Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur arbetet gÄr till med UmeÄ-modellen som lÀs- och skrivinlÀrningsmodell samt vad olika lÀrare anser vara modellens för- och nackdelar.  För att ta reda pÄ olika lÀrares Äsikter om UmeÄ-modellen intervjuade vi Ätta yrkesverksamma lÀrare varav fyra som arbetar med modellen, fyra som inte arbetar med den samt en lÀs- och skrivmentor. VÄrt resultat visade att de som anvÀnder UmeÄ-modellen arbetar noggrant efter den och ser mÄnga fördelar med modellen. De som dÀremot inte anvÀnder UmeÄ-modellen har svÄrare att se fördelar med modellen och anvÀnder sig i stÀllet av delar av olika ljudenliga lÀs- och skrivinlÀrningsmodeller. Nackdelar som framkom var att UmeÄ-modellen Àr för strikt, det krÀvs gedigen utbildning samt att det saknas lÀromedel.  .

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ syn pÄ pedagogers olika uppfattningar och hur de pÄ olika sÀtt beskriver sin tolkning av begreppet lÀrande samt vilka förutsÀttningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptÀcka och fÄ förstÄelse för lÀrande. Den metod som anvÀnts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lÀrande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lÀrande? Teoretiska utgÄngspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lÀrarens roll och funktion för lÀraruppdraget.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn pÄ förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro dÀr sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebÀr att individen utvecklas, formas och stöper sig sjÀlv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar dÀrigenom ett socialt nÀtverk av relationer.

Min hypotes Ă€r att layouten Ă€r det första vi lĂ€gger mĂ€rke till nĂ€r vi ser nya gestaltningsförslag och andra ritningar. ÄndĂ„ saknas det utbildning i layout pĂ„ Sveriges landskapsarkitektutbildningar. I kandidatarbetet testas olika enkla modeller för layout för att bedöma deras relevans vid produktion av exempelvis förslagsritningar inom landskapsarkitektur. NĂ€r jag i det hĂ€r arbetet skriver om layout syftar jag till samspelet mellan bild och text och jag har Ă€ven valt att testa nĂ„gra olika fĂ€rgvarianter för att se fĂ€rgens pĂ„verkan pĂ„ gestaltningsförslaget. Genom litteraturstudier har relevanta metoder för layout plockats fram; symmetrisk, asymmetrisk samt med och utan tillĂ€mpning av gyllene snittet.

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstÄr i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och Àr den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det Àr mÄnga olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, Àr det av yttersta vikt att skapa en tillÄtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. SÀttet att kommunicera pÄ skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende pÄ genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att teamets kommunikation Àr god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bÀttre.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det har skett en förÀndring av den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen Àr fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klÀdesindustrin Àr koncentrerade till skilda lÀnder. MÄnga studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen pÄ en mer disaggregerad nivÄ. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har berÀknats för industrigrenarna inom textil- och klÀdesindustrin och som mÄtt pÄ internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för lÀnderna i undersökningen. Slutsatsen Àr att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klÀdesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.

Metoden för att dimensionera stÄlpelare med avseende pÄ böj- och böjvridknÀckning enligt Eurokod 3 Àr omstÀndlig och tidskrÀvande. Syftet med arbetet var att skapa berÀkningshjÀlpmedel som underlÀttar dimensionering för hand enligt Eurokod 3. Först studerades bakgrunden till de befintliga dimensioneringsformlerna, hur de uppkommit och varför de ser ut som de gör. Sedan kunde hjÀlpmedel i form av interaktionsdiagram och tabeller tas fram. Interaktionsdiagrammen visar t.ex.

AbstractSyftet med undersökningen Ă€r att se hur pedagoger ser pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod.I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kringgrupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess lĂ€roplan.Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vĂ„r forskningsfrĂ„ga: Hur ser ett strategiskturval av pedagoger i dagens skola pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod? De intervjuadepedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en Ă„rskurs 5 för att ikursplaner för olika Ă€mnen finns mĂ„l at uppfylla i Ă„rskurs 5.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn pĂ„ grupparbete men att de harsamma bas, nĂ€mligen samarbete. Resultatet visar Ă€ven att det finns olika vĂ€gar att gĂ„ för attuppnĂ„ mĂ„l, till exempel samarbete eller nĂ„gon sorts faktakunskap, men Ă€ven att pedagogernaanvĂ€nder grupparbete för att uppnĂ„ ett visst mĂ„l. Som helhet ser de intervjuade pedagogernagrupparbete som ett varierat arbetssĂ€tt.Ämnesord: Grupparbete, lĂ€ra in i grupp, lĂ€ra av varandra, samspel och samarbeta.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till habilitering. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med bÄde barnskötare och förskollÀrare. Vi har analyserat vÄrt empiriska material med hjÀlp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svÄrigheter till skillnad frÄn ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svÄrigheter. VÄrt resultat visar att pedagogernas förhÄllningssÀtt ger uttryck för att stödet frÄn habiliteringen var vÀrdefullt men blir otillrÀckligt nÀr kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.

