I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. Resurser, lässtöd, ökat behov är termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det är inte ofta eleverna själva får komma till tals och mycket har förändrats inom specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka kunskaper patienter med bensår har om sin sjukdom och om sin behandling samt att beskriva hur dessa patienter upplever sjuksköterskans omvårdnad. För att göra detta genomfördes en beskrivande litteraturstudie. Bearbetningen av litteraturen resulterade i sju stycken teman; Sårbehandling, den bakomliggande orsaken till såret, läkandet, livsstil, smärta, behandlingen och relationen till sjuksköterskan. Huvudresultatet visade att bensårspatienter har liten förståelse för vad som orsakat deras sjukdom, varför de får vissa behandlingar eller hur deras livsstil kan förbättra läkandet. Huvudresultatet visade även att dessa patienter har svårt att känna delaktighet i sina behandlingar, utan istället lägger över allt ansvar på sjuksköterskorna.

Vårt examensarbetes syfte är att fördjupa oss i vad förskollärare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans läroplan och Skollagen nämner inte begreppen en enda gång och vi vill skapa oss en förståelse om varför det talas så mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollärare i västra Sverige.I vårt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar på att ett fåtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten där de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har båda gjort vår slutpraktik på ett ställe där vi anser att de arbetar mycket med inkludering, så som vi tolkar deras arbetssätt.

Ett flertal studier visar på att en stor del elever väljer att inte äta av skollunchen. Faktorer som smak, miljö, hälsa, sociala, kön och kroppsuppfattning påverkar elevernas val att äta eller inte äta skollunch. Flera projekt med förändringar, som rör skollunchen, har gjorts i olika skolor i Sverige för att få eleverna att njuta mer av skollunchen.I en låg- och mellanstadieskola i västra Sverige har skollunchen blivit ifrågasatt av en förälder och därför har rektorn på skolan bett om hjälp att utreda om skolan har ett problem i frågan. Tillsammans med ett antal aktörer på skolan har vi bedrivit aktionsforskning för att på så sätt inventera eventuella problem kring skollunchen samt undersöka förslag till åtgärder som kan leda till förändring. Aktionsforskning kan ses som en process med den nuvarande kunskapen som utgångspunkt och vi har medverkat till att starta denna process genom definition och inventering av problemen.Resultatet blev att aktörerna inte upplevde maten eller den miljö som den serveras i som ett problem.

Jag har gjort en kvalitativ, empirisk undersökning av explorativ karaktär gällande vilka hinder som finns för lärande inom organisationer. Jag genomförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som Arbetsförmedlare inom en mindre svensk kommun.Mitt syfte är att undersöka huruvida hinder för lärande är tydliga redan innan anställning och, om så är fallet, belysa vad som utgör hinder för individens lärande i arbetslivet.Vilka hinder finns för individens lärande att förändra sin inställning mot arbetssökande individer som betraktas som "icke-anställningsbara" till att betraktas vara "anställningsbara".Mina frågeställningar är således:1. Hur beskriver arbetsförmedlare arbetsgivares krav på arbetssökande?2. I vilken utsträckning utgör arbetsgivares krav och förväntningar hinder för arbetssökande?3.

Frågeställningar: Vilka konsekvenser medför ett byte av avskrivningsmetod förbostadsrättsföreningar?Hur kan ett informations- och kunskapsgap förstås och hanteras?Syfte: Den här studien har en ambition att kartlägga och förstå effekterna av enförändrad tillämpning i fråga om matchnings- och avskrivningsmetod för olikaintressenter på bostadsrättsmarknaden, och slutligen ge förslag på hur ett informationsochkunskapsgap mellan berörda intressenter ska kunna förstås.Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats för att spegla berördaintressenters bild av ett speciellt fenomen. Kvalitativa intervjuer har genomförts medsärskilt utvalda intressenter. Även information från årsredovisningar, debattartiklar,pressmeddelanden, och liknande har använts.Slutsatser: Konsekvenserna av ett byte från progressiv avskrivningsmetod kan redan nuurskiljas. I en del nyare bostadsrättsföreningar kommer det att synas i resultat ochbalansräkningen.

Bakgrund: Droger är någonting som funnits under en lång tid. Många använder droger som hjälp mot olika psykiska problem och detta påverkar fysiken, psyket och det sociala livet på ett negativt sätt. Det finns en okunskap om missbruk inom vården. Syfte: Att belysa hur personer med tidigare missbruksproblematik upplever att de kunnat få stöd för att förhindra och avsluta sitt missbruk.Metod: En intervjustudie med fyra män och tre kvinnor med avslutat missbruk. Vid analys av material användes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.

Tidigare forskning har huvudsakligen studerat mäns våld mot kvinnor och till stor del utelämnat mannen som offer. Detta är en kunskapslucka som behöver uppmärksammas för att få vetskap om dess uttryck och omfattning. Kunskap krävs för att se om det finns behov kring problematiken våldsutsatta män. Syftet med studien var att synliggöra hur upplevelsen av att vara våldsutsatt man i en nära relation kan se ut, med fokus på relationsförlopp, omgivningens bemötande och konsekvenser av våldet. Studien utgick från teoretiska utgångspunkter med normaliseringsprocessen, socialkonstruktivism och posttraumatisk tillväxt i fokus.

Ångest är ett tillstånd som drabbar en stor del av Sveriges befolkning. Den ökande psykiska ohälsan visar sig i antalet sjukskrivningar och besök inom vårdkedjan även genom den ständigt ökande förskrivningen och användningen av lugnande och antidepressiva läkemedel. Detta sker samtidigt som befolkningen för övrigt blir friskare och friskare. Genom att i tid uppmärksamma och hantera dessa problem skulle mycket lidande undvikas. Inom området saknas kunskap och forskning om hur patienter som lider av ångest bör behandlas och bemötas på bästa sätt.

Bakgrund: Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. Problem: Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård.

Abstract Billing, Nanette och Reinholdsson, Madeleine (2011). Genusmedvetenhet I en förskola: en studie om pedagogers genusarbete i förhållande till läroplanen. Malmö Högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete behandlar pedagogers sätt att arbeta med genus och jämställdhet i en förskola i förhållande till läroplanen. Studiens syfte är att beskriva hur pedagoger verksamma på en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till läroplanen. Våra frågeställningar är: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i så fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jämställd/jämlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar på avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att få svar på dessa frågor har vi gjort en gruppintervju samt observationer på en förskola.

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.

Fördomar förekommer i hela samhället och det är viktigt att vårdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vårdlidande. Bemötandet bör ske utan påverkan av fördomar för att möjliggöra en god vårdrelation och att vården sker på lika villkor. Syftet med arbetet är att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vårdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förståelse hos vårdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. Det som framkom i resultatet är att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar från vårdaren. De upplever att vårdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero på vårdarens rädslor och okunskap om blodsmittan.

Fibromyalgi är en sjukdom med okänt ursprung. Huvudsakliga symtom är muskelsmärta, trötthet och sömnstörningar, vilket påverkar det dagliga livet hos den drabbade människan. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur fibromyalgi påverkar människans hälsa och välbefinnande, påverkan på det dagliga livet samt upplevelsen av mötet med/inom vården.Studiens resultat baseras på tolv vetenskapliga artiklar med relevans för examensarbetets syfte. Artiklarna har kvalitativ ansats och söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Analys av artiklarnas resultat beskrivs i fyra teman; Upplevelse av hälsa och välbefinnande, Påverkan på dagligt liv, Brist på förståelse och kunskap från omgivningen samt Upplevelse av mötet i vården.Resultatet visar att smärta och trötthet föranledd av fibromyalgi påverkar upplevelsen av hälsa och välbefinnande.

Då matförgiftningarna runt om i världen stadigt ökar, har livsmedelsinspektörernas roll att kontrollera hur livsmedelsföretagen uppfyller livsmedelslagstiftningen blivit allt viktigare. År 2006 ändrades den svenska livsmedelslagstiftningen till att bli mer överensstämmande med EU:s livsmedelslagstiftning. I och med denna förändring ändrades livsmedelsinspektörernas roll till att kontrollera hur väl livsmedelsföretagens rutiner för egenkontroll uppfyller livsmedelslagstiftningen. För att kommunikationen under de kontroller som livsmedelsinspektörerna utför på livsmedelsföretagen ska kunna fungera på ett effektivt och noggrant sätt, krävs det att båda parter hjälps åt. Då forskningen inom det aktuella området idag kan ses som bristfällig, har detta legat till grund för detta examensarbetes inriktning.