Detta är en fallstudie och resultaten går inte att generalisera. Huvudsyftet med studien är att belysa pedagogens och utemiljöns betydelse för barns tankar om naturen. Uppsatsen inleds med en genomgång av läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Därefter följer forskning inom olika områden såsom utomhuspedagogik och olika teorier om lärande, Piaget och Vygotsky.Undersökningen genomfördes på två förskolor med olika utemiljöer. Enskilda intervjuer med tjugo barn, tre-fem år, och gruppintervju med pedagogerna samt observationer har skett på båda förskolorna.

Det svenska landskapet har under det senaste århundradet förändrats. Detta har lett till att det finns en efterfrågan efter naturupplevelser och rekreationsområden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av värdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fått mer ansvar för natur- och kulturvård. Tidigare studier visar på att det behövs mer kunskap om den samhällsekonomiska potentialen som den tätortsnära skogen har för kommunerna. Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tätortsnära skog. I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda på hur kommuner i Västerbottens län hanterar den tätortsnära skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.

Studier visar att utomhusvistelse och naturupplevelser gör barn och ungdomar friskare (Grahn et al., 1997; Fjørtoft & Gundersen 2007; Söderström & Blennow, 1998). Samtidigt menar andra studier att utomhusvistelse i form av friluftsliv i grundskolan bedrivs i en mycket begränsad grad samt att lärare i idrott och hälsa och idrottslärarutbildare har skilda uppfattningar kring hur ämnet ska undervisas (Backman, 2004a; Backman, 2010; Svenning, 2001).Syftet med denna studie är att ta reda på om friluftsliv i grundskolan bedrivs så lite som forskningen menar och i så fall finna orsaker och samband till detta samt hitta förslag på hur en god friluftsundervisning kan genomföras i skolan.I denna kvalitativa studie, som har en hermeneutisk ansats, ingår fem stycken informanter som har intervjuats om deras uppfattningar kring friluftsliv i skolan. Resultatet visar att lärare bedriver friluftsliv i väldigt olika utsträckningar och i olika former samt att lärarna på sina respektive idrottslärarutbildningar fått en storskalig utbildning i friluftsliv, med fokus på friluftstekniker och friluftsidrotter, som är svår att genomföra i skolans värld. Det har också uppdagats att ämnesintegrering och delat ansvar mellan flera lärare är en klar förutsättning för att bedriva friluftsliv i skolan..

Skapande arbete, samarbete och lek är viktiga delar i det aktiva lärandet och ingår i skolans uppdrag. Kamratbanor är ett sätt att arbeta utifrån elevernas olika förmågor med samarbete som utgångspunkt. Syftet med arbetet var att undersöka om eleverna upplever att arbete med kamratbanor kan vara ett verktyg för att förbättra delaktighet och samarbete samt hur fysisk aktivitet kombinerat med naturupplevelser upplevs som alternativ till mer traditionell undervisning. Undersökningen var en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och gjordes med intervjuer och observationer som registrerades löpande under de aktuella momenten. Intervjuerna skedde i samtalsform.

Introduktion I begreppet holistisk omvårdnad ingår att sjuksköterskan ska ta tillvara på patienters fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Sjuksköterskor som möter patienter som har drabbats av cancer ställs inför bemötande av andliga behov, men det råder en brist på kunskap hos sjuksköterskor om vad andliga behov innebär, vilket leder till svårigheter att bemöta dessa behov. Syfte Att undersöka vilka andliga behov patienter beskriver som drabbats av cancer. Metod Uppsatsen var en litteraturstudie. Resultatet byggde på elva vetenskapliga artiklar som togs fram genom databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuella sökningar.

In nature settings people often experience positive emotions. Litterature and theories about the positive effect of nature on humans are largely based upon visual impressions and aesthetic preference. The purpose of the present study is to examine how visually impaired individuals that lack visual impressions experience nature. The background is about what it means to be visually impaired and what it is like to be visually impaired in a nature setting, followed by a presentation of the five human senses and about stimulation of senses in healing gardens. That is followed by theories about the health promoting effect of nature, about why nature and therapeutic gardens make people feel good. After that theories about experiences and relations with settings are presented.

Syftet med denna studie är att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lärprocesser inspirerade av naturen. Studiens frågeställningar är: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? På vilket sätt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare är det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa är utgångspunkter för studien.Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt läranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks också hur pedagoger använder sig av de naturvetenskapliga målen i skogen för barns lärande, samt vilka övriga mål de brukar sig av i förskolans läroplan när de vistas i naturen. Vi vill även ta reda på om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens läranderum. Studien har utgått ifrån ett frågeformulär med övervägande öppna frågor som delats ut till pedagoger på tio förskolor i två olika kommuner för att få ett bredare underlag. Studiens resultat visar på varför kompentensutveckling är viktig för pedagoger.

AimThe aim of this study is to examine students' previous experiences of stay in the nature and their experiences of nature in the context of teaching situations in friluftsliv at GIH. It also aims to elucidate how the teaching of friluftsliv at GIH affects their former interpretation about nature. The questions of the study are: What past experiences of stay in the nature elucidate GIH-students? Have the students approach to nature changed according to the education? If yes ? how? What affects students' perception of nature? MethodTo answer the questions, a quantitative approach (questionnaire survey) and qualitative methods (interview study) was used. The qualitative method is based on phenomenology and hermeneutics.

I naturen får barnen upplevelser som ingen bok kan ge. Här får de upptäcka, undersöka och använda alla sinnen. Naturen kan även få barnen nyfikna och väcka deras intresse. Detta tror jag liksom många av de författare jag läst böcker av, ger en djupare inlärning. Även lärare jag intervjuat ser detta som en anledning till varför man ska använda ett utomhuspedagogiskt arbetssätt.

För att belysa värdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poängtera vårt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjänster tagits i bruk. Ekosystemtjänster är samlingsnamnet på allt det vi får från naturen, så som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjänster upp som centralt innehåll. Denna studie har till syfte att belysa hur lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjänster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lärarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om något.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi i årskurs 4-6 på olika skolor.

För att belysa värdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poängtera vårt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjänster tagits i bruk. Ekosystemtjänster är samlingsnamnet på allt det vi får från naturen, så som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjänster upp som centralt innehåll. Denna studie har till syfte att belysa hur lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjänster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lärarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om något.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi i årskurs 4-6 på olika skolor.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

Destination marketing organisations (DMO) är ett fenomen som går att studera utifrån flera aspekter. Vi valde att utgå från DMO positionering och distribution av turismprodukter vilket skapade frågeställningen: Hur förmedlas Norge som en nationell destination? Organisationen är komplex, och detta arbetets syfte är därför att få en ökad förståelse för DMOs arbete utifrån en egenskapad modell, DMOs framställningsprocess av en destination. En deduktiv ansats har används i studien, där teorierna DMO, platsmarkandsföring, kommersialisering samt destination image har behandlats. Dessa teorier har sedan applicerats på ett verkligt fenomen, som i detta fall har varit Norges DMO, Innovasjon Norge. Arbetets empiriska material har samlats in från en mail intervju med Andreas Ørjasæter Solhaug på Innovasjon Norge.