Bakgrund: Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner patienterna och deras anhöriga ett lidande, vilket dessutom kostar samhället miljontals kronor på grund av förlängda vårdtider. Detta kan i stor utsträckning förhindras om handhygienen sköts på rätt sätt. Dock har det kommit till känna att riktlinjer kring handhygien inte följs, trots att det idag finns tydliga föreskrifter och lokala riktlinjer på varje sjukhus. Man är skyldig att följa dessa riktlinjer som sjuksköterska.Syfte: Syftet är att beskriva orsaker till varför sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande handhygien.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) gjordes med nio vetenskapliga artiklar som analyserades och kategoriserades efter funnet innehåll.Resultat: Följande kategorier utformades i de funna resultaten; tidsbrist i relation till arbetsbörda, Okunskap samt personalens inverkan på handhygien.Diskussion: De olika aspekterna som framkom i resultatet diskuterades och reflekterades över med hjälp av kopplingar till Nightingales teorier om omvårdnad och dess betydelse för patientens säkerhet. Anmärkningsvärt nog följer inte sjuksköterskorna handhygienrutinerna, det har framkommit tydligt och även mellan raderna att man främst skyddar sig själv och inte tänker på patienten och smittspridningen i första hand.

Astma är en kronisk sjukdom som påverkar luftrören och drabbar människor över hela världen. Att vara ung och leva med astma innebär utmaningar i vardagen och kan påverka hur individen ser på sin subjektiva kropp och sin livsvärld. Det är i ungdomsåren som en identitetsutveckling och mognadsprocess sker, vilket kan påverkas av de känslor ungdomar kan uppleva relaterat till sin astma. För att vårdpersonal ska förstå ungdomar och ha möjlighet att stötta dem i deras behandling, krävs det ökad kunskap om hur det är att leva med astma. Syftet var att belysa hur ungdomar med astma upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

Bakgrund: Kunskap om smittvägar och skyddsåtgärder kring HIV/AIDS är av stor vikt i arbetet för både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Förekomst av Okunskap, stigma, diskriminering och missförstånd kring HIV/AIDS påverkar vården negativt. För att kunna ge adekvat vård och behandling med respekt till patienten krävs kunskap, varsamhet och omtanke. Syfte: Syftet var att undersöka allmänsjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap och attityder omkring HIV/AIDS i högt utvecklade länder, samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka kunskap och attityder. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl samt PsycInfo Elva vetenskapliga artiklar analyserades vilket resulterade i två huvudteman och tio underteman.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

Uppsatsen ämnar undersöka om Ving, Apollo och Fritidsresor tar ett ansvar för att uppnå hållbar turism. Detta undersöks bland annat genom arrangörernas hemsidor samt att turistens perspektiv belyses i en enkätundersökning.Hållbar turism kopplas ofta samman med hållbar utveckling, Ving, Apollo och Fritidsresor definierar detta som miljö och socialt ansvar. I stora drag handlar det om att ta hänsyn till dagens behov utan att riskera framtiden för kommande generationer. Ur ett turismperspektiv innebär detta att aktörerna på resemålet måste ta hänsyn till både lokalbefolkningen och turisterna. För att en destination ska ses som hållbar måste miljömässiga, sociala samt ekonomiska faktorer finnas i åtanke.Researrangörer bistår turisterna med olika typer av arrangemang som faller under turismprodukten; transport, boende och aktiviteter.

Värdering av fastigheter sker i stor utsträckning idag och används som underlag vid t.ex. ett köp eller vid en försäljning. Syftet med denna studie är att beskriva och diskutera processen vid värdering av ägarlägenheter och problem relaterat till detta. Detta görs i samverkan med två forskningsfrågor som innefattar (1) vad ligger tillgrund för dessa problem och (2) hur kan dessa problem kan lösas.I studien har två metoder används. Den första är en litteraturstudie i vilken tidigare forskning inom områdena värdering och ägarlägenheter har granskats och sammafattats.

