Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur personer med synliga fysiska funktionsnedsättningar upplever den psykosociala tillgängligheten i samhället och hur en eventuell brist av denna tillgänglighet påverkar dem känslomässigt. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien är också inspirerad av en hermeneutisk ansatsmetod då syftet är att tolka informanternas upplevelse av till exempel bemötande från människor i samhället. Fem informanter i åldrarna 47-74 år deltog i studien och alla personerna hade själv olika former av synliga rörelsehinder, tre informanter är kvinnor och två är män. Studiens resultat visade på att dess informanter upplevde den psykosociala tillgängligheten, gällande exempelvis bemötandet och attityder, olika.

Denna uppsats beskriver eventuell problematik kring tonårsgraviditeter. I Sverige finns det cirka 200 ungdomsmottagningar, och den första öppnades 1970. I Sverige visar statistiken från 1970-2012 att tonårsgraviditeter har minskat men abortstatistiken har däremot. Syftet med studien är att beskriva eventuell problematik kring tonårsgraviditeter ? utifrån personalens perspektiv och erfarenheter på en ungdomsmottagning.

I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. Resurser, lässtöd, ökat behov är termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det är inte ofta eleverna själva får komma till tals och mycket har förändrats inom specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka kunskaper patienter med bensår har om sin sjukdom och om sin behandling samt att beskriva hur dessa patienter upplever sjuksköterskans omvårdnad. För att göra detta genomfördes en beskrivande litteraturstudie. Bearbetningen av litteraturen resulterade i sju stycken teman; Sårbehandling, den bakomliggande orsaken till såret, läkandet, livsstil, smärta, behandlingen och relationen till sjuksköterskan. Huvudresultatet visade att bensårspatienter har liten förståelse för vad som orsakat deras sjukdom, varför de får vissa behandlingar eller hur deras livsstil kan förbättra läkandet. Huvudresultatet visade även att dessa patienter har svårt att känna delaktighet i sina behandlingar, utan istället lägger över allt ansvar på sjuksköterskorna.

Vårt examensarbetes syfte är att fördjupa oss i vad förskollärare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans läroplan och Skollagen nämner inte begreppen en enda gång och vi vill skapa oss en förståelse om varför det talas så mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollärare i västra Sverige.I vårt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar på att ett fåtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten där de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har båda gjort vår slutpraktik på ett ställe där vi anser att de arbetar mycket med inkludering, så som vi tolkar deras arbetssätt.

Ett flertal studier visar på att en stor del elever väljer att inte äta av skollunchen. Faktorer som smak, miljö, hälsa, sociala, kön och kroppsuppfattning påverkar elevernas val att äta eller inte äta skollunch. Flera projekt med förändringar, som rör skollunchen, har gjorts i olika skolor i Sverige för att få eleverna att njuta mer av skollunchen.I en låg- och mellanstadieskola i västra Sverige har skollunchen blivit ifrågasatt av en förälder och därför har rektorn på skolan bett om hjälp att utreda om skolan har ett problem i frågan. Tillsammans med ett antal aktörer på skolan har vi bedrivit aktionsforskning för att på så sätt inventera eventuella problem kring skollunchen samt undersöka förslag till åtgärder som kan leda till förändring. Aktionsforskning kan ses som en process med den nuvarande kunskapen som utgångspunkt och vi har medverkat till att starta denna process genom definition och inventering av problemen.Resultatet blev att aktörerna inte upplevde maten eller den miljö som den serveras i som ett problem.

Jag har gjort en kvalitativ, empirisk undersökning av explorativ karaktär gällande vilka hinder som finns för lärande inom organisationer. Jag genomförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som Arbetsförmedlare inom en mindre svensk kommun.Mitt syfte är att undersöka huruvida hinder för lärande är tydliga redan innan anställning och, om så är fallet, belysa vad som utgör hinder för individens lärande i arbetslivet.Vilka hinder finns för individens lärande att förändra sin inställning mot arbetssökande individer som betraktas som "icke-anställningsbara" till att betraktas vara "anställningsbara".Mina frågeställningar är således:1. Hur beskriver arbetsförmedlare arbetsgivares krav på arbetssökande?2. I vilken utsträckning utgör arbetsgivares krav och förväntningar hinder för arbetssökande?3.

Frågeställningar: Vilka konsekvenser medför ett byte av avskrivningsmetod förbostadsrättsföreningar?Hur kan ett informations- och kunskapsgap förstås och hanteras?Syfte: Den här studien har en ambition att kartlägga och förstå effekterna av enförändrad tillämpning i fråga om matchnings- och avskrivningsmetod för olikaintressenter på bostadsrättsmarknaden, och slutligen ge förslag på hur ett informationsochkunskapsgap mellan berörda intressenter ska kunna förstås.Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats för att spegla berördaintressenters bild av ett speciellt fenomen. Kvalitativa intervjuer har genomförts medsärskilt utvalda intressenter. Även information från årsredovisningar, debattartiklar,pressmeddelanden, och liknande har använts.Slutsatser: Konsekvenserna av ett byte från progressiv avskrivningsmetod kan redan nuurskiljas. I en del nyare bostadsrättsföreningar kommer det att synas i resultat ochbalansräkningen.

Bakgrund: Droger är någonting som funnits under en lång tid. Många använder droger som hjälp mot olika psykiska problem och detta påverkar fysiken, psyket och det sociala livet på ett negativt sätt. Det finns en Okunskap om missbruk inom vården. Syfte: Att belysa hur personer med tidigare missbruksproblematik upplever att de kunnat få stöd för att förhindra och avsluta sitt missbruk.Metod: En intervjustudie med fyra män och tre kvinnor med avslutat missbruk. Vid analys av material användes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.

Tidigare forskning har huvudsakligen studerat mäns våld mot kvinnor och till stor del utelämnat mannen som offer. Detta är en kunskapslucka som behöver uppmärksammas för att få vetskap om dess uttryck och omfattning. Kunskap krävs för att se om det finns behov kring problematiken våldsutsatta män. Syftet med studien var att synliggöra hur upplevelsen av att vara våldsutsatt man i en nära relation kan se ut, med fokus på relationsförlopp, omgivningens bemötande och konsekvenser av våldet. Studien utgick från teoretiska utgångspunkter med normaliseringsprocessen, socialkonstruktivism och posttraumatisk tillväxt i fokus.

Ångest är ett tillstånd som drabbar en stor del av Sveriges befolkning. Den ökande psykiska ohälsan visar sig i antalet sjukskrivningar och besök inom vårdkedjan även genom den ständigt ökande förskrivningen och användningen av lugnande och antidepressiva läkemedel. Detta sker samtidigt som befolkningen för övrigt blir friskare och friskare. Genom att i tid uppmärksamma och hantera dessa problem skulle mycket lidande undvikas. Inom området saknas kunskap och forskning om hur patienter som lider av ångest bör behandlas och bemötas på bästa sätt.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk, godartad sjukdom som drabbar en av tio kvinnor. Sjukdomen medf?r ofta sv?ra sm?rtor och symptom vilket p?verkar flera aspekter av en kvinnas liv. Sjuksk?terskans ansvarsomr?de omv?rdnad bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt som grundar sig i att f?rs?ka f?rst? patienten och skapa delaktighet i h?lsooch sjukv?rden. Ett personcentrerat f?rh?llningss?tt beskriver vikten av att lyssna och se personen bortom sjukdomen.

Bakgrund: Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av Okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. Problem: Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård.

Abstract Billing, Nanette och Reinholdsson, Madeleine (2011). Genusmedvetenhet I en förskola: en studie om pedagogers genusarbete i förhållande till läroplanen. Malmö Högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete behandlar pedagogers sätt att arbeta med genus och jämställdhet i en förskola i förhållande till läroplanen. Studiens syfte är att beskriva hur pedagoger verksamma på en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till läroplanen. Våra frågeställningar är: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i så fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jämställd/jämlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar på avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att få svar på dessa frågor har vi gjort en gruppintervju samt observationer på en förskola.

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.