Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra arbetslags funktion, uppgifter och samarbete ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi besökte tre skolor dÀr vi tidigare har gjort vÄr verksamhetsförlagda utbildning. PÄ dessa skolor valdes sex lÀrare ut som arbetar i fyra olika arbetslag. LÀrarna intervjuades enskilt och vi anvÀnde oss av kvalitativ metod. Undersökningen visar att arbetslaget har olika betydelse för olika pedagoger beroende pÄ hur arbetslaget ser ut.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Den hÀr studien Àr en fördjupning inom IP version 6 (IPv6) Àven kallad IP next generation(IPng) som Àr den nya adresseringsstandarden för IP baserade kommunikationer. Arbetet tarupp dess olika egenskaper och funktionaliteter med fokus pÄ dess implementering ochövergÄngsmetoder.Denna rapport bestÄr huvudsakligen av tvÄ delar. Första delen Àr en teoretisk genomgÄng avprotokollets olika egenskaper, detaljer, implementerings metoder etc., och andra delenbestÄr av en praktisk implementation (migrering till IPv6) pÄ ett befintligt nÀtverk hos EPMData AB..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur olika musiker inom den klassiska musiken tÀnker nÀr de planerar en konsert. Jag har intervjuat fyra erfarna musiker och jÀmfört deras svar. FrÄgorna behandlar tre delÀmnen: Repertoarval, programupplÀggning och konsertpresentation. Alla musiker Àr inriktade pÄ den vÀsterlÀndska konstmusiken. Konserten de planerade Àr en kammarmusikkonsert.

I denna studie har jag undersökt om olika lÀroböcker för religionskunskap 1, som Àr avsedda för antingen studieförberedande program eller yrkesförberedande program ger alla elever samma möjligheter att nÄ upp till lÀroplanens kunskapskrav inom omrÄdet för etik och moral. Undersökningen genomfördes Àven för att lyfta fram anledningar till att författare ger ut olika typer av lÀroböcker för en gymnasiegemensam kurs dÀr Àmnesplan och kunskapsmÄl Àr samma. Studien presenterar tidigare forskning inom Àmnet genom att titta pÄ den senaste lÀroplanen Gy 11, syfte och kunskapsmÄl i Àmnesplanen för religionskunskap 1, tidigare forskning inom lÀromedel samt etik och moral inom religionskunskap. Studien bygger pÄ en kvalitativ komparativ innehÄllsanalys av fem utvalda lÀromedel samt en kompletterande kvantitativ studie. Resultatet visar att lÀroböckerna i stort innehÄller tillrÀckligt med information för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen.

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjÀrt- lungsjuka mÀn. Syftet var att fÄ ökad förstÄelse om vilka olika copingstrategier mÀn anvÀnde för att hantera sin sjukdom och leva ett hÀlsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmÄgan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansÄgs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vÄrdpersonal inom rehabilitering av hjÀrt-lungsjuka mÀn kunde stÀrka Ànnu mer.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om elever fÄr likvÀrdiga kunskaper frÄn olika skolor i religionsÀmnet i Ärskurs 7, 8 och 9. Och göra en jÀmförelse med vad lÀrare pÄ gymnasiet frÄn olika skolor förvÀntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap nÀr de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ med lÀrare pÄ gymnasieskolan. Intervjupersonerna Àr i olika Äldrar och har arbetat olika lÀnge som lÀrare men alla Àr behöriga lÀrare.Resultatet av undersökningen visade pÄ att eleverna inte fÄr en likvÀrdig kunskap i religionsÀmnet pÄ grundskolan.

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbÀttras pÄ befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmÄga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgÄngspunkt.Att förbÀttra skyddsförmÄgan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tillÀggsskydd innebÀr att fartyg fÄr helt förÀndrade förutsÀttningar att klara av nya hot och uppgifter och dÀrmed ocksÄ fÄ en förbÀttrad livslÀngd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som Àr realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer ocksÄ att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbÀrande konstruktioner..

Studiens syfte Àr att undersöka vilket faktaurval författare till lÀroböcker i gymnasiekurserna religionskunskap 1 och Religionskunskap A gör i sin beskrivning av de abrahamitiska religionerna. PÄverkar detta urval elevers kunskap om de olika abrahamitiska religionerna och följer lÀroböckernas innehÄll kraven i respektive kursplan.Studien granskar fyra olika lÀroböcker och om lÀroböckernas innehÄll följer kunskapskraven i kursplanen för religionskunskap. DÄ en ny kursplan infördes höstterminen 2012 medför detta att studien Àven kommer att jÀmföra böcker som tillhörde den föregÄende kursplanen och den rÄdande. Metoden som anvÀnds i studien Àr en komparativ textanalys med en hermeneutisk teoretisk utgÄngspunkt.Det som kÀnnetecknar den goda lÀroboken Àr att den ska vara nyanserad och beskriva innehÄllet utifrÄn olika perspektiv, samt vara problematiserande och allsidig. Studiens resultat visar att det finns en brist i lÀroböckerna att anlÀgga olika perspektiv, ofta beskrivs ett generaliserande innehÄll. .