Syftet med studien Àr att undersöka olika förskollÀrares uppfattningar om barns möjligheter i den skapande inomhus miljön i förskolan och hur pedagogisk dokumentation kan pÄverka denna skapande miljö. Genom intervjuer med förskollÀrare som arbetade inom Reggio Emiliafilosofin, Montessoripedagogiken och Waldorfpedagogiken skildrades olika uppfattningar kring skapande miljöer och hur miljön samspelar med barnen..

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning av hur tvÄ lÀrare verksamma i Ärskurs ett och tre pÄ tvÄ olika skolor undervisar. Syftet Àr att undersöka vilka metoder tvÄ olika lÀrare anvÀnder sig av för att lÀra ut kunskap till sina elever och hur de anvÀnder sig av sina metoder. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka metoder för lÀrande anvÀnder lÀrarna? Hur anvÀnder sig de tvÄ lÀrarna av sina metoder i undervisningen? Mycket tidigare forskning kopplat till undersökningen presenteras och det beskrivs flera olika metoder som lÀrare kan anvÀnda sig av i sin undervisning. Den största tyngden i den tidigare forskningen ligger pÄ erfarenhetslÀrande, dialogiskt klassrum och learning by doing.

Studien handlar om hur och vad pedagoger i förskoleklass gör för att synliggöra barnet i den pedagogiska samlingen och hur detta Àr kopplat till lÀrandet, samt vilken effekt pedagogernas olika metoder kan fÄ pÄ barnens lÀroprocess. Syftet i studien Àr att diskutera och beskriva dessa problemomrÄden. Denna studie Àr utförd i tre olika förskoleklasser, med tvÄ pedagoger frÄn varje klass. Ett kort historisktperspektiv av hur och vad samlingen haft och har för roll i skolansvÀrld presenteras i början och sedan förtsÀtter studien med att lyfta barnets interaktion i samlingen, vad barn lÀr sig i samlingen,att synliggöra barnen i det pedagogeiska arbetet, pedagogens roll, pedagogers fokus pÄ barnens lÀrande och förankring i styrdokument. Sedan presenteras den kvalitativ undersökningen vilket Àr utförd genom intervjuer och observationer.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och jÀmföra hur tre socionom-, lÀrar-, och lÀkarprogram konkretiserarExamensordningens (Högskoleförordning 1993:100, bilaga 2) krav att studenten för examenmÄste ?visa sjÀlvkÀnnedom och empatisk förmÄga?. FrÄgan stÀlls ocksÄ hur dessa egenskaperformuleras som fasta eller utvecklingsbara hos studenterna. Genom att kvalitativt analyseradokument frÄn utbildningarna (utbildningsplaner, kursplaner och relevanta styrdokument) drasslutsatsen att metoderna för att kontrollera och sÀttet att se pÄ studenternas sjÀlvkÀnnedom ochempatiska förmÄga har vÀldigt olika karaktÀr, först och frÀmst hos de olika utbildningarna, men Àvenhos olika lÀrosÀten. LÀkarprogrammen har ofta en tydlig bedömning och progression;socionomprogrammen en tydlig tanke om utveckling genom relation; och lÀrarprogrammen vagaformuleringar men en tydlig kontroll av studenterna genom verksamhetsförlagd utbildning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur ledarskapet pÄverkas nÀr man Àr ledare i tvÄ olika kontexter. De frÄgestÀllningar vi vill besvara Àr:Hur fattas beslut i trÀnarrollen i jÀmförelse med lÀrarrollen?Hur fattar de enskilda ledarna beslut i de olika kontexterna?MetodFör att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ kritisk hÀndelse-observation valts som metod. Tre stycken ledare som Àr yrkesverksamma bÄde som trÀnare i truppgymnastik och som lÀrare i idrott och hÀlsa har observerats. Tre observationer genomfördes per ledare och kontext.

Idag lever vi i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr mÄnga elever behÀrskar mer Àn ett sprÄk samt har olika kulturella bakgrunder. VÄrt syfte med arbetet Àr att synliggöra sambandet mellan elevers sprÄk och identitet. Vi har undersökt hur elever förhÄller sig till sin flersprÄkighet och hur den sociala miljön och interaktionen med andra individer kan pÄverka deras identitet. Vi har genomfört en enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer för att undersöka ovanstÄende. Under arbetets gÄng har vi blivit varse att mÄnga flersprÄkiga elever har ett positivt förhÄllningssÀtt till sin flersprÄkighet.