Sökresultat:
47948 Uppsatser om Olika nivćer av cyberloafing - Sida 5 av 3197
"Det Àr sjÀlvklart att det blir nivÄskillnad" : - en studie om lÀrares olika individualiseringsstrÀvanden
Denna uppsats har undersökt lÀrares individualiseringsstrÀvanden i förhÄllande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Undersökningen bestÄr av intervjuer med Ätta SamhÀllskunskapslÀrare. Med hjÀlp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lÀrare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi stÀllt oss frÄgorna om lÀrarna har olika individualiseringsstrÀvanden samt om detta pÄverkar nivÄn pÄ undervisningen i SamhÀllskunskap A. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av olika individualiseringsstrÀvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende pÄ vilket program som Àr föremÄl för undervisning.
Kommunikation mellan landskapsarkitekt och brukare under ett gestaltningsmöte : en undersökning av olika kommunikationssÀtt i trÀdgÄrdsplanering
Syftet med denna utredning var att vÀlja ut och utveckla kommunikationsövningar under det första stadiet av en gestaltningsprocess mellan landskapsarkitekt och brukare. Genom att undersöka olika metoder/övningar sÄsom att svara pÄ en enkÀt och att se pÄ bilder framkom det att övningarnas styrka lÄg i att de var flera och kombinerades pÄ olika sÀtt.
SEB Trygg Liv vs. AMF : En undersökning av pensionsfonder
I pensionssparandet har individen möjlighet att vÀlja mellan tvÄ olika sparformer, traditionellt eller fondsparande. Traditionellt Àr ett riskfritt sparande som man inte behöver vara aktiv i medan ett fondsparande Àr riskfullt och krÀver att man ska vara aktiv vid val av fonder. Det har lett till att förvaltarna har utvecklat olika typer av fonder med olika risker och avgifter.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka skillnaden av pensionsfonders avgifter, risk samt avkastning hos AMF respektive SEB Trygg Liv.Studien anvÀnder sig av olika teorier sÄ som sharpekvot, standardavvikelsen samt hypotesprövningar för att ta reda pÄ skillnaden mellan de olika fonders avkastning och risk. Kostnaderna och skillnaderna för de olika fonderna hittar vi genom företagens hemsidor pÄ Internet.Undersökningen har kommit fram till att AMF:s pensionsfonder har lÀgre risk och lÀgre avgifter i jÀmförelse med SEB fonder men avkastning Àr större hos SEB Trygg Liv..
Rörelse i skolan: att integrera fysisk aktivitet i den
dagliga undervisningen i olika Àmnen
Uppsatsen hade som syfte att undersöka hur fysisk aktivitet med hjÀlp av olika arbetssÀtt gÄr att integrera i olika Àmnen i den dagliga undervisningen i Är 6. I studien har vi anvÀnt oss av observationer, en kvalitativ metod. Undersökningen bestod av 16 elever i Är 6, varav 6 pojkar och 10 flickor. Resultatet av studien visar att fysisk aktivitet gÄr att integrera i olika Àmnen i den dagliga undervisningen om förutsÀttningar finns. Det krÀvs bÄde tid, planering och engagemang hos lÀrarna för att kunna anvÀnda sig av detta arbetssÀtt..
Första intrycket - bokens förmÄga att fÄnga lÀsaren
Bokens paratexter skapar lÀsarens första intryck och förvÀntan. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilket intryck olika verks paratexter ger, via dess bokomslag och titel, samt att analysera de olika verkens inledningsord och första kapitel. I uppsatsen ges ocksÄ didaktisk inspiration till litteraturlÀsning. Olika uppfattningar om bokomslag och titelns betydelse presenteras, liksom Äsikter om hur ett verk bör inledas.
De verk som analyseras Àr Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, FrÀmlingen av Albert Camus och Kamalas bok av Inger Edelfeldt.
Gemensamt för verken Àr att de vÀcker olika sorters frÄgor hos lÀsaren. Samband finns mellan respektive verks bokomslag, titel och inledning, men dessa framgÄr med olika tydlighet..
Hembildsundervisning? : alla lÀser pÄ olika sÀtt - vi har alla olika sÀtt att lÀsa
Uppsatsen behandlar hur barn med annan kulturell bakgrunds bildvÀrldar skiljer sig frÄn den svenska normen. Vad Àr det som gör att vissa elever har svÄrare Àn andra i bildundervisningen? Hur kan vi arbeta som bildlÀrare och vilka kunskaper bör vi ha för att bÀst bemöta olika sorters bildkompetenser? Studien behandlar bildsprÄket och gör jÀmförelser med det talade och skrivna sprÄket. Den behandlar vikten av att arbeta bildsprÄkligt med barn i olika stadier för att fÄ ett utvecklat bildsprÄk. Vidare belyser jag ocksÄ vikten av att lÀrare fÄr en bred kulturell kÀnnedom för att undervisa pÄ bÀsta sÀtt.
Opera i Stockholm, Frihamnen
I denna rapport presenteras olika koncept pÄ hur utformningen av hÄllare till baklyktor kan se ut. Arbetet Àr ett samarbete mellan författaren och Specialkarosser AB.En mÀngd olika lösningar har utarbetats dÀr det till slut uppenbarats fyra olika koncept pÄ lösningar. Dessa olika lösningar har vÀgts mot varandra utifrÄn den metod som anvÀnts. Resultatet av dessa bedömningar blev ett koncept dÀr tanken bakom lösningen Àr att utforma en kapsel som efterliknar det formsprÄk som finns pÄ framlyktorna pÄ lastbilar, samt att den ska kunna kombineras med flera likadana kapslar för att fÄ fler lyktor..
Bemötande i skolan utifrÄn ett genusperspektiv
Min studie om bemötande sett ur genusperspektiv i undervisningen har som syfte att undersöka hur eleverna kÀnner och uppfattar sin situation ur detta perspektiv. Jag kommer Àven att tolka elevernas bemötande mot de olika könen.Undersökningen bestÄr av strukturerade och ostrukturerade observationer, samtal och elevenkÀter. Jag belyser genusbegreppet och redogör för vad tidigare forskare och författare har skrivit om Àmnet. Mycket kortfattat visar mitt resultat att flickor och pojkar bemöts pÄ olika sÀtt i skolan. Det Àr samtidigt mycket möjligt att bemötandet mot pojkar och flickor vid olika situationer blir olika pÄ grund av omedvetenhet hos pedagogerna..
Metodstudier vid mobiltelefonanvÀndning - En metodstudie med hemmet som anvÀndningsomrÄde
Mobiltelefoner Àr nÄgot som nÀstan alla har tillgÄng till idag. Samtidigt ökar helatiden anvÀndningsomrÄdena pÄ just mobiltelefoner. Nya modeller kommer stÀndigtoch i takt med detta ökar Àven funktionaliteten av dem. Det Àr idag möjligt attutföra en rad andra saker Àn att endast ringa och skicka SMS med hjÀlp av sinmobiltelefon. Olika personer anvÀnder sina telefoner pÄ olika sÀtt, olika mycketoch till olika saker och detta har studerats pÄ en mÀngd olika sÀtt.
Religioner, vÀrderingar etik och moral i religionskunskapsundervisningens lÀromedel
I detta arbete undersöker jag hur vÀl lÀromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs Àr anpassade till kursplanens syften och mÄl. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger Ät Àmnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks nÀrmare hur kristendomskapitlen Àr uppbyggda i olika lÀromedel och vilka av religionskunskapsÀmnets dimensioner som fÄr mest utrymme samt pÄ vilket sÀtt dessa dimensioner presenteras. LÀromedlens anpassning till kursplanen diskuteras ocksÄ med religionslÀrare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens lÀromedel förvisso innehÄller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrÄgar.
Olika personlighetsdrag och dess förhÄllande till prosocialt beteende. : En enkÀtundersökning mellan TIPI och PTM.
Genom webbaserade enkÀter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkÀt genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), dÀr index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgÀnglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken mÀn, M= 39,6 Är, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 Är, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i smÄstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning.
"Ofta tÀnker man nog inte logiskt nÀr det intrÀffar en krissituation" : En studie om förskolors förberedelser inför en krissituation
Studiens syfte Àr att undersöka om och hur olika förskolor förbereder sig inför en krissituation. Vidare syftar studien till att studera hur olika krisplaner Àr utformade. Metoden vi anvÀnt oss av Àr dels intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer, samt textanalyser av olika förskolors krisplaner. Det Àr inte respondenternas krisplaner vi analyserar utan dessa Àr helt oberoende av varandra.  Resultatet visar att olika förskolor har olika typer av förberedelse, vissa mer Àn andra.
Hur lockar vi till lÀsning?: ett försök att öka lÀslust hos
elever i Är 1-3
Syftet med vÄr undersökning var att se om man med olika metoder kan öka elevers intresse för böcker och lÀsning. Undersökningen utfördes i samband med slutpraktken vid samma skola men i tre olika klasser. Eleverna vid praktikplatsen gick i skolÄr 1-3 och hade hunnit olika lÄngt i sin lÀsutveckling. Arbetet under praktikperioden omfattade lÀsning i olika former, bokprat och integrering av bild och skrivande. Nyckeln till arbetet var att föra in mycket böcker i elevers nÀrhet och förmedla att lÀsning Àr roligt.
MÄlföljningsalgoritmer vid flera inmÀtare
Vid följning av luftmÄl Àr det vanligt att man har tillgÄng till mÄlinformation frÄn flera olika inmÀtare. Rapporten studerar om mÄlinformationen kan förbÀttras genom att information frÄn alla inmÀtare anvÀnds. Syftet med rapporten Àr att undersöka om det vÀrdefult att kombinera ihop tvÄ specifika inmÀtare med olika egenskaper. Olika fusionsalgoritmer och olika mÄlföljnigarkitekturer studerades ocksÄ. Detta undersöktes bland annat genom att tvÄ simuleringsfall skapades.
Analys av reporÀntans pÄverkan pÄ prissÀttningen av bostÀder : SlÄr reporÀnteförÀndringar lika mycket pÄ bostÀder av olika storlek?
Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida reporÀnteförÀndringar har diverse pÄverkan pÄ bostÀder av olika storlek, med fokus pÄ ett antal omrÄden i Stockholm. Efter utförda regressionsanalyser samt hypotesprövningar har det kunnat konstateras att reporÀntans pÄverkan pÄ bostadspriser skiljer sig Ät för olika bostadsstorlekar. Bostadsmarknaden prÀglas idag av stora förÀndringar och reporÀntan Àr pÄ en historisk lÄgpunkt, -0.25%. Det spekuleras kring hur Riksbankens styrrÀnta faktiskt pÄverkar priserna pÄ bostadsmarknaden och om denna pÄverkar olika stora bostÀder i olika stor grad. SÄlda lÀgenheter mellan Ären 2005-2015 har analyserats dÀr hÀnsyn har tagits till reporÀntan.