr det att iaktta variation nÀr det gÀller antalet tvÄsprÄkiga barn avseende förskolans arbetssÀtt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och modersmÄlet? Undersökningens utgÄngspunkten har varit sociokulturella teorier.

SprÄk utgör kommunikation som Àr en naturlig del av interaktion mellan mÀnniskor och som bestÄr av olika typer av sprÄk till exempel talsprÄk, kroppssprÄk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. SÄ smÄningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talsprÄk. SprÄket utgör en viktig del i kommunikationen mellan mÀnniskor men Àr Àven ett verktyg för kunskapsinhÀmtning och formulering av individens tankar och kÀnslor. Hur sprÄket tillÀgnas och anvÀnds Àr av stor vikt samt beror pÄ vilken miljö man befinner sig i.