I denna studie har jag undersökt om olika läroböcker för religionskunskap 1, som är avsedda för antingen studieförberedande program eller yrkesförberedande program ger alla elever samma möjligheter att nå upp till läroplanens kunskapskrav inom området för etik och moral. Undersökningen genomfördes även för att lyfta fram anledningar till att författare ger ut olika typer av läroböcker för en gymnasiegemensam kurs där ämnesplan och kunskapsmål är samma. Studien presenterar tidigare forskning inom ämnet genom att titta på den senaste läroplanen Gy 11, syfte och kunskapsmål i ämnesplanen för religionskunskap 1, tidigare forskning inom läromedel samt etik och moral inom religionskunskap. Studien bygger på en kvalitativ komparativ innehållsanalys av fem utvalda läromedel samt en kompletterande kvantitativ studie. Resultatet visar att läroböckerna i stort innehåller tillräckligt med information för att eleverna ska kunna nå målen.

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjärt- lungsjuka män. Syftet var att få ökad förståelse om vilka olika copingstrategier män använde för att hantera sin sjukdom och leva ett hälsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmågan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansågs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vårdpersonal inom rehabilitering av hjärt-lungsjuka män kunde stärka ännu mer.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om elever får likvärdiga kunskaper från olika skolor i religionsämnet i årskurs 7, 8 och 9. Och göra en jämförelse med vad lärare på gymnasiet från olika skolor förväntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap när de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lärare på grundskolan och två med lärare på gymnasieskolan. Intervjupersonerna är i olika åldrar och har arbetat olika länge som lärare men alla är behöriga lärare.Resultatet av undersökningen visade på att eleverna inte får en likvärdig kunskap i religionsämnet på grundskolan.

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbättras på befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmåga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgångspunkt.Att förbättra skyddsförmågan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tilläggsskydd innebär att fartyg får helt förändrade förutsättningar att klara av nya hot och uppgifter och därmed också få en förbättrad livslängd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som är realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer också att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbärande konstruktioner..

Studiens syfte är att undersöka vilket faktaurval författare till läroböcker i gymnasiekurserna religionskunskap 1 och Religionskunskap A gör i sin beskrivning av de abrahamitiska religionerna. Påverkar detta urval elevers kunskap om de olika abrahamitiska religionerna och följer läroböckernas innehåll kraven i respektive kursplan.Studien granskar fyra olika läroböcker och om läroböckernas innehåll följer kunskapskraven i kursplanen för religionskunskap. Då en ny kursplan infördes höstterminen 2012 medför detta att studien även kommer att jämföra böcker som tillhörde den föregående kursplanen och den rådande. Metoden som används i studien är en komparativ textanalys med en hermeneutisk teoretisk utgångspunkt.Det som kännetecknar den goda läroboken är att den ska vara nyanserad och beskriva innehållet utifrån olika perspektiv, samt vara problematiserande och allsidig. Studiens resultat visar att det finns en brist i läroböckerna att anlägga olika perspektiv, ofta beskrivs ett generaliserande innehåll. .

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken.

 Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av fenomenet fysik som innehåll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga ämnena finns i verksamheten men på grund av förskollärares olika erfarenheter och kompetenser så blir fysikämnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att få svar på studiens frågeställning användes intervju som metod. Två förskollärare från tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollärare uppfattar att fysik som innehåll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgår från experiment, eller med utgångspunkt i vardagserfarenheter där man arbetar utifrån barns intresse för att synliggöra fysikinnehållet. .

Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. Vår studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De områden som belysts är administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss på skillnaderna och vad som styr förskolorna.Syftet med studien är utifrån de belysta områdena att ge information till våra läsare om skillnader i dessa ämnen. Eftersom det finns så lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för åtaganden, vill vi ge kännedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna åt.

Det här arbetet är en fallstudie som har undersökt hur referensramar, som ett tillägg till användbarhet, används under användning av ett webbgränssnitt. Människor har olika referensramar vilket påverkar deras uppfattningar och åsikter på ett system.Åtta intervjuer genomfördes med olika typer av respondenter och resultatet visar hur deras referensramar används vid Internetanvändning. Tidigare studier inom användbarhet visar att användbarhet består av flera komponenter och att ett system ska anpassas till användarna. Ett problem är att det som upplevs användbart kan skilja sig åt mellan olika grupper av människor beroende på vilka erfarenheter de har och vad de refererar till. Referensramar bildar bakgrund för föreställningar och värderingar och påverkar därför i hög grad en användares upplevelser och resonemang.

Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet.Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt.Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008.

Under året 2006 exporterades krigsmateriel från Sverige för närmare 10,4 miljarder kronor. Mottagarländer av krigsmateriel från Sverige under det året var bland annat Sydafrika, Pakistan och USA.Detta kan ses på olika sätt. Vissa ser på detta som ett sätt att bland annat höja Sveriges teknologiska status. Detta, menar dem, bidrar således till att främja en framtida säkerhet för Sverige, vilket är en av huvudriktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Andra aktörer, å andra sidan, ifrågasätter det moraliska i att samarbeta med länder vilka befinner sig i en eller flera väpnade konflikter, vilket strider mot en annan av dessa riktlinjer för denna exportform.

Vi har i denna undersökning valt att fokusera på ämnet livskunskap och materialet ?Livsviktigt? med utgångspunkt i hur eleverna uppfattar ämnet, om de har uppfattat varför de har ämnet och vad de anser att de lär sig. Vi undersökte även om det finns skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet samt om elever i de olika skolåren uppfattar det olika. Vi har använt oss av enkäter till fyra skolår (skolår 1 till skolår 4) samt två gruppintervjuer i skolår 3. Då livskunskap är en form av värdegrundsarbete har vi med hjälp av litteratur undersökt vad skolans värdegrund innefattar.

Värdering av fastigheter och analyser av avkastningsfastigheter har en nära koppling. Både ekonomisk och teknisk information om fastigheterna ger underlag för värdering. Eftersom olika människor och företag har olika preferenser har de även också olika krav på fastigheters skick, standard och framför allt avkastning. Då det även finns oberoende värderingsföretag kan dessa ge en opartisk värdering som kan anses gälla generellt för samtliga intressenter. Hurdenna värdering går till kan vara intressant att undersöka då den sker utan några kopplingar till intressenternas syften med fastigheten.Då denna uppsats har en företagsekonomisk vinkling ligger fokus på just hurindustrifastigheter och kommersiella fastigheter värderas.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur några lärare i grundskolans tidigare år arbetar med skönlitteratur, i såväl svenska som andra ämnen. För att få svar på våra frågor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lärare i grundskolans tidigare år, med olika ämnesinriktningar (se s. 17). Vi valde också att observera två av dessa lärares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi också åtta elever, fyra i respektive klass. I vårt resultat har det framkommit att de observerade lärarna använder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den på olika sätt och i olika omfattning.

BAKGRUND: Flickor och pojkar idrottar enligt flera olika studier av olika anledningar, flickor idrottar av sociala skäl medan pojkar idrottar av skäl som är förenade med prestation. Föreställningarna om manligt och kvinnligt påverkar således hur pojkar och flickor fostras både inom den idrottsliga arenan och i övriga livet. SYFTE: Syftet med studien är att studera vilka genusuttryck som synliggörs via social interaktion i pojklag och flicklag inom handboll. Syftet är således också att synliggöra vilka eventuella effekter olika genusuttryck bidrar till inom de två handbollspraktikerna. METOD: En fältstudie genomfördes, där totalt fyra observationer gjordes på två olika handbollslag ? ett pojklag och ett flicklag, där spelarna var födda 1998 och 1999.