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklÀrare frÄn tre skolor behandlar Àmnena folkmusik och populÀrmusik i musikundervisningen pÄ högstadiet, samt hur undervisnigen pÄverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lÀrarens utbildning och lÀromedel. Undersökningen och intervjufrÄgor har baserats pÄ ett citat frÄn den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populÀrmusik frÄn olika epoker. FramvÀxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsÀttare, lÄtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ om de föreligger skillander eller likheter i hur lÀrarna tar upp omrÄderna folkmusik och populÀrmusik, samt om dessa fÄr lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lÀrarna nÀr det gÀller folkmusik Àn inom populÀrmusiken.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar av fenomenet fysik som innehÄll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga Àmnena finns i verksamheten men pÄ grund av förskollÀrares olika erfarenheter och kompetenser sÄ blir fysikÀmnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllning anvÀndes intervju som metod. TvÄ förskollÀrare frÄn tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollÀrare uppfattar att fysik som innehÄll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgÄr frÄn experiment, eller med utgÄngspunkt i vardagserfarenheter dÀr man arbetar utifrÄn barns intresse för att synliggöra fysikinnehÄllet. .

Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. VÄr studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De omrÄden som belysts Àr administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss pÄ skillnaderna och vad som styr förskolorna.Syftet med studien Àr utifrÄn de belysta omrÄdena att ge information till vÄra lÀsare om skillnader i dessa Àmnen. Eftersom det finns sÄ lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för Ätaganden, vill vi ge kÀnnedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna Ät.

Det hĂ€r arbetet Ă€r en fallstudie som har undersökt hur referensramar, som ett tillĂ€gg till anvĂ€ndbarhet, anvĂ€nds under anvĂ€ndning av ett webbgrĂ€nssnitt. MĂ€nniskor har olika referensramar vilket pĂ„verkar deras uppfattningar och Ă„sikter pĂ„ ett system.Åtta intervjuer genomfördes med olika typer av respondenter och resultatet visar hur deras referensramar anvĂ€nds vid InternetanvĂ€ndning. Tidigare studier inom anvĂ€ndbarhet visar att anvĂ€ndbarhet bestĂ„r av flera komponenter och att ett system ska anpassas till anvĂ€ndarna. Ett problem Ă€r att det som upplevs anvĂ€ndbart kan skilja sig Ă„t mellan olika grupper av mĂ€nniskor beroende pĂ„ vilka erfarenheter de har och vad de refererar till. Referensramar bildar bakgrund för förestĂ€llningar och vĂ€rderingar och pĂ„verkar dĂ€rför i hög grad en anvĂ€ndares upplevelser och resonemang.

Sommaren 2008 intrĂ€ffade en extraordinĂ€r hĂ€ndelse pĂ„ nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna hĂ€ndelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och sĂ€kerhet.Ämnena krishantering och medierapportering Ă€r stĂ€ndigt aktuella i dagens samhĂ€lle och Ă€r kopplade till varandra. Det Ă€r viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvĂ€rlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika kĂ€llor kan spegla en hĂ€ndelse pĂ„ olika sĂ€tt.Syftet med denna uppsats Ă€r att se hur Lisebergs krishantering sĂ„g ut vid tiden för den extraordinĂ€ra hĂ€ndelsen sommaren 2008.

Under Äret 2006 exporterades krigsmateriel frÄn Sverige för nÀrmare 10,4 miljarder kronor. MottagarlÀnder av krigsmateriel frÄn Sverige under det Äret var bland annat Sydafrika, Pakistan och USA.Detta kan ses pÄ olika sÀtt. Vissa ser pÄ detta som ett sÀtt att bland annat höja Sveriges teknologiska status. Detta, menar dem, bidrar sÄledes till att frÀmja en framtida sÀkerhet för Sverige, vilket Àr en av huvudriktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Andra aktörer, Ä andra sidan, ifrÄgasÀtter det moraliska i att samarbeta med lÀnder vilka befinner sig i en eller flera vÀpnade konflikter, vilket strider mot en annan av dessa riktlinjer för denna exportform.