Bakgrund: I början av århundradet ansågs smärta vara relaterad till kroppsliga orsaker. Smärta utan kroppslig skada betraktades som psykisk sjukdom. Oklar kronisk smärta delades in i två olika grupper utifrån den psykoanalytiska synen och den strikt organiska synen. Fibromyalgisyndrom (FMS) är ett svårdiagnostiserat tillstånd eftersom de flesta symtomen är subjektiva. Prevalensen av FMS är drygt 3 % bland kvinnor och 0,5 % bland män.

SammanfattningFlerstämmighet är ett återkommande begrepp i vår lärarutbildning. Vi anser att flerstämmighet är en viktig del för skolans kunskapsuppdrag. Vår avsikt med examensarbetet har varit att fördjupa vår kunskap om flerstämmighet och hur det gestaltas i elevernas läs- och skrivlärande och att undersöka vilka olika uttryck av flerstämmighet som framträder i klassrummet.Metoden för arbetet är en etnografisk forskningsmetod, där vi valt att använda oss av deltagande observationer, kvalitativa intervjuer och i elevintervjuerna hade vi som utgångspunkt en mindmap. Vid analysen av vårt material framträdde sedan fyra olika kategorier av flerstämmighet som blev centrala i vårt resultat och vår diskussionsdel.Utifrån vår undersökning och den forskningslitteratur vi tagit del av har vi funnit att det finns många tillfällen till flerstämmighet och att elevers erfarenhet tas tillvara på. Det som vi sett är att elevers erfarenheter i ännu större utsträckning borde ingå i undervisningen.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om kompetensförsörjningsprocessen inom äldrevården. Fokus ligger på delarna som handlar om att attrahera, utveckla och behålla personal. Vår avsikt är att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa delar samt om det finns någon skillnad mellan de undersökta enheterna. Empirin samlades in genom en enkät som delades ut till undersköterskor och vårdbiträden på två hemtjänstenheter och ett äldreboende i en medelstor svensk kommun.Resultaten visar att en önskan att få arbeta med människor är den främsta anledningen till att söka sig till äldrevården. Vi fann dock att en bra lön inte är någon stor anledning till att söka sig dit.

Syfte:Syftet med detta arbete är att undersöka hur medvetna elever i år 5 och 6 är om sin egen lärprocess och deras uppfattningar om hur de lär, samt hur lärarna motiverar sina elever och hur de beskriver att de gör lärprocessen synlig för eleverna. Frågeställningar: Hur medveten är eleven om sin lärprocess? Vilka verktyg använder läraren för att medvetandegöra eleven?Vilka verktyg använder läraren för att motivera eleven?Teori och metod:Den teoretiska basen utgår från tre infallsvinklar. Det är Vygotskijs syn på lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv, Selbergs forskning om betydelsen av elevinflytande och Jenners teori om det pedagogiska mötet där pedagogens uppgift är att se med elevens perspektiv. Selberg har genom sin forskning kommit fram till att ju mer inflytande eleven får, desto högre kvalitet i lärandet.

Studien syftar till att undersöka chefsrekryterares syn på egenskaper, vilka som kan anses önskvärda hos ledare och om dessa varierar i förhållande till situation. Vidare är vår avsikt att undersöka om synen på önskvärda ledaregenskaper varierar i relation till dåtid, nutid och framtid. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat chefsrekryterare på fem olika företag. I studien tillämpar vi teorier som innefattar ledaregenskaper, hur situationsfaktorer påverkar synen på önskvärda egenskaper hos ledare samt teorier som speglar ledarskapegenskaper i förändring. Genom en kristallisering av önskvärda egenskaper som behandlas i resultatet utarbetades en matris, bestående av fem huvudkategorier vilka tar upp samtliga egenskaper.

Vi startade vårt examensarbete efter en föreläsning på Malmö Högskola, Hälsa & Samhälle (2010-01-22), rörande genusfrågor kopplat till socialt arbete. Här väcktes vårt intresse för användningen av manliga förebilder som en insats till pojkar med olika problematik. Vi ville undersöka vilka föreställningar socialarbetare har om begreppet manliga förebilder, kopplat till socialt arbete med ungdomar, och detta blev således även vår frågeställning. Vår avsikt har alltså varit att söka en förståelse för begreppet, vilka egenskaper är eftersträvande hos den ?goda manliga förebilden?.

Syftet med denna uppsats är att analysera Procordia Food AB:s övergripande strategiprocess för att se hur rationella de är i sitt tänkande när det formulerar strategier för varumärket Felix. Vi ämnar även beskriva och analysera hur varumärket Felix, som omfattar ett stort produktsortiment, byggs upp för att identifiera styrkor och svagheter och eventuella problem. Vi har för avsikt, att om möjligt, efter att ha identifierat problemen, komma med förslag till lösning. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie. Vi har använt oss av olika källor, såsom intervjuer, artiklar, vetenskaplig litteratur etc.

Sedan urminnes tider har människan varit intresserad av den egna sexualiteten. I detta arbete sätter vi fokus på dagens gymnasieskola, där sex- och samlevnadsundervisningen nu är ett hett och omdiskuterat ämne. I dagens skola har området en ämnesövergripande karaktär, men för att ge mer utrymme till detta kunskapsområde strävar Skolverket efter att skriva in sex och samlevnad i bland annat naturkunskap A. Hur gymnasielärarna ser på denna implementering, är det som vi författare har haft för avsikt att studera och fördjupa oss i. Målet med undersökningen var att belysa problematiken kring sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet.

Min avsikt var att undersöka om det gick att tolka Oden och några av berättelserna kring honom som en bild av individuationsprocessen. Min slutsats är att det låter sig göras. Berättelserna kring Oden innehåller element som mycket väl går att koppla till jungianska begrepp.· Han möter och konfronterar sin skugga. Detta sker både i fallet med Vaftrudner och med Loke. Han ser dem i ögonen, och i fallet med Loke går han så långt att han ingår fosterbrödralag med denne.· Han genomgår kris och lidande för att kunna gå vidare och växa i vishet.

The definition of procrastination can be described as a behavior with deliberate postponement of tasks or commitments despite expected negative consequences for the individual and his or her environment. This study examined how widespread this behavior is among students in higher education in Sweden. Using a web-based survey, data was collected for analysis. A statistical program, SPSS, was used for evaluation of the collected data. The purpose of this study was to examine whether there are differences in the degree of procrastination between students located on campus versus students who do their education at distance.

Sammanfattning idag ställs inför nya strategiska utmaningar där de måste göra mer med färre resurser. För att utvecklas och hålla jämna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och på så sätt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. 'Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstår inom ett samarbete. Vi har således för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka ett pågående samarbete mellan två svenska tillverkningsföretag.

I denna uppsats har vi undersökt vilken problematik som är förenad med fenomenet och begreppet obsolescens. Ett antagande som utgjort en utgångspunkt för undersökningen är att det saknas identifierade och allmänt accepterade principer för hur och varför obsolescens inträder. Detta antagande har visat sig stämma, varför ett ytterligare syfte med uppsatsen har varit att undersöka om det är möjligt att åtminstone antyda generella indikatorer på obsolescens. Metoden har primärt varit att utifrån de olika rättskällorna analysera begreppet obsolescens, varefter en precisering till betydelse och funktion har genomförts. Därefter har obsolescensens inverkan på rättssystemet undersökts i avsikt att klarlägga huruvida bristen på principer utgör ett problem på olika nivåer i rättssystemet.

Storyline är en metod som ursprungligen är framtagen för yngre elever. Min avsikt är att undersöka hur metoden kan fungera på gymnasiet. Studien baseras på ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat där ett arbetslag för första gången provade metoden. Via elevutvärderingar samt intervjuer med lärare och elever har jag tagit reda på vilka vinster arbetssättet medförde. Jag har också tagit reda på vilka hinder det finns för Storyline på gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas.

 Med avsikt att bidra till ökad förståelse för stressrelaterad ohälsa i utbildningsmiljöer undersöks relationerna mellan studieapproach, självskattad stress, studieresultat (estimerat och reellt) och självbedömningsförmåga, med hjälp av en enkätstudie bland 128 psykologistudenter på grundnivå. För att kartlägga studieapproach används en nyöversatt svensk version av ASSIST medan PSS nyttjas för att mäta självskattad stress. Självskattad stress visar sig korrelera positivt med ytinriktad studieapproach och negativt med strategiskt inriktad studieapproach. Studieapproach har inte någon inverkan på reellt men däremot på estimerat studieresultat. Självskattad stress samvarierar både med reellt och med estimerat studieresultat.

Detta examensarbete har för avsikt att jämföra matematikfärdigheter hos elever i två förskoleklasser, där den ena varit föremål för undervisningsförsök i talradsmetoden, och att samla in ett material för att kritiskt diskutera värdet av talradsövningar i förskoleklass. Talradsmetoden lägger fokus på ramsräkning och sifferkunskap vilka är delar som ofta ges litet utrymme i matematikundervisningen. För att uppnå syftet har elever från två förskoleklasser, en experimentklass och en kontrollklass, samt deras lärare intervjuats vid två respektive ett tillfälle med 10 skolveckors mellanrum. Under dessa veckor har ett undervisningsförsök i talradsmetoden upplagt på sex lektioner ägt rum i experimentklassen. Studiens resultat visar på att experimentklasseleverna gjort stora framsteg inom de områden undervisningen berört jämfört med kontrollklassen.