Arbetet är en kvalitativ undersökning som har som syfte att undersöka lärares uppfattning om vad som krävs för att de mål i Lpf94, kring kunskap och miljö för lärande, skall uppnås. Undersökningens syfte är dessutom att ta reda på om informanterna delar den kunskapssyn och den pedagogisk metod, som Olga Dysthes presenterar i Det flerstämmiga klassrummet. Intervjuer med fem gymnasielärare i skiftande ämnen har genomförts. Deras ståndpunkter liknar varandra och trots det begränsade urvalet kan ett antal nyckelord för vad lärare anser krävs för att målen skall nås utläsas. Dessa är följande: 1.

The aim of this study has been to investigate how the death of a close relative is described in pictures and texts through the eyes of a child character in three picture books. The analysis has also considered how the child character copes with the tragedy and how he or she finds support in the grief process. The books analysed here are Resan till Ugri-La-Brek (1987), Farväl, Rune (1986), and Jättebra Olga! (2010). Since these are works of fiction, this study does not assume that they are an accurate reflection of reality, but the way the child characters act and cope with their grief has been compared with the findings of empirical research on how children react in real situations.The material has been examined by means of a qualitative literary analysis comparing the books according to the research questions. The study finds that the child characters receive evasive explanations from people around them concerning what death means, for instance that the person is sleeping.

säger, vad hon gör och vad hon skulle kunna göra kopplas till beskrivs utifrån sociokulturella perspektiv pålärande.Vi har genomfört icke deltagande observation i ett klassrum under tre dagar och en samtalsintervju medläraren. Vi intervjuar läraren för att se vad hon säger om teori och undersöker vad i lärarens praktiskaverksamhet som går att koppla till teorin. Vi har ett särskilt fokus på verbal kommunikation i klassrummet ochhur läraren leder och styr lärandet. Vi har utgått främst från Lev Vygotskijs och Michail Bakhtins begrepp ochnutida forskare, då främst Olga Dysthe och Roger Säljö.I resultatet framkom att läraren hade kännedom om vissa delar av sociokulturella perspektiv, men iobservationerna framträdde även sådant som hon inte pratat om i intervjun. En undervisning byggd kring attelever lär av varandra är återkommande i intervjun med läraren och tydligt under observationerna.

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt pedagoger använder det verbala samspelet som verktyg i sin undervisning med utgångspunkt i dialoger. Olga Dysthe och Lev Semjonovitj Vygotskij som är två forskare, betonar båda vikten av dialogens förekomst i klassrummet. I vår studie har vi valt att lägga stor tyngd på dessa forskare, då de enligt oss har spelat en avgörande roll för dagens aktuella pedagogik. Vi har valt att använda oss utav två kvalitativa metoder, observation och intervju. Observationerna skedde i fyra klasser med elever i årskurs fem, det vill säga barn som är 11-12 år samt en intervju med en av klassernas pedagoger. Vi kompletterade undersökningen med ytterligare tre pedagogers skriftliga enkätsvar. Undersökningarna genomfördes i två klasser på en central skola i en större stad samt i två klasser i en byskola belägen utanför staden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elevers lärande influeras av samspel elever emellan i klassrummet. De frågeställningar som har besvarats är följande: Hur skiljer sig lärandet åt beroende på vem eleverna sitter bredvid i klassrummet? Hur tänker pedagogen om lärande, genom samspel elever emellan i klassrummet?. Det empiriska materialet samlades in på en skola, i en tredjeklass. Fem observationstillfällen ägde rum i klassen.

The purpose of this study is to investigate teachers 'and students' understanding of why students finish school with incomplete scores and which resources they consider necessary for students to accomplish the goals that are set for the students. Owing to the reuse of pupils and teachers' experiences, this study will highlight significant qualitative aspects of work with students who finish school with incomplete high school grades. Hopefully, will this study be a support and information base in secondary school.The material forming the basis for the report's theoretical assumptions and the basic assumption is based on Lev Vygotsky sociocultural perspective on learning that Olga Dysthe discuss and develop further in his book, Dialog, samspel och lärande.  The present work is based on qualitative research method. I selected this research method because I am interested in getting an understanding of the importance and significance of this research The study applied a qualitative interview format.As a result of the investigation as it has appeared that students difficulties to achieve the goals,depends on several factors, mostly on the student's socio-economic and psychosocial situation they live in. The life situation of the students determines the learning and knowledge process and how they reach their goals.

Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

I den här studien får ni läsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgå från barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan främja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. Vårt syfte med studien har varit att nå pedagogernas berättelser om hur barns åsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

Titel: Standardisering/anpassning som internationella marknadsföringsstrategier inom upplevelseindustrinNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Heiko Voeste och Olga GutmanHandledare: Akmal Hyder Datum: 2014 ? 05Syfte: Forskningen om upplevelseinriktade företags marknadsföringsstrategier anses vara otillräcklig, trots att denna industri tillhör den snabbt expanderande tjänstemarknaden. Vi valde därför att utföra denna forskning för att bidra till utvecklingen av teorin inom detta område.Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur internationella företag inom upplevelseindustrin arbetar med marknadsföringsstrategier, med avseende på anpassning och standardisering av marknadsföringsmixen.I vårt arbete har vi studerat:? hur upplevelseinriktade företag utformar sina internationella marknadsföringsstrategier;? olika faktorer som påverkar valet av strategier;? hur företag utformar marknadsföringsmixen för att skapa unika erbjudande för sina kunder.Metod: Vår empiriska undersökning baseras på kvalitativ forskning i form av flerfallstudier. Vi undersökte tre verksamheter som agerar inom upplevelseindustrin och har genomfört tio semi-strukturerade intervjuer inom dessa tre företag.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i denna studie var att de undersökta upplevelseinriktade företagen använder sig av både standardiserings- och anpassningsstrategier.

Frågan om de konfessionella friskolorna aktualiseras med jämna mellanrum i den svenska samhällsdebatten. Trots ämnets betydelse och aktualitet har forskningen ännu varit sporadisk och huvudsakligen inriktad på att skildra konfessionella friskolor som enskilda fenomen. Mot bakgrund av några teorier inom den allmänna religionspedagogiken studeras i den här uppsatsen de sex gymnasieskolor som idag (januari 2008) finns i Sverige och som har tillstånd från Skolverket att verka med en konfessionell inriktning. Metoden är kvalitativ och indelad i två mindre undersökningar. I den första beskrivs samtliga sex skolor med hjälp av ett källstudium.