Bakgrund: Infertilitet och Ofrivillig barnlöshet har visats beröra många centrala aspekter i en persons liv. Det påverkar det sociala och känslomässiga livet, och kan leda till att identiteten hotas och lidande uppstår. Trots detta finns få studier gjorda på mäns upplevelser till följd av Ofrivillig barnlöshet, tidigare forskning har mestadels undersökt området ur ett kvinnligt perspektiv. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva mäns upplevelser av Ofrivillig barnlöshet. Metod: En analys av 11 kvalitativa studier utfördes efter sökning i databaserna Cinahl och PubMed.

Av de människor i fertil ålder som bor tillsammans och/eller är gifta, har 10-15 procent infertilitetsproblematik. Tidigare studier visar att Ofrivillig barnlöshet kan leda till en livskris. Det finns olika orsaker till Ofrivillig barnlöshet hos man respektive kvinna och behandling utgår ifrån orsaken. Ett besked om Ofrivillig barnlöshet kan innebära stora förändringar i en parrelation och syftet med studien är att belysa pars upplevelser av att vara Ofrivilligt barnlös. Författarna valde att använda kvalitativ innehållsanalys, genom att studera självbiografer, med anledning av att upplevelser är subjektiva och författarna ville komma så nära verkligheten som möjligt.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur Ofrivilligt barnlösa upplever sin situation i samhället och av omgivningen. Ofrivillig barnlöshet berör många individer både socialt och psykiskt. Var sjätte par lider av Ofrivillig barnlöshet men ändå så hör man så lite om detta. I denna studie används Erving Goffmans teori om stigma och Zygmunt Baumans teorier om individualisering och flytande kärlek. För att besvara syftet gjordes en kvalitativ studie med sex intervjuer för att få en uppfattning om deras upplevelse.

Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur Ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ?Hur produceras förståelsen av Ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur Ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen.

Att vara Ofrivilligt barnlös påverkar hela personens livsvärld och skapar ett lidande som kan vara svårt för andra att förstå. Att kunna bli gravid och bära ett barn är för många kvinnor starkt kopplat till den kvinnliga identiteten. Om en graviditet inte går att uppnå omkullkastas kvinnans bild av sig själv, både som människa och som kvinna. För att få en förståelse för dessa kvinnors känslor är det därför viktigt att som sjuksköterska vara medveten om Ofrivilligt barnlösa kvinnornas upplevelser och lidande, för att på så sätt möjliggöra att bemötandet i vården skall bli så bra som möjligt. Syftet med denna uppsats är att beskriva skönlitteratur som redovisar kvinnors upplevelser av Ofrivillig barnlöshet.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbar Ofrivillig barnlöshet omkring 10-15 % av alla par i Sverige. Vanliga orsaker till infertilitet kan vara skador på äggledarna eller för lågt antal spermier.  Kvinnor och män kan reagera olika på beskedet kring infertilitet. Det är viktigt som sjuksköterska att ha förståelse för hur kvinnor och män upplever problemet. Syfte: Att belysa kvinnor och mäns upplevelser av Ofrivillig barnlöshet. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats.

I dagens samhälle är Ofrivillig barnlöshet ett växande problem och det är en av de största stressorerna för människor i fertil ålder. Att vara Ofrivilligt barnlös kan ha många olika orsaker och är ibland svårt att behandla. Infertilitet är ett tillstånd som orsakar stor smärta och påverkar det psykiska välmåendet för dem som drabbas. Syftet med denna studie var att beskriva män och kvinnors upplevelser av Ofrivillig barnlöshet vid infertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har använts för att studera och analysera utvalda artiklar.

Abstract Syftet med denna studie var att påvisa effekter av Ofrivillig hypotermi samt beskriva anestesisjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att belysa vilka förebyggande faktorer som bibehåller normotermi i den perioperativa vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna har sökts via Cinahl och Medline. Studiens resultat baserades på sjutton vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, dessa grupperades under olika teman. Resultatet redovisas i följande huvudteman fysiologiska effekter, komplikationer, perioperativa teamet, aktiv uppvärmning, administrering av intravenösa vätskor, miljön i operationssalen samt riktlinjer för bibehållande av normotermi.

Syftet med vår studie är att genom kvalitativa intervjuer söka förståelse för hur elever i en högstadieklass på en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den Ofrivilliga gruppen. Vi använder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet påverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har använt oss av är intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har använt oss av denna metod är för att söka förståelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en Ofrivillig grupp.Den slutsats vi drar är att identitetsskapande hos eleverna påverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser av vårdsituationer hos par diagnostiserade med Ofrivillig barnlöshet, och hur sjukvårdspersonal upplevde att bedriva denna vård. Studien sammanställdes under 10 veckor under vårterminen 2012 och har en kvalitativ-deskriptiv design. Upprepade sökningar i databaserna CINAHL och Pubmed kombinerades med sökning av annan litteratur såsom böcker. Artiklarna som påträffades i databaserna granskades utifrån kriterier som publikationsdatum och språk. Huvudresultatet i studien visade att sjukvårdspersonal innehar en unik position för att skapa en tillfredsställande kontakt mellan dem själva och patienterna, och att stödja patienterna under behandlingen.

Uppskattningsvis beräknas idag 10-15 procent av alla par i Sverige vara Ofrivilligt barnlösa och denna siffra beräknas stiga i framtiden. Ämnet Ofrivillig barnlöshet är tabubelagt och känsloladdat, vilket bland annat kan medföra svårigheter i kommunikationen mellan den Ofrivilligt barnlösa kvinnan och sjuksköterskan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av Ofrivillig barnlöshet. På så sätt avses sjuksköterskan få fler verktyg i själva bemötandet för att kunna utveckla vårdrelationen. Resultatet har sammanställts genom analys av fem självbiografier, gällande kvinnors upplevelser av sin Ofrivilliga barnlöshet.

Att vara Ofrivilligt barnlös är för många förenat med något negativt och sorg. Idag lever ungefär 7-8 procent av Sveriges kvinnor som Ofrivilligt barnlösa. Syftet med studien är att öka förståelsen av kvinnors upplevelse av Ofrivillig barnlöshet och på så sätt skapa en större kunskap om de drabbades subjektiva situation. Som en del av syftet är också att särskilt fokusera på den Ofrivilliga barnlöshetens betydelse för kvinnors identitet. Studien har analyserat 8 kvinnors berättelser där de har fått konstruera en berättelse om deras upplevelse av att vara Ofrivilligt barnlös.

Undersysselsättning eller Ofrivillig deltidsarbetslöshet är vanligt förekommande på arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras även Ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men även män är både deltidssysselsatta och Ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka grupper som är Ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet påverkas av arbetslöshetsersättningen. Data som används i uppsatsen är från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar samt statistik från Arbetsmarknadsverket.

Nutritionsproblem är vanligt hos äldre på särskilt boende. Trots att problemet varit känt sedan länge, fortsätter de äldre att minska Ofrivilligt i vikt. Nattfastan på särskilt boende är längre än riktlinjerna från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, vilket är 11 timmar.Syftet med studien var att belysa betydelsen av nattfastans längd i relation till de äldres viktdifferens före och efter intervention som genomfördes i två steg. Interventionen utmynnade i en ökad tillgänglighet av dryck/mat för de äldre under kväll och natt.Den långa nattfastan minskade efter intervention 1, de äldre blev mer viktstabila. Intervention 2 medförde ytterligare förkortning av nattfastans längd, fler äldre ökade i vikt.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om aktieprisets volatilitet förändras signifikant i samband med annonseringen av en VD-avgång. En eventstudie tillämpades med aktieprisets volatilitet som mått. Modelleringen har utgått ifrån ?Constant Mean Return Model?. Studien är baserad på 67 VD-avgångar från 53 olika företag på Stockholmsbörsens A-lista mellan åren 1999-2005.