Hälsoläget hos HBT-personer (homo-, och bisexuella och transpersoner) är generellt sett sämre än den övriga befolkningen, vilket relateras till diskriminering, utsatthet, och rådande normsystem i samhället, som benämns hetero- respektive cisnormativitet. Dessa yttrar sig bland annat genom att människor antas och förväntas vara heterosexuella, respektive förutsätts ha en könsidentitet som överensstämmer med deras kroppsliga kön. I vården kan detta medföra bemötande- och kunskapsproblem då vårdpersonal möter HBT-personer. Att uppfylla de mål som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen samt att efterkomma Diskrimineringslagen försvåras härigenom. Forskning visar att många HBT-personer upplever sig diskriminerade och kränkta i sina kontakter med vården, vidare framkommer i studier att det finns en okunnighet i vården om hur ett gott bemötande ser ut för HBT-patienter.

Uppsatsen ämnar undersöka hur gymnasielärare med ämneskombinationen svenska/engelska ser på användandet av dramapedagogik som metod i sina ämnen. Uppsatsen bygger på intervjusvar från åtta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklärare på två olika gymnasieskolor i Kalmar under våren 2008. Resultatet visar att många lärare är positiva till dramapedagogik men att det är få som använder det i en större utsträckning. Skälen att inte använda drama är enligt de intervjuade framförallt Okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svårigheter..

När den andre representeras i Metro sker det på ett negativt laddat sätt. Han klär och smyckar sig underligt, och är del av en underutvecklad bondekultur. Denna primitivitet yttrar sig i klumpiga försök att skapa sporter som kan liknas vid irrationella upptåg. Den andres primitivitet visar sig även i Okunskap om sin omvärlds kulturer, men även i oberäkneligt våld mot sig själv eller andra till synes helt utan förklaring. Han beskrivs även som någon som saknar egen identitet och därmed helt saknar spår av personliga drag och egenskaper..

Vi har valt att titta lite närmare på hur samarbetet ser ut mellan förskolan och förskoleklassen. Detta för att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning [VFU] upplevde att det inte alltid fungerade. För att få fram ett resultat har vi valt att använda oss av frågeformulär riktade till pedagogerna i verksamheterna. Det resultat vi kommer fram till är att samarbetet är sparsamt men det finns en önskan att utveckla det, främst hos pedagogerna i förskolan. Vi ser också tydligt konsekvensen av att vara allt för frikostig med tidsfristen för inlämningen av frågeformulären.

Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut.

De inblandade bolagen har olika motiv till att genomföra en RTO men affären är dock helt ömsesidig och ingen av parterna är tvingad in i processen. Den ägarspridning som sker i samband med affären för med sig både för- och nackdelar. Detta är något som bolaget måste ha klart för sig och känna sig tillfreds med. Kostnaderna och tidsåtgång vid en RTO skiljer sig inte nämnvärt jämfört med en normal börsintroduktion. Okunskap på marknaden ger tillfälle för väl insatta investerare att åtnjuta arbitragevinster i samband med processen.

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framställningar av och påverkan på socialt arbete och professionen.Vi har genom kontakter fått tag på samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval då vi var ute efter en specifik målgrupp, socialarbetare som arbetar inom Socialtjänsten. Respondenterna har i fokusgrupper fått diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrån tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och användes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman såsom hur de uppfattar att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier påverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare.Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framställningar var att det övervägande var negativa.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna på arbetsmarknaden i Boden för personer med funktionsnedsättning. Syftet var även att undersöka om det finns fördomar bland arbetsgivarna i Boden mot personer med funktionsnedsättning. Genom kvalitativ metod har 11 semistrukturerade intervjuer genomförts med arbetsförmedlare, handikapporganisationer och arbetsgivare för att utreda hur möjligheterna på arbetsmarknaden ser ut för personer med funktionsnedsättning i Boden. Resultaten visar att arbetsgivarna i Boden uttryckte rädsla för att anställa personer med funktionsnedsättning. Okunskap om funktionsnedsättning orsakar fördomar mot och stigmatisering av personer med funktionsnedsättning i Boden, vilket minskar självkänsla och motivation att söka arbete..