I denna uppsats behandlar jag den rättsliga regleringen som omgärdar kroppsbesiktning och de rättsliga förutsättningarna för att genomföra denna åtgärd med tvång. Vidare behandlas frågan huruvida kroppsbesiktning får genomföras med stöd av ett samtycke från den enskilde. Det föreligger ett oklart rättsläge i denna fråga och syftet med denna uppsats är att utreda betydelsen av ett samtycke från den enskilde till kroppsbesiktning. Vilka rättsliga konsekvenser får det att den enskilde lämnar sitt samtycke till kroppsbesiktning? Är frågan om samtycke relevant? I denna del redogörs för de åsikter som framförts i frågan samt mina egna uppfattningar.

Den ökande inflyttningen till städer ställer oss inför ett oundvikligt ställningstagande angående hållbar stadsutveckling. Städernas förtätning minskar grönområdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvämningar, lokala temperaturhöjningar och försämrad luftkvalitet. Ett sätt att förebygga dessa problem är att återställa de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pågått i ungefär 20 år, med störst fokus på de miljömässiga positiva egenskaper de besitter. Det här arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, på vilka sorts tak som byggts, när, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.

Under 1900-talet förändrades Sverige från ett jordbruksdominerat land till en industrination. Nya krav ställdes på staten som tog ett större ansvar för individens välbefinnande genom att bygga ut välfärdssystemen. Som en viktig del av välfärdssverige förbättrades situationen för dem som inte kunde arbeta och i början av 1990-talet var ersättningarna bland världens högsta. Ekonomen Assar Lindbeck menar att det finns en konflikt mellan höga ersättningsnivåer och sociala normer. Enligt Lindbeck har normen som förespråkar arbete reducerats i takt med att ersättningsnivåerna höjts, som en följd av detta kan missbruket inom sjukförsäkringen ha blivit mer förekommande.

Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom harallmänhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX), tagits fram för att säkerställa innehållet i de finansiella rapporterna. Arbetetmed förtroendefrågor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utveckladbolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Kodenbehandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslår dels att styrelsen skallinrätta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i årsredovisningen skall intyga att redovisningenär riktig. En sådan intygandemening följer även av det så kallade Öppenhetsdirektivet, vilkethar föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen.

Den svenska skogsindustrin är i behov av förnyelse och förändring och inom modeindustrin pågår ett ständigt arbete med miljöförbättringar och socialt ansvarstagande. Dessa två aktiviteter har en gemensam framtid i form av den cellulosabaserade textilen. I dagens samhälle har höga energipriser och ökat miljömedvetande skapat intresse för en ny ekonomi - bioekonomin. I bioekonomin är bioraffinaderier en grund - en anläggning som har en integrerad produktion av produkter med biomassa som råvara. Bioraffinaderier blir ett allt intressantare alternativ då både bränsle, kemikalier och fibrer kan tillverkas, bland annat massan som blir textilfibrer, dissolvingmassa. Det huvudsakliga målet med bioraffinaderier är att öka råvarans värde ytterligare genom produktion av olika typer av biobaserade produkter.

I januari 2009 trädde en gemenskapsrättlig förordning i kraft som reglerar tillämplig lag vid utomobligatoriskt skadestånd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II påverkar lagvalet vid sjörättliga tvister och särskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat där den direkta skadan uppkommer skall tillämpas på tvisten. Bestämmelsen innehåller två undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land där skadelidande och skadevållare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmänt undantag för det fall det finns en uppenbart närmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörättspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land där skadelidande och skadevållare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.

Bakgrund: I Sverige är landstinget enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldig att upprätta habiliteringsplaner över beslutade insatser för personer med funktionshinder. Planen är ett viktigt instrument inom habiliteringen för att möjliggöra en jämlik delaktig vård samt inflytande i behandling för personer med funktionshinder. Syftet och målen med insatserna ska framgå av planen, som tas fram i samverkan med personen med funktionshinder.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva personalens uppfattningar och erfarenheter av arbetet med att upprätta och följa upp habiliteringsplaner samt hur habiliteringsplaner används i det dagliga arbetet med personer med funktionshinder.Metod: Designen är en beskrivande studie med en kvalitativ ansats. Totalt analyserades 16 intervjuer med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen utmynnade i fyra kategorier och 14 subkategorier. Informanterna beskrev att det upplevdes som svårt att formulera mål och utvärderingsbara mål som var meningsfulla över tid.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning.

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning.

Studien ska ses som ett bidrag till förståelse av de utmaningar som finns i samband med samhällsplanering för social hållbar stadsutveckling. Utgångspunkten tas inte i en given definition utan studien syftar till att undersöka innebörden av social hållbar stadsutveckling i två olika samhällsplaneringsprojekt (i Göteborg respektive Borås) samt utifrån dessa empiriska data dra slutsatser om vad social hållbar stadsutveckling kan innebära. Dessa två projekt har erhållit medel av VINNOVA för utveckling av innovationsplattformar i samband med utlysningen ?Hållbara attraktiva städer?. Frågeställningarna som besvaras är följande:? Vilka likheter och skillnader finns i de båda projektens inriktningar?? Vilken innerbörd har begreppet social hållbarhet i de två undersökta projekten?? Vilka utmaningar framkommer om social hållbar stadsutveckling? Metodiskt baseras studien på dokument inom de båda projekten samt intervjuer med ansvariga projektledare.

IT-världen är under ständig förändring, en lösning som var tänkbar för tio år sedan är nukanske föråldrad. Ett alternativ som de senaste åren har växt sig större inom IT-världen ärCloud Computing. Att lägga ut delar eller hela affärssystemet i en molnbaserad tjänst viainternet är i dagsläget fullt möjligt. Det kan leda till kostnadsreduceringar gentemot etttraditionellt affärssystem då företaget inte behöver spendera pengar på egna servrar förlagring. Det är även flexibelt i det hänseendet att företaget kan bestämma själv hurmycket lagringutrymme de vill ha.

Mykotoxinet fumonisin B1 som förekommer i hela världen på framförallt majs, har visats ge upphov till flera olika toxiska effekter hos en mängd olika djurslag. De mest specifika är leukoencefalomalaci hos häst (ELEM) och lungödem hos gris (PPE), men även skador i lever, njurar och hjärt-kärlsystemet samt carcinogenicitet har observerats. Effekterna skiljer sig en hel del mellan olika djurslag, vilket den här uppsatsen syftade att hitta möjliga anledningar till. Dessutom var syftet att sammanställa information om fumonisins verkningsmekanismer ? både bekräftade och mer osäkra sådana, samt beskriva de toxiska effekterna hos olika djur och i olika organ och även ta upp diagnosticering, vilken dos som krävs för att orsaka sjukdom samt jämföra de rekommenderade gränsvärden som har satts upp för fumonisiner i foder med forskningsresultat.

Idag finns i Sverige särskilda beskattningsregler för små och medelstora företag, de så kallade fåmansföretagen. Reglernas syfte är att hindra omvandling av förvärvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna går under benämningen 3:12-reglerna och är placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap.

Brottet våldtäkt består i att någon genom tvång eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte våldtäkt, utan handlingen måste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestämmelsen om våldtäkt benämns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvång, kallas således icke kvalificerade. En sexuell handling är kvalificerad om den med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